Filip Vaitsson – sjukvårdens blinda fläckar

Filip Vaitsson – sjukvårdens blinda fläckar

Filip Vaitsson, föredetta elitidrottare, gästar biohackpodden och pratar bland annat om sjukvårdens blinda fläckar och om vikten med att jobba med sin hälsa i förebyggande.

Följ Filip Vaitsson på instagram här

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden, i samarbete med BiohackBalance – en webbshop och plattform för livsstilsoptimering.

Transkibering Filip Vaitsson – sjukvårdens blinda fläckar

Och så kör vi med Filip idag, som kan få berätta vem du är och vad du gör för någonting. Hej, mitt namn är Filip och jag är student, biomedicinsk analytiker och jobbar inom sjukvårdssystemet. Sen är jag också föredetta elitidrottare, spelat fotboll senast i FK Värnamo.

Jag släppte karriären för ett och ett halv år sedan. Just nu jobbar jag vid sidan om som målvaktstränare på Jönköpings södra. Då sa du Filip och vad du var målvakt då, men vad heter du efternamn om? De som är fotbollsintresserade kanske har koll på vem du är.

Ja, de som är fotbollsintresserade har säkert hört att många kommentarer som har krånglat till med min efternamn Vajciakovic. Det var ju maxade Discovery-sändningar, så det var ju roligt sedan efteråt att lyssna på vad de säger. Så det var ju alla olika varianter som vi har hört om det.

Varför valde du att sluta fotbollskarriären nu? Var det på grund av att du hade nått din peak eller var det på grund av någonting annat? Det var ju alltihop, så när jag spelade i Allsvenskan så samtidigt så kom jag in på det där B-medicinanalytica-programmet, vilket är ju campusbaserat på hundra procent och då första tiden försökte jag slå det ihop med träningar och allt. Det gick inte så bra och samtidigt så fick jag en knäskada och då valde jag att sluta karriären bara och plugga B-medicinanalytica istället. Det är intressant för många vill ju bli fotbollsproffs och kunna leva på sin fotboll och lite sånt där.

Ska man tycka att det är rätt att satsa hundra procentigt när man är mellan 15 och 20 år för att bli fotbollsproffs eller ska man liksom hela tiden ha med i tanken att kanske utbilda sig lite grann innan karriären så att man inte behöver göra det efter karriären?

Absolut, det är det som precis jag tänkte om och det var ju att fotbollen i fotbollen kan försvinna när som helst. Det beror på hur du presenterar och vad du har för kvaliteter och kunskaper. Jag bör fundera på vad jag ska göra efter fotbollen för att okej jag kan ju spela fram till 40 men säger vi att gå på en annan bana sen efter 40 det blir ändå svårare.

När jag var 30-32 så började jag förbereda mig att få någon ordbildning och då var det ju självklart för mig så för att när jag var ungdom och var i Vitryssland då och bodde i Vitryssland, från början är jag från Vitryssland, från Belarus. Och då har jag haft en ordbildning som på svenska heter idrott och hälsa. Man fick ju den här ordbildningen halvgrattis.

Om man är ju landslagsspelare så man kan ju gå en enklare banan i universitetet, lite mer anpassad ordbildning. Jag har den här så jag har alltid varit förälskad i hälsan och alla möjliga vertik inom hälsan och elitidrotten. Det var ju ingen fråga för mig vad ska jag göra efteråt så då har jag bestämt att bygga inom hälsan här i Sverige också. Och då har jag kollat lite runt vad som finns där och då var det Jönköpings universitet. Bland annat så valde jag bland sjuksköterska programmet och biomedicinska analytiker. Det var kursen i hållet.

Biomedicinska analytiker är ju väldigt nära läkarens programmet, inte helt liksom, men vissa delar är ju samma. Inom hälsan har jag ju en viss expertis men jag vill också lära mig att kunna den här sjukvårdssystemet, hur den fungerar och så vidare. Innan vi frågar om sjukvårdssystemet så vill jag bara tänka om du var hälsointresserad redan från början.

Har det blivit någon krock att vara elitidrottsspelare och vara hälsointresserad? Samtidigt, har det lirat ihop eller har det någon gång blivit att du bara, nej det här känns inte korrekt? I våra länder är ju en lättare medicinering för elitdrottare normal. Alla har hört talas om mildronat tror jag. Det är en hjärtsmedicin liksom.

Men det är också bara för starkare hjärtsmuskulatur. När man är 18 plus i våra länder så använder elitdrottare olika former av tillskott och mediciner som förstärker dina resultat. Jag pratar inte om anabolisteroider och sådant, nej ingenting sådant.

Allt som är mer eller mindre lagligt. Mer eller mindre, det är en gråzon ändå. Mildronat är ju olagligt, men för tio år sedan var det ju lagligt.

Men det ger egentligen inga resultat, det bara försäkrar ditt hjärta från större skador. Jag var ju van med olika former av magnesiumintak och så vidare och har känt stora skillnader med återhämtning och så vidare. Jag började fundera då när jag var 18-19 och sa, vad finns det för fler verktyg för att kunna förbättra resultatet, återhämtningen och så vidare.

Så började jag då liksom gräva in i den här, då jag visste inte vad den här biohacking, men det var ju typ åt det hållet. Biohacking är ju bara ett begrepp egentligen för någonting som många människor har gjort innan, men nu har man fått ett samlingsnamn på det. Men du nämnde där, och det står även på din Instagram, som jag tycker är lite intressant, att du vill belysa sjukvårdens blinda fläckar.

Kan du utveckla det, för det låter ju intressant. Jaja, det låter intressant. Först och främst det som jag har förstått inom min praktik och jobb inom sjukvårdssystemet och utbildningen.

Sjukvårdssystemet löser inte grundläggande problemet med hälsan, den löser bara symptom. Det är det som är problemet och då blir det ju den här cirkeln hela tiden och man har ju ett problem. Man kommer, man löser det relativt snabbt beroende på problemet eller sjukdom och så vidare, men orsakin till den här problemen inte lösas.

Aldrig. Så det innebär att om några år, månader, veckor, du kommer igen. Samma problem eller med ett värre.

Så symptomet är bara signaler som kroppen skickar till oss. Det är en varning att det är något som går fel. Och när man bara gömmer de här signalerna med hjälp av medicin till exempel, så

då grundersaken är ju kvar.

Det kommer ju slå ändå hårdare nästa gång. Oftast det händer så. Så det är ju den blinda fläckan och sen man självklart kan ju utveckla sig.

Till exempel, jag har fått njurstenar, så jag har hamnat i akuta. Självklart, jag fick den här specifika medicinen, smärtlindrande och så vidare. Men problemet finns kvar.

Alltså, av någon anledning så har jag njurstenar. Och vad är det för anledningar? Så sjukvårdsystemet kan inte svara på det. Den kan bara konstatera, okej du har njurstenar, här varsågod.

Du får den här medicinen, de kommer gå ut på något sätt. Och det är ju allt. Men då är det bara tidsfrågan när det kommer nya njurstenar att ackumuleras och bildas igen.

Och då kan man dra den logiska slutsatsen med att njurstenar försämrar njursfiltrationen. Försämras njursfiltrationen skades nifroner. Nifroner kan inte återhämtas.

Alltså, återfå sin funktion igen. Så det är bara din filtrationsförmåga för din njur minskas hela tiden, 70 procent. Till exempel 80, 70, 60.

Helt plötsligt är du nära dialysen. Nu ställer du på dialysen. Och då bara stå i listan för njurstransplantation.

Så här är ju perspektiv om man inte tänker till. Och i mitt fall. Om jag kommer inte tänka på att reda ut vad det är som är problemet som ackumulerar de här salterna.

Eller vad kan det vara? Oskolator? Injurarna liksom. Och det är tyvärr så. Det är bara ett exempel.

Det finns ju tusentals exempel med andra sjukdomar som man kan tänka på. Men vad behövde du göra för att bli kvitt? Du fattade det direkt. Tack för att jag fick det här.

Och så gick det hem. Och vad gjorde du för att liksom… Det var ju roligt. Då ställde jag frågan.

Kan ni ta och ringa provar som visar vad det är för typ av synd. För det går att indirekt se vad det är som orsakar. Alltså till exempel vad det är för typ av salter man har i urinen till exempel.

Efter. Om det är oskolator. Oskolator säger vi då det är någon form av mat eller något annat som orsakar till exempel.

Och man ju kanske kan avvika den här och förstärka den här funktionen. Så då man drar någon här logisk linje på vad som händer. Men läkaren säger nej jag har inte liksom.

Jag kan inte skapa en remiss för att du ska lämna de här orinprover. Och då är det liksom. Och då är det kört.

Alltså okej vad ska jag göra? Då reser jag utomlands och bara lämnar allt som jag behöver där. Det är den enda lösningen som jag kan just nu. Men varför tror du att det är på detta sätt? Eller vad har du liksom någon tanke på? Nu när du ändå liksom.

Du funderar ju själv på uppluggade och sjuksköterska. Men det har varit biomedicin. Har du någon tanke med att du ska liksom.

Vad kan man göra åt för att det egentligen ska ändras i sjukvården? För jag tycker så här. Man ska inte prata illa om sjukvården. Alltid sjukvården är jättebra.

I vissa fall och lite sådana saker. Men just den här som du säger. Nästa grej liksom.

Varför har jag fått njursleder? Nej men det vet jag inte. Här får du medicin att gå hem. Då har du fått njursleder.

Här får du medicin så att du kommer att bli frisk. Framöver kan du göra detta för att det inte ska hända igen. Varför finns inte den? Ja det finns inte den för att sjukvårdssystemet är ju väldigt trögt.

Stort system som är väldigt byråkratiskt. Att kunna vända den även en procent till vänster eller åt höger. Eller en gras liksom.

Så då har man… Alltså det är ju örhört jobb. Alltså det är ju väldigt protokollerat. Och väldigt liksom så strikt inom vissa rammar.

Och det är ju nästan omöjligt. Det finns ingenting att göra i nuläget. Absolut ingenting.

Och det är ju problemet med så kallad preventiv medicin. Eller de hälsocoacher som försöker hjälpa till folket. Lite så preventivt.

De har inga verktyg. Alltså allt som de gör. Alltså då.
Man behöver liksom. Man behöver att se vad som pågår i kroppen. Då behöver man säga det.

Remiss för analysen. Men de har inte rätt till detta analysen. Till exempel om jag reser till Lettland.

Så jag kan gå till vilket lapp som helst. Och lämna prover. Och välja bland tusentals olika prover själv.

Och få den. Här i Sverige är det nästan omöjligt. Här är ju väldigt så. Här har man wear labs. På max 50-70 prover. Ett paket.

Du får inte välja själv vilka prover du kan lämna. Men jag tror du kan välja bland 100 prover. Och sen.

Varje prov. Om man väljer ett stackar prov. Så kostar den 200-300 kronor.

Och liksom. Okej i slutändan. Om man vill verkligen se.

Hur kroppen fungerar. Då kostar det flera tusen. Den billigaste paketet är ju.

Ett bra paket säger vi. Fyra tusen. Men i Lettland då? Hur fungerar det där till exempel? Till exempel.

Det finns ju massa labb. Många som. Du kan gå in på deras hemsida.
Eller du kan komma in. Du har en sån här broschyr. Med listan på engelska, lettiska, ryska. Det du får välja. Vilka prover du vill lämna. Alltså.

Du bara kryssar in. Eller bara ser en specifik kåt. Eller beställer online.
Och betalar. Du bara kommer in och lämnar prover. Så får du resultaten.
Och det är ju bara roligt att. En flygbillett kostar. Till riga kostar.
Om man köper för typ. 300-400 kronor. Och sen själva.
Senast jag lämnat. Runt 85 prover. Så fick jag betala.
1300 kronor. Plus. Den där flygbilleten.

Ja det var ju typ. Den där Excel-paket på. Costar.
3500-4000 kronor. Typ så. Då kan man också samtidigt passa på.
Att ta en stad. En helger i. Så får man en. Och sen.
En rolig grej. När jag fick mina resultat. Vissa resultat fick jag nästan direkt.
Så såg jag att vissa. Blundmarkörer. Var ju för höjda.

Till exempel testosteron. Var dubbelt så högt. Vilket kan man säga.
Biohackers kan säga det är jättebra. Men jag säger nej. Det är bättre att dubbelkolla det. För att. Om det är någonting som är för högt. Så det kan tida på något.
Något som växer. Som producerar mycket mer. Så i alla fall.
Då har jag bara googlat in. Jag har bokat en tid direkt. Samma dag hos Orolog.
En specialistläkare. Som kostar 500 kronor. Och jag har bokat tid hos.
Androlog. Som är också. Kan man säga delvis Orolog.

Men som är ju. Fokuserar på könshormoner. Sådana grejer.
Så jag var hos två specialister. Dubbelt kollat. De specialisterna har ultraljud.
De har 100% checkat in mig. Kollat allt. Jag var färdig.
Och säkrat att allt är okej. Jag lärde mig att. Kolla.
Göra ett. Hjärtsultraljud. Med.
Ett rådgivning från. Specialistläkare. Privat.

Kostar över 10 000 kronor. Eller mer. Så där.
Vad tror du. Om man åker och gör detta. Och tar de här proverna.
Och får de provresultaten. Om du matar in dem i din AI. Som du använder.
Hur bra tror du att det kan fungera? Jag tror att. Om man inte är specialist. Och har svårt. Att förstå mekanismerna. Och fysiologiska processer i kroppen. Det blir svårt.
Om man inte. Är en expert. I det här området.
Just det. Allmänt. Allmänt.

AI kan ge dig råd. Som du kan följa. Men om du vill vara mer säker.
Och mer självanpassad. Jag tycker att. Det har inte tillräckligt utvecklats på det.
Jag har själv testat. Alla mina blodprover. Alla mina resultat.
Och koll vad. Vad den säger. Men det är fortfarande.
Det finns blinda fläckar där med. Den är ju generell. Så man får väldigt generellt svar.
Du har inte i sig. Den här grunden. Just för din hälsa.
Parameter och så. Den har bara rena parametrar. Den ger allmän bedömning.

Och det är nästan. Umöjligt att lägga in. Alla din.
Sjukhistoriken. Allt annat. Man måste ta hänsyn på.
Koppla allt ihop. Alla blodprover. Dina symptom.
Dina känningar. Det är fortfarande en människa. Det är viktigt.
Jag som BMA. Måste ta hänsyn till AI. Den utvecklas väldigt snabbt.

Jag kan säga att. Våra lärare. Säger att du måste vara ärlig.
Den kommer ersätta er. Inte snart. Självklart.
Alla mina nästa steg. Gör jag med hänsyn till. Till AI och deras utveckling.
Det tror jag att man behöver. Lyfta lite grann. Den utvecklas ju.
Den kommer bli bättre. Det du utbildar dig till. Kommer inte att försvinna.
Men det kommer utvecklas dig också. Det är viktigt att anpassa sig. Precis som i livet. Förutsättningarna kommer att förändras. 100 procent. Då måste man tänka.
Vad ska jag göra vidare. BMA är bara grundläggande utbildning. Men det finns masterprogram. Phd och så vidare. Det ska man också gå efter. Phd kan vara.

Masterprogrammet kan vara. Mer anpassat till AI. Det finns bra program.
Vidareutbildningen i Göteborg. Som är mer AI anpassat. Det finns möjligheter.
Man ska inte ge ut sig. Nej. Sen skriver du också.
Att förstå kroppen. För kraschen. Ja.
Är det eget upplevt. Eller är det något du vill hjälpa människa. Rent allmänt.
För att man inte ska krascha. Det är det som jag själv upplevt. Det som jag lyfte upp.
Med njurstenar. Som jag fick. Till exempel.
Det är ett symptom. Det är att man ska förstå kroppen. För att kraschen och mitt krasch.

Kan bli kraschen. Det kan bli en dialys. Om jag inte tar hänsyn.
Det kommer inte att hända som Netflix. Serien. På fem minuter.
Det är 10-20 år. Om jag inte tar hänsyn nu. Det är en möjlig scenario.
I framtiden. Det är de signaler som kroppen varnar. Förstå.
Det är det jag menar med. Kroppen för kraschen. Kroppen skickar en signal.
Om man ignorerar signalen. Skickar det en till. Sen slår den hårdare och hårdare.
Och slutändan. Slår den jättehårt. Mycket möjligt.
Det kan man inte klara av. Det är viktigt. Att inte ignorera kroppens signaler.

Men ibland. Livet är svårt. Jag själv upplever ibland.

Jag är tvungen att ignorera. Jag pluggar på heltid. Jag har barn.

Jag har familjen. Jobbar som målvaktstränare. Ett par gånger i veckan.

Det är inte så lätt. För en vanlig människa. Att klara av detta.

Det är precis som du var inne på. Vissa bloggare. De visar en fantastisk liv.

Där de vaknar på morgonen. Tar en fin frukost. Som de ska laga i en timme.

Kör en träning. På jobbet filmar de en rådgivning. På stranden.

Tar sina kvälls- biohackings- rutiner. När man kommer i verkligheten. Man har familjen.

Jobb. Upplyckning. Var ska jag trycka in den här? Exakt.

Självklart. Det skapar mycket spänningar. Bland människor.

Som ser det här livet. Det är en av mina- utmaningar. I min privatpraktik.

Om jag kommer att bli en- hälsocoach i framtiden. Hur ska vi verkligen- ge riktiga verktyg- till människor. Men inte förstöra deras- vardag.

Ska göra det de ska göra. Det är lätt att ge hälsoråd- till någon som är hälsointresserad. Men hur ska du ge hälsoråd till någon- som inte är hälsointresserad? Då får de förstå att man behöver göra det.

Det är 80-90% av människor. De hälsoprogram- jobbar bara med 10%. Eller kanske- 10-15% av befolkningen.

Alla resten- 90%. De har svårt. De vill säkert- 50-60% av de 90%- vill vara mer hälsosammare.

Det behövs mer anpassning. Vi ser inte att det är någon som kan ge- den här anpassningen till dem.

Kanske jag är inte så involverad i sociala medier, men det känns så i alla fall. Vi får hoppas att kidsen som kommer nu, att de verkar vara lite mer medvetna så det kan bli en förändring framåt. Enligt alla statistiker, man ser ju att konsumtionen av alkohol och cigaretter minskas.

Det är ju ett generellt tecken på att de yngre generationerna är allmänt bättre än vi är på det. En egen som du sa nu, att man får signaler av kroppen som kan ta lång tid innan man upptäcker dem. Jag vill ha en egen upplevd signal som jag har börjat få.

Nu är jag 42, så kanske när jag var 37-38 var första gången i mitt liv som jag fick ont i magen. Jag har inte ens trott på att folk kan ha ont i magen, jag har bara trott att det var bullshit. Men då började jag själv få lite ont i magen.

Det var också kopplat till när jag hade ätit mycket bröd till frukost och pasta till lunch. Då kunde jag få ont i magen på kvällen eller dagen efter. Då är det också en typisk tydlig signal att jag kanske inte ska, jag är inte allergisk.

Jag kan äta gluten, men jag kanske inte kan äta det hur mycket som helst. Jag kanske ska lyssna på den signalen för att det inte ska bli värre framåt. Ja, precis.

Det är jättebra. Man kan ju ändå gå vidare och kolla upp med en specialist till exempel. Det är inte alltid fel att ringa till vårdcentralen och säga att jag nu upplever en smärta i en vecka.

Systemet är byggt på det sättet att de samlar in en anamnes och de kan mer än du kan. De kommer att ställa frågor och i de flesta fall kommer det att hända att det inte händer någonting. Men ändå i vissa fall kommer de att se varningssignaler på att det pågår något som de kan bjuda in dig.

Det är hellre att ringa en gång för mycket än en gång för lite. Självklart ska man ju agera preventivt, men det är ju också ingen fel att kontakta sjukvården. Jag håller med dig, sjukvården gör en fantastisk jobb.

De räddar bara livet. Om det är något som händer, du får en sjukdom eller något akut, du kommer inte att ringa till en hälsocoach. Även om du ringer till dem gör det ingenting.

Det är svåra, fantastiska människor från sjukvårdssystem som kommer att rädda dig. De kommer inte att ge dig att dö. Det kan ändå vara ett tips att man ringer in lite mer.

Det är ju också en kulturell skillnad. Svenskar ringer ju aldrig till sjukvården först vi håller på att dö. Folk från andra länder kanske åker dit för snabbt istället. Men om man hittar en balans, om du säger att man kanske ringer till 1177, att de får lite mer data. Det kanske kan vara en hjälp på vägen för att de också ska börja jobba mer i förebyggande syfte längre fram. Om alla gör sitt jobb idag.

Och sen att jobbhållandet sparras. Om du har haft den här symtomen en eller två månader sedan, sen dyker den upp två månader efter. De ser ju det.

De ser ju en viss mönster i väsen. Sen kan de reagera och de har ju rätt och de måste ju reagera på det. Så det är ju inget fel liksom.

Det är ju bra att göra det ibland. Ja men faktiskt. Det är väl också det som man, om vi går in igen tillbaka till AI lite grann.

Det som kan göra AI bra det är ju det. Att den har så mycket data att ta av. Kan vi också då hjälpa sjukvården att få data från lite mer friska människor.

Så kanske de också kan tycka att det börjar bli mer intressant. Och då kanske de också kan tjäna lite pengar på även friska människor. Och inte bara på sjuka människor.

Så det är väl också kanske ett problem. Ja men det är ju som sagt. Och sen är det ju inom sjukvårdssystemet.

AI är ju mer och mer introduceras inom sjukvårdssystemet. Vi som BMA använder det inom patologiavdelningar på cellnivå till exempel. Och på cancerceller och så.

Och det är säkert att det i framtiden kommer att ha tillgång till journalen. Och istället för att människan kan ju missa de här mönsterna. Oj den här människan har ringt till mig för fyra månader sedan.

Och har sagt att den här symtomen på två månader sedan. Och har sagt att den har den symtomen. Och nu har han ringt till mig igen.

Människan kan missa det. Men AI kommer aldrig missa det. Och kommer ju att varna personalen.

Okej här har vi en viss. Ett mönster. Ett mönster, ja just det.

Men nu framåt då. Du har lagt fotbollen lite på sidan. Du är fortfarande tränare.

Kommer du fortsätta att utveckla tränarkarriären? Eller är det fokus på den biomedicinska karriären? Eller vad händer framåt för dig? Det är mest fokus självklart på karriären. Eller medicinsk karriär kan man säga. Det är det som jag älskar.

Det är det som jag skapat mycket expertis genom. Ordbildningar som jag haft tidigare. Och den ordbildning som jag har nu.

Så jag har sett båda sidor. Den här friskvården och sjukvården. Hur den fungerar, det här

systemet.

Jag vill använda det i framtiden. Jag tror inte att jag kommer jobba som biomedicinsk analytiker på heltid. Jag kommer ju försöka hjälpa till människor med hälsan.

Att tolka signaler och jobba med hälsan. Det kommer jag göra 100%. Men fotbollskarriären eller målvaktskarriären.

Just nu är det lite svårt att säga. Det är mer för mitt hjärta. Jag har spelat fotboll hela mitt liv.

På alla möjliga nivåer. Självklart är det inte så lätt att bara lämna det bakom dig. Det är en bit av ditt livet.

Jag har väl lätt alla möjliga situationer i fotboll. Jag har spelat i alla divisioner. Från Division 2 till Allsvenskan.

Jag har en viss kunskap där också. Jag vill dela den här kunskapen med yngre målvakter. Jag vet hur det känns när man är ung och vill spela på stora arenor.

Framför 40 000 människor. Lira och vinna. Det kan jag också.
Jag hoppas att jag kan hjälpa till där. Det är fint. Alla ska ha med sig det mentorskapet.

Att dela med sig av det du har gjort. Det hade du behövt när du var 19 år. Men att man verkligen förespråkar att föra det vidare.

Jag håller med dig. Det är 100 %. Jag känner när jag var ung. Jag har inte haft tillräckligt stöd på det sättet.

Nu känner jag att jag kan förkorta målvakternas väg till den högsta nivån. Det är samma sak med hälsan. Optimera tiden.

Om man tycker att du är intressant och vill gå in och följa dig. Och ta kontakt med dig. Vart tittar man dig? Det är Instagram.

Jag har bytt mitt efternamn. Anpassat till svenska. Det är inte så att det är i verkligheten. Men det heter Philip Weitzon. Jag har ett mål. Att lägga ut ett eller två inlägg per vecka.

Rådgivningar med allmänt information. Hur kan man tänka kring hälsan? Vi får se om det kommer att funka när jag börjar plugga igen. Men jag ska försöka i alla fall.

Jag vill spegla mitt kunskap. Mina erfarenheter inom hälso- och sjukvårdssystemet. Och hjälpa till folken.

Telegram är samma som Philip Weitzon. Men det är mer avancerat. Då kan jag skriva mer.
Jag upplever när man skapar en Reels. Man måste vara väldigt tidlig och kort. Du har på dig 30

sekunder.

Men det är nästan umöjligt för mig. Jag försöker bara träna på att skapa det. Det var på två minuter och 46 sekunder.

Det är ingen chans. Och så måste du fånga upp dem på tre sekunder. Exakt.

Då måste jag på 30 sekunder argumentera. Och bara säga någonting. Och bara ha en inledning med någon bakgrund.

Det är helt sjukt att människor kan det. Om man kan för mycket om hälsan och fysiologin. Man kan hitta massor av detaljer som man måste lyfta upp.

Man tar någon påstående. Men till varje påstående finns men, men, men. Det är svårt för mig i alla fall.

Man bör gärna stå in och följa dig på Instagram. Och sen får man ta sig vidare till Telegram. Då får man lite mer fördjupning.

Då får vi tacka för det här Philip. Tack så jättemycket. Jag är väldigt tacksam för att du har bjudit mig hit.

Det var kul att prata om hälsan. Det älskar jag att göra. Du får komma tillbaka helt enkelt. Absolut. Tack så jättemycket.

Metylenblått (Methylene Blue) 1% 50 ml Biohacking Collective

Tandkräm Superwhite 100 gram Biomed

Creatine 400 g NXT LVL

Methylene Blue 1% 100 ml NXT LVL

Liposomal NMN 60 kapslar Purovitalis Longevity

Tandkräm Calcimax 100 gram Biomed

Gua Sha Scraper Venuray

KETO BIO No1 Erythritol 500G BeKeto

Massage Shampoo Brush Naturavit

KETO Med Shroom Lion’s Mane Mushrooms 30 sachets BeKeto

Filip Vaitsson – sjukvårdens blinda fläckar

Transkibering Filip Vaitsson – sjukvårdens blinda fläckar

Leave a comment Cancel reply

FÅ VÅRT NYHETSBREV

VI ÄR SOCIALA

INFORMATION

KATEGORIER

Main Menu

Sök efter produkter

Popular

Your cart (0 items)

Filip Vaitsson – sjukvårdens blinda fläckar

Transkibering Filip Vaitsson – sjukvårdens blinda fläckar

INFORMATION

KATEGORIER

Main Menu

Sök efter produkter

Popular