Biohacka din ljusexponering med Daniel Larsson

Daniel “Biohackad” Larsson gästar Biohackpodden och går igenom hur man bäst biohackar sin ljusexponering.

Avsnittet är sponsrat av Biohacking Collective. Handla rödljuspaneler och blåsljusblockerande glasögon på Biohack Balance och använd rabattkod “ljus20” för 20% rabatt. Till produkterna (rabattkoden giltig till och med 13 feb 2025).

Joina även vår Telegramkanal och diskussionsgrupp om biohacking och hälsa.

Transkibering Biohacka din ljusexponering

Vad är din tanke kring ljus och mörker? Jag tänker att vi anpassar efter livet på planeten. Allt liv på planeten styrs ju egentligen efter solcykeln.

Så ljus är ju otroligt viktigt för oss. Och det kan man ju nästan känna, att när det är sommar så har man mer energi. Man är piggare, man vill göra mer saker.

Och på vintern så går vi lite ner i dvala. Det är ju även så att många blir deprimerade. Vad kallar man det? Vinterdepression och utbrändhet ökar på vintern.

Folk blir tröttare, de behöver sova mer. Folk är lite gnälligare och tycker att livet är allmänt tråkigt. Särskilt den här perioden.

Sista perioden går säkert alla att vänta på våren. Det är tungt. Hälsar också att säga slut i januari innan lön.

Då har ju de flesta fått lön. Då är det både fattig månad och mörkt. Oftast så brukar ju vintern komma på riktigt januari också.

Så det blir riktigt grisigt väder. Det påverkar oss mer än vad vi tror. Så är det ju.

Hela mitt företag handlar ju nästan om ljus. Jag säljer rödljusterapipaneler. Vi börjar med blåljusblockerande glasögon.

Så dels handlar det väl om en brist på solljus. Och sen en överexponering av det här dåliga ljuset och det blåa ljuset. Som egentligen ska finnas mitt på dagen någon gång.

Och liksom ska signalera vakenhet och göra oss alerta och pigga. Men samtidigt så går vi upp. Det finns ingen sol.

Vi kanske öppnar mobilen direkt på morgonen och får det blåa ljuset istället. Och det är klart att det har stor påverkan på vår biologi egentligen. Och det är mycket det som biohacking handlar om.

Om vi backar 250 år. Då var du ju ännu mörkare skulle jag kunna säga. För nu har vi ju ändå gatlampor och lite upplys där vi lever och bor.

Hur tacklar man det då? Tror du att man hade lika mycket vinter? Tror du att man pratade 1450 att jag är så jävla vinterdeprimerad? Man kanske inte visste vad det var. Men jag tänker också att samhället var lite lugnare då. På ett sätt. Sen så var det säkert mer stressande på ett sätt. Men vi var inte så mycket konstant stimuli och så mycket utsatta för social media. Och så mycket stress på det sättet för våran hjärna.

Sen så kanske det var mer fokus på survival. Men jag tänker också att vi hade levande ljus. Vi hade en eld som brann.

Så där fick vi ändå mycket av det här röda, infraröda ljuset indirekt. Och det kanske också fanns en annan sammanhållning. Kanske ett annat sammanhang.

Många var mer beroende av varandra. Men det är en annan grej som inte riktigt har med ljus att göra. Men jag tänker att det var hårt.

Det var nog hårt att leva. Men folk tillät sig nog att gå ner i tempo. När det ner sig idag så ska allt gå i samma tempo året runt.

Och jag tror inte att våra kroppar riktigt är anpassade efter det. Men då kan man ju då hitta verktyg till det. Och där har du lösningar som hittar lite verktyg till hur man ska kunna må bättre i en stressig tillvaro.

Det som är det samhälle som är skapt. Ja, men det handlar väl lite om att avhacka sig själv lite grann. Hur kan vi… Okej, vi lever inte ute i naturen.

Vi lever inom hushus och accepterar det. Vi är utsatta för mycket dålig belysning. Hur kan vi jobba med att återskapa det naturliga i det onaturliga på något sätt? Och där kommer rödljusterapi in.

Det finns ju flera aspekter till det här. En del är ju bara ljuset då. När solen går upp på morgonen så är den röd.

Och så vandrar vi över dagen. Och så går vi upp på lunch någon gång så får vi blått ljus. Vi gör oss byggalerta.

Och sen så går vi ner mot det röda på kvällen igen. Och jag tänker också att det är väldigt naturligt hur vi har levt egentligen. Jag gissar att vi vaknar med solen och la oss med solen.

Och sen så kanske somnar vi framför någon brasa. Under den största delen av mänskliga evolutionen så har det nog sett ut så. Den här perioden som vi lever i nu är en väldigt kort period.

Och vi är egentligen inte anpassade efter det. Så ja, rödljusterapi. Dels för att jobba här med den psykologiska ryktmen pratar vi egentligen om.

Att förstärka och tydliggöra för kroppen vilken del på dygnet det är. Och som stödjer kroppen och vår biologi på det sättet. Dels att vara tydliga mot vår kropp så hjälper vi till med vår melatoninproduktion.

Vi ger bättre sömn. Vi får ljus på morgonen. Vi får mer dopamin, mer serotonin.

Det har också en lugnande effekt. Jag tycker att det är ett riktigt bra verktyg. Och sen så blir det såklart viktigt att jobba med sin exponering för blåljus.

Då är glasögon ett superbra verktyg. Om man nu liksom sitter mycket framför skärmar och gissar att de flesta kanske kollar på lite tv på kvällen och sådär. Och i det här ljuset så är det ju väldigt, väldigt mycket blått.

Och som sagt, det blåa ljuset skickar egentligen en signal. Det sitter sensorer i ögonen. Som heter melanopsin.

Som egentligen hela tiden skannar. Och liksom vilken tid på dygnet det är. Säger till dygnslutskärnan att okej, nu är det mörkt.

Nu ska vi producera melatonin. Eller nu är det ljus. Nu ska vi liksom inte producera melatonin.

Så det handlar väl egentligen om att vara tydligare till kroppen och skicka rätt signaler. Och sen så finns det ju mycket studier på hur blått ljus påverkar oss. Det kan vara väldigt stressande vid fel tid på dygnet.

Det kan orsaka extra kortisol. Som orsakar blodsocker, fluktuationer. Ett bra exempel är bara skiftarbetare.

Skiftarbetare vider dygnsrytmen. Och de är oftast överrepresenterade när man tittar på diabetes eller andra sjukdomar. Det är väldigt stressande för kroppen egentligen.

Att kämpa mot den naturliga dygnsrytmen. Jag ska ge ett tips på en bra bok som jag läste för några år sedan. Boken är egentligen inte så hälsoinriktad.

Men den heter Mörkre manifestet. Och är skriven av Johan Eklöf. Han är fladdermus-expert.

Och han upptäckte på något sätt att… Nu vet jag inte siffrorna, men… Det finns mycket olika arter eller grenar med fladdermus. Han hade upptäckt att det har försvunnit ganska många. Och han hittade en direkt koppling till att det är artificiellt ljus som stör till det för dem.

Så de vet inte riktigt. Och samma sak hittade han också i samband med det här. Så hittade han att det artificiella ljuset stör också vissa insekter.

Som ska slå om. När det är dag så hör de på en frekvens. För då hör de hur fåglarna rör sig.

Så att insekterna kan komma undan dem. Och på nätterna så hör de en annan frekvens. För att då höra nattens hot mot dem.

Men det artificiella ljuset har gjort på de här insekterna att de har varit skeva. Och då har de blivit så pass lättbyta. Nu kommer jag inte ihåg vilka insekter det var.

Men då har de blivit så lättbyta. Så att den insektsarten håller på att försvinna. För att det artificiella ljuset ställer till det för dem.

Så att deras existens håller på att försvinna. Det som jag ville koppla till också. Jag har sett en studie där som du pratar om med skiftarbetare nu.

Att kvinnor inom vården löper mycket större risk för att få bröstcancer. För att de går med de här ljusa sjukhuskorridorerna dygnet runt. Som skiftarbetare.

Och då har man sett en ökad tendens på bröstcancer hos dem. Som man då också tror är det artificiella ljuset. Eller att de är på fel tidpunkter.

Ja, men det blir väldigt stressande för oss. Vi har en biologisk klocka som är ganska tydlig. Vi vaknar.

Egentligen är det kortisolet som väcker oss. Medan produktionen avbryts. Det är saker som ska ske i sekvens.

Och det är klart att lever vi inte i vår naturliga miljö så kommer detta påverka oss. Och stressa oss. Man kallar det light pollution.

Om man är i skogen och ser en stad så ser man bara en stor ljus inöver en stad. Man pratar till och med om att träd i städer påverkas av gatorbelysning. Och att de blir störda.

Vi behöver vårt mörker. Kommer ni ihåg att vi gjorde en podd om darkroom-therapy? Ja, precis. Att vara i mörker så länge märker man hur tydligt det blir.

De två första dagarna i mörker så sover jag hur mycket som helst. För när det är kolsvart så utsöndras det väldigt mycket melatonin. Där har också vikten att ha det mörkt i sitt sovrum.

Och verkligen jobba med ljuset och tänka på kommer jag ut på dagen, mitt på dagen får jag lite solljus. Även om det är limmigt och kallt och tråkigt så är det viktigt att komma ut en stund. Men få den här kontakten med planeten.

Det kanske låter lite för flummigt men vi är en del av den på något sätt. Och vi behöver vara i det. Och problemet är att vi blir mer och mer frånkopplade från det.

Lite hypnotiserade av allt som händer på nätet och överallt. Så att vi glömmer bort verkligheten lite grann. Vi flyr den om inte annat.

Ja men precis. Jag fick faktiskt en fråga från en kund till hemsidan här om veckan. Som frågade, eller han var lite grann inne på, för han hade också lite problem med sömnen.

Då var han inne på, hans fundering var egentligen är det lika illa att sitta och kolla på tv som att ligga med mobiltelefonen? Det var en fråga kring blåljusblockerade glasögon som han hade till frågan. Då undrade han, tror du att det stör lika mycket om jag kollar på tv på kvällen eller om

jag ligger i sängen och kollar på mobiltelefonen? Nu tänker jag mer på avståndet från skärmen. Eller är det lite skitsaksamt eller är det lika dåligt? Jag skulle vilja säga att avståndet från skärmen är väldigt viktigt.

Det är klart att ju längre bort källan är ju mindre. Så klart det beror på ljusstyrkan på skärmen. Men det är också så att när du ligger nära så får du väldigt mycket ljus rätt in i ögonen.

Ögonen behöver också fokusera på ett nära håll så det blir också väldigt ansträngande. Och vad man har sett också är att det blåa ljuset, om man kollar på ljus generellt så har vi ju, om man börjar längst ner i ljusspektrat så har vi ju UV-ljus och sånt. Det är väldigt kortvågigt men det är mycket energi.

Och sen så ju längre du går upp i ljusspektrumet till slut hamnar du ju liksom på radiovågor. Men de blir liksom längre och längre men har mindre energi då. Så att när du får blått ljus från nära håll så är det ganska mycket energi i ljuset.

Och energi försvinner ju inte, det omhandlas ju bara. Egentligen vad som händer i ögonen då det blir ju att ljusenergi, den här kortvågiga ljusenerginen kommer ju att omhandlas till värme och torka ut ögonen. Eller ögonen får liksom kämpa mer för att behålla vara som de är, behålla sin fukt och sånt.

Och det har visat sig också att det kan slita väldigt mycket på gula fläcken. Och man pratar ju väldigt mycket om för tidigt åldranden av ögat, av för mycket skärmexponering. Och där finns det ju till och med studier som visar att barns ögon åldras fortare än vad de gör.

Och vi får mer problem med vår syn och användandet av glasögon ökar. Ja, jag skulle vilja säga att ligga och titta och läsa en liten text på en skärm med en fullstyrka rätt i ögonen är sämre än att kolla på tv. Det skulle jag vilja påstå.

Så klart, jag vet inte om det finns någon forskning på det, men om man bara tar baserat på det jag kan så känns det väldigt rimligt att det skulle vara så. Men det här med rödljusterapi, dina lampor som du har till exempel, de finns i två lägen, och nu får du hjälpa mig litegrann här så att jag inte gör bort mig, så därför ger jag över det direkt. Det finns två lägen på dem, kan du berätta om de två olika och vad de heter? Ja, man kan bara gå in på rött ljus då först.

Rött ljus är synligt ljus. Man brukar prata om spektrumet 600 nanometer till 700 nanometer. Och det är, vad man kan säga om blått ljus, det reflekteras ganska lätt.

Det är samma med ultralätt ljus, det reflekteras så pass, eller liksom bromsas så pass lätt att du kan kleta ner på lite solkräm så bromsas det. Men när du får lägre våglängd så kan det tränga lite djupare in. Rött ljus ligger fortfarande inom det synliga spektrumet, så det kanske går ner några millimeter i huden.

Så här jobbar man ju mest med hudproblem. Det är väldigt bra för kollagenproduktionen. Stimulerar någonting som heter fibroblastproduktionen.

Det är egentligen när kroppen skapar kollagen så behöver den göra det på en byggnadsställning kan man säga. Och byggnadsställningen i fibroblasterna, det är en speciell sån cell. Och det har visat sig att det ökar produktionen av det.

Så det röda ljuset, det ger en mer ytlig behandling. Man kan jobba med eczema, man skulle kunna jobba med acne, man skulle kunna jobba, just verkligen mycket inom skönhet. Få bättre hy eller läka skador och sår.

Och sen när vi går upp på infrarött ljus då, eftersom vi har en ännu lägre våglängd, så börjar vi komma längre in i kroppen. Men då har du nere infrared och sen så kan du vandra ända upp till far infrared. Så när du är på nere infrared så är det egentligen så här att då får du mer den här mitochondriella effekten som jag vet många pratar om egentligen.

Det finns ett enzym i elektronstransportkedjan i mitokondrien som heter cytochrom C-oxidas. Och egentligen vad som händer här då när man lyser rött ljus på den det är att man frigör kvävemonoxid bland annat som kan förhindra det här. Men vad som har visat sig hända när man lyser rött ljus på cellen är att man får förbättrad transport av elektroner.

Och förbättrad transport av elektroner ökar energiproduktionen. Detta sker egentligen vid både rött och infrarött ljus. Men vid infrarött ljus så kommer du lite djupare in i huden och då kan du jobba lite djupare med inflammation, läkning av skador och kanske mer återhämtning i muskler och så.

Så en del av det här röda och infraröda ljuset eller en väldigt stor del är att det gör det lättare för kroppen att producera energi. Och vi kan ju ta analogin att på sommaren så känner vi oss piggare och mår bättre. Och en stor del är ju på grund av att solen består ungefär till 50% av infrarött ljus egentligen.

Sen är det lite mer bred spektrum. I solen har du hela spektrumet upp till 3-4 mm. Men när man kommer högre upp i det infraröda spektrumet så teoretiskt sett så ska ljuset tränga djupare in i kroppen.

Men vad som händer då är att ljuset börjar reagera med vattenmolekylen. Vattenmolekylen har en specifik våglängd där den absorberar det röda ljuset väldigt bra. Så då börjar det värma upp kroppen istället.

Och då får du inte riktigt den här cellulära effekten på samma sätt. Så därav infraröd bastu. För det är också en fråga jag brukar få väldigt ofta.

Men vad är skillnaden på infraröd bastu och infraröd panel? Skillnaden är att vid nära infrarödet så värmer du inte upp kroppen på samma sätt. Du får mer den här cellulära effekten. Du får en bättre funktion av elektrontransportkedjan.

Och sen när du vandrar uppåt så blir det mer det här infraröda bastu-effekten. Om man bara ska beskriva det i verkligheten så är det skitmycket sol ute. Och så kommer det ett moln och så

blir det kallt.

Det är ju för att det är jättemycket vatten i molnet. Så absorberas det ljuset. Det här är en grej man pratar om när man pratar om rött infrarött ljus.

Sen så har man också sett att det finns andra saker som händer i kroppen också. Man brukar prata om transkriptionsfaktorer. Egentligen lite som när vi pratar om peptider.

Att det finns små signalproteiner här som också påverkas av det här ljuset. Då brukar man prata om något som heter nrf2. Som är en regulator av kroppens egna antioxidanter.

Och den här visar att öka sig vid rött ljus, specifikt infrarött ljus. Och stimulera kroppens egna antioxidanter. En av de mest kraftfulla är superoxidismutas.

Och sen så finns det också den här, om man pratar om inflammation och skador. Så pratar man ofta om något som heter nfkb. Och något som heter cox2.

Och det är också, när cox2 går ner så nedregleras information. Så du har rött och infrarött ljus. Du har dels den här ökade energin.

Sen har du en ökad produktion av dina egna antioxidanter. Och sen så kan du även få en nedreglering av information genom det här enzymet som kallas cox2. Många värktabletter som vi använder idag påverkar just cox2.

Jag tror att paracetamol är en sån exempel. Sen så har det inte lika stark effekt. Men det är väl oftast det man pratar om när man pratar om rött ljus.

Och återhämtning och vad det gör. Men det är väl också det du pratar om med just värktabletter. Värktabletter är ju fantastiskt bra om du har dödsont.

Om du har dödsont en dag så kan man ta två stycken värktabletter och lindra det. Eller om du har gjort en operation eller brytit armen. Då kanske det inte räcker att köra lite ljus på det.

Och tro att det smättar på dig över dagen. Då är det jättebra med värktabletter. Men problemet är väl att folk äter värktabletter dagen ända.

Istället för att kanske sitta med något som kan förebygga det över tid. Det är ju det det handlar om. Det här skulle du väl göra? Ja men det handlar mycket om att stödja vår biologi egentligen.

Och sen så är det ju också så att i preen exempelvis har det visat sig. Den är så bra på att ta bort inflammation. Sen tar den också bort träningsresultat.

Den har sönder tarmslämningarna på ett eleven. Så att det har ju också andra effekter på oss. Medan ljuset är liksom.

Det finns egentligen inte. Åh nej han tog överdos av rött ljus. Det är bra för oss.

Våra celler älskar det. Våra celler älskar det. Och det är till och med så att cellerna producerar sitt eget ljus.

Biofotoner som ofta är rött och infrarött ljus. Även UV-ljus in i kroppen. Och använder det för att kommunicera med varandra.

Så det här är ju verkligen någonting som kroppen känner igen. En parentes. Som jag gick och tänkte på mycket för ett par år sedan.

Nu kan inte jag heller alla uttryck här. Men växter är ju. Växter lever ju på ljus.

Nu vet jag inte vad hela den processen heter. Någonting som har en speciell process. Vad sa du? Fotosyntes.

Ja det såg den här. Då hade jag en teori. Om växter ändå kan göra det.

Det borde rent teoretiskt. Det här var ju bara mina egna tankar. Men det borde ju rent teoretiskt vara så.

Om växter kan göra det. Så borde ju också en människokropp kunna lära sig. Att omvandla ljus till energi som vi inte behöver äta.

Ja alltså. Jag skulle vilja säga så här. På ett sätt så är vi fotosyntetiska varelser.

Exempelvis om vi tar UV-ljuset då. Så UV-ljuset där använder vi kolesterol för att tillverka vitamin D. Så där använder vi faktiskt ljuset för att producera någonting. Det har också visat sig att ljuset hjälper till med hormonproduktion.

Särskilt UVB då. Så att vi kommer. Män kommer ha lägre testosteron under vintern.

För att vi får liksom. Dels så får vi lägre dopamin. Och dopamin är väldigt korrelerat med testosteron.

Högt dopamin och högt testosteron. Genom att dopamin trycker egentligen undan prolaktin. Och sen så har vi också då att ljuset.

Framförallt UV i huden. Verkar också påverka vårt LH. Det är egentligen LH som sänder signalen att producera testosteron.

Så att jag menar vi producerar kemikalier i vår kropp. Vi är en ganska avancerad kemikaliefabrik. Och i den produktionen så behöver vi ljus.

Vi behöver ljus för att producera serotonin. Vi behöver ljus för att producera dopamin. Alltså vi behöver det för att må bra.

Så att vi kanske inte är exakt som växter. Att vi kan leva på bara ljus. Eller det gör inte de helliga egentligen.

Det är ljussyra och vatten. Men vi skulle kunna säga att vi fungerar väldigt bra i symbios med växten. De producerar ju syra åt oss.

Och vi producerar ju CO2 åt dem. Så jag menar om du exempelvis har ett växthus och vill ha en 20% högre skörd. Så spruttar du ju in CO2 där.

Och då skyndar du ju på processen. Så att då kan man gå och andas lite på sina växter hemma. Så att se till att de mår bra.

Det är ju någon slags synergistiskt system. Det är alltid ihoplänkat med varandra. Och allt hör ihop.

Och det är väl någonting vi glömmer ganska ofta. Att livet på planeten är ganska perfekt utformat egentligen. Det är fan kul ändå att du säger det här.

Det här har vi faktiskt pratat om hemma. Jag sitter alltid på samma plats när jag är hemma och jobbar med datorn. Och vi har en blomma som står här bredvid.

Och den ser alltid ganska frisk och fri ut. Men sen var vi borta över jul och nyår. Och när jag var hemma så satte inte jag så mycket vid datorn och jobbade.

Då satte jag alltså inte vid den platsen. Och då sa faktiskt Sandra att hon tyckte fan vad konstigt. Den här blomman som alltid brukar vara så fin är inte den nu.

Men det hade ju liksom inte jag suttit där på ett par, tre veckor. Och skojade då lite grann om att det är min bra energi den saknar. För att blomman saknar mig.

Men då kan det ju på riktigt vara lite grann sant att jag har suttit och andas så mycket där. Ja, så kan det nog vara. Sen såklart, det blir ju en helt annan podcastavsnitt.

Men det finns ju också så här att även växter på något sätt är någon form av levande organism. Jag kommer att ha läst en bok som heter The Sacred Life of Trees and Plants. Och då visar det ju sig även att de känner igen om en människa är nära.

Och de kan skilja på olika människor. Och om det händer grejer så kan det liksom mätas upp rädsla. Men det blir ju rätt flummigt nu.

Men det finns ändå forskning på det. Och jag menar då, det är levande organismer. Det är som sagt, går vi in på det så blir det här långt.

Men det är sjukt intressant. Ja, verkligen. Men det jag tänkte på var, om man köper en rörljusspanel.

Hur ska man använda den? Ska jag liksom säga, nu ska jag rörljussa mig klockan halv elva på kvällen. Två minuter innan jag ska gå och lägga mig. Är det en bra idé? Det skulle du kunna göra.

Jag kör oftast en liten stund på kvällen. Och det finns studier på att det kan öka melatoninproduktionen. Just det.

Men det finns också folk som blir pigga av det. Så man får känna. Men jag tycker så här, morgon.

Så det man ska tänka är väl egentligen, tänk solcykeln. När är solen rörd? Ja den är rörd på morgonen. Och den är rörd på kvällen.

Och sen så får man ju mycket blått ljus. Så då är det väl väldigt bra. Att börja sin morgon med kanske 20 minuter rörljussterapi.

Kanske också passa på att ta det lugnt. Lägga under mobilen och se det som en liten fin morgonritual. Och sen när man vandrar mot kväll.

Då är det väl bra att tona ner belysningen i lägenheten. Man kan ju ha rörljusen på i bakrullen bara. För att få det.

Behöver inte sitta och stirra rätt in i det. Och öppna ögon. För det kan ju vara lite stimulerande.

Men ja. Jag skulle säga att det är bra att köra på det morgon och kväll. Just det.

Man får ju med sådana glasögon också. När man köper dem. Varför behövs de? Eller när behöver man använda dem? Varför är de med och vad behöver man tänka på? Egentligen är det väl så här att rött ljus har visat sig vara väldigt bra för ögonen.

Även om det inte känns så. Om man bara kommer ut och ser knappt. Men infrarött ljus är ju också lite uppvärmande.

Och det går ju ganska djupt in i ögonhålan. Så det här kan man ju tänka lite på. Att det kan vara bra att skydda ögonen egentligen.

Det kan vara lite uttorkande. Och det kan orsaka lite sluttånd. Jag använder inte det.

Allt är ju också lite som när vi pratar om skärmen här. Så handlar det ju också om avståndet. Mängden fotoner.

Ju mer du ökar avståndet. Ju mindre farligt blir det liksom. Som exempel så vill du jobba med ansiktet.

Så kanske du vill köra panelen nästan klossan. Då är det ju väldigt bra att ha skyddsglasögonen. Där får man testa sig fram.

Och det finns lite olika studier. Även om det här börjar bli etablerat. Och lite mer mainstream eller rödljusterapi.

Så är det ju fortfarande så att man vet. Inte riktigt. Man vet att det är bra.

Men man vet inte riktigt alla mekanismer och hur det påverkar oss till 100% och hur det påverkar varje organ. Ögonen är ändå rätt viktiga, så det är väl bättre att tänka säkert. Snygg hud, men blind.

Det är inte så najs. Nej, det vet du. Nu blir man ju inte blind.

Nej, men får man snygg hud så är det rätt värt det. Precis. Det är det bara det yttre som märks.

Du nämnde också, och jag vet också att du har nämnt det här för mig innan, men du nämnde att vi producerar eget D-vitamin. Och jag vet också att du inte är en förespråkare av att äta D- vitamintillskott, om jag har förstått dig rätt. Och det gör ju väldigt många, eller du kanske bara nämner det, men det är många som tar D3-vitamin nu på vinterhalvåret.

Behöver man egentligen inte det? Eller kan man lösa det på ett annat sätt? Alltså det bästa sättet att få i sig D-vitamin är ju på det naturliga sättet. Det är ju genom sol. Och det fina är då när du får det genom sol, det gör att du använder kolesterol.

D-vitamin är ju egentligen inte ett vitamin. Jag skulle säga att det är nästan ett hormon som byggs av kolesterol. Och får du sol då så är det ju, på ett sätt då så reducerar du kolesterol i blodet, för du använder kolesterolet för att tillverka D-vitamin.

Och då går det liksom inte riktigt att överdosera på vitamin från solen. Eftersom det bygger ju upp. Vad som händer är ju egentligen att när du solar så kommer du också stimulera melaninproduktionen, och det är ju pigmentet.

Så du kommer liksom skapa en naturlig barriär. Men däremot när du tar D-vitamin, då går du liksom in i den här processen och ger kroppen det på ett onaturligt sätt. Och dels då så skulle du, det är ganska komplext det här, men det finns liksom vissa.

Jag säger inte att det är dåligt. Det kan vara bra att göra det, särskilt under vintern. Men det optimala sättet är att göra det genom att få UVB-ljus egentligen.

Och det är så jag jobbar. Det är liksom det mest naturliga. Och det finns liksom lite forskning här på att det skulle kunna påverka kolesterolet negativt.

I och med att du bypassar den processen och kroppen får det direkt i ganska stora doser. Och det kan överdosera och det skulle kunna bli toxiskt för kroppen. Och sen är det väldigt svårt för att du har lagringsvitamin D och sen har du vitamin D i blodet.

Oftast mäter man blodvitamin D men man behöver också titta på hur mycket kroppen har lagrat in. Så det är nästan också ett helt avsnitt för sig. Men jag tycker att man alltid bör eftersträva den naturliga metoden.

För att där får det liksom alla effekter som finns downstream. Ja, du får med den naturliga processen. Sen såklart att det är också att man var försiktig med UV-ljus.

Jag kör UV-lampa varje morgon. Och jag är även just nu och håller på att sätta upp en egen rödljus-UV-lampa. Och det är klart att de första dagarna sitter som fan.

Jag märker, jag blir ju lite svett liksom. Man får ju verkligen vara försiktig med sin huvud också. För att här har vi ju liksom en, om vi liksom snackar åldrande och hälsa och sånt så är det ju så här.

Ja, UV är sjukt nyttigt. Det är inte farligt. Men det handlar ju om dos.

Vid en viss dos är det ju också otroligt oxidativt liksom. Du sliter huden och du skapar fria radikaler och det är ju alltid här vi pratar om att motverka. Så att ja, har man svårt eller inte vill använda UV så får man ju köra vitamin D. Framförallt under sommaren.

Men man ska ju också vara lite uppmärksam på att den naturliga vägen är alltid den bästa vägen liksom. Och det sker massa saker i kroppen som inte kommer ske när du liksom bara tar en tablett. Så du vill stimulera det här naturligt för det har så mycket andra positiva effekter.

Liksom som vi har pratat om effekten på högre dopamin, lägre prolaktin, högre LH-stimulering. Liksom verkligen stimulera den naturliga produktionen för oss män. Då testosteron exempelvis eller för oss kvinnor.

Ja, de andra hormonerna som behövs. Så att ja, ljus är högst inblandat i den här processen. Och det är väl också en återigen att sommaren är mating season liksom.

Vi har mer energi och blir mer sugna för att vi får mer ljus helt enkelt. Sugna på livet på alla fall. Mer livsenergi.

Men är det året om ritual du kör? Kör du alltid rörljus? Varje morgon gör du kanske inte det för att alla morgoner ser likadan ut eller olika ut. Men kör du rörljus på morgonen tionde jul också? Jag kör rörljus varje morgon. Jag har ju liksom mina egna lilla arrays.

Jag kör rörljus, jag kör UVB, nu kör jag även gult ljus. Och så kör jag en sån samlampa. Seasonal Affective Disorder.

För att jag bombar mig själv med ljus på morgonen. Vilket kanske liksom inte är helt rätt. Man kanske skulle först börja med det röda en stund.

Du vet, vi tänker här, du stimulerar lite antioxidanter, du får igång huden, du får igång cirkulationen. Och sen kanske du går över och kör lite UV. För UV kommer ju egentligen mycket senare på dagen.

Och kör den här vitljuslampan också lite senare på dagen för att verkligen köra. Försöka liksom återskapa solen så mycket som möjligt. Du kör en optimering? Jag kör min grej och jag blir väldigt pigg och mår väldigt bra av det liksom.

Så det funkar för mig. Men gult ljus, vad är det för, är det mitt på dagenljuset då typ? Ja, det går väl över först rött och så vandrar det upp mot gult. Det vandrar väl upp i spektrumet.

Det handlar egentligen om vinkeln i atmosfären ju. Men det finns en del studier på att gult ljus skulle kunna vara väldigt bra för att läka solskador. Och typ rosea och eczema och såna där grejer.

Så det är väl någonting jag har börjat labba med nu det sista då i och med att jag har UV i min nya panel. Så måste jag också tänka på hur kan jag mitigera skadorna från UV så mycket som möjligt. Och också få de bra effekterna.

Så det här är ju lite hackande som pågår men det är också väldigt skoj. Vet att jag nämnde, jag läste den eller fick det berättat för mig och jag nämnde det lite kort för dig. Det här är väl också bara någonting jag kommit förbi i överfarten.

Men du pratar om vinterdepression. Men det finns ju faktiskt också en del människor som på riktigt får vårdepression. När våren kommer och när ljuset kommer och det blomstrar igen.

Att man blir överexponerad av ljus där tidigt på våren. Och då kan man få något, som jag förstår att det blir något överslag. Överskottet gör att du blir liksom deprimerad.

Och jag vet inte exakt vad det beror på men om jag tänker så här att kroppen alltid strävar efter homeostas. Att ha någon slags jämviktsförhållande. Och sen så helt plötsligt sitter man inne i en grotta och kollar på skärmar hela dagen och knappt får något ljus.

Och så kommer det väldigt mycket på en gång. Kroppen börjar producera jättemycket neurotransmitter och hormoner och allting. Och då skulle jag gissa att det kan bli en liten fluktuation där.

Och fluktuationer i hormoner och saker är ju sällan bra. Det skapar nog alltid lite, det händer saker i kroppen. Systemet börjar svänga lite.

Och sen kan jag också tänka mig att det skulle kunna hänga ihop med hur nervsystemet är reglerat också. Folk som är väldigt stressade är ju oftast väldigt djurkänsliga. Just så att deras nervsystem är så otroligt triggat och känsligt för allt stimuli.

Är du liksom riktigt, riktigt, liksom är ditt nervsystem riktigt, riktigt igång så är det ju liksom folk som pratar om elallergi. Och du vet man är jättekänslig för dofter. Alltså, det är liksom som att nervsystemet är på sån vakt så att en minsta lilla förändring känns jättemycket.

Så det är klart då, det kan ju vara rimligt att börja öka exponeringen av ljus. Så att det inte blir en sån, det blir en mjukare transition in i det här. Så att man inte chockar sig själv.

Jag tänker också, inte så djupt, men jag tänker att det bör vara något sånt. Samma sak liksom så här, som jag nästan kan känna, det blir också lite annat, men som jag kan känna lite grann. Jag älskar ju, tvärtom de som får depression så blir jag ju också såklart superlycklig på våren.

Då tycker jag att det är svinhärret med vår och sånt. April, maj kan jag nästan tycka är bästa tiden på året för då har man liksom sommaren framför sig. Men jag kan likgärna känna någon form av stimulans när det börjar bli september, oktober och börjar liksom känna att det är ganska skönt att det blir kallt, det blir mörkt.

Att jag kan känna att det är också ganska trevligt på något sätt och mår bra av det. Nej men det kan jag hålla med om, jag uppskattar årstiderna. Min tuffaste period är väl denna perioden, precis innan våren.

Jag känner ändå att jag är lite tröttare, tar det lite lugnare. Men det är också det som är problemet då, att samhället inte riktigt är utformat efter det. Kanske det borde vara lite grann, lite anpassat.

Och sen så har vi såklart också det här med tidsomställningen. Den där timmen det påverkar oss ganska mycket. Det finns mycket studier att det är ganska stressande att bara skifta tid under någon timme.

Det blir någon slags 991-läg. Men jag håller med dig, jag uppskattar verkligen hösten. Jag tycker det kan vara jättefint.

Nu går vi ner i en lite lugnare period och är hemma lite mer. Kanske har vi varit supersociala och är iväg på en massa grejer. Ja, vi är någon slags ljusvarelser på något sätt.

Hela vintern är ju på något sätt att jorden går ner lite i vila. Konstigt om inte det där har påverkat oss också. Även om vi inte har tänkt på det.

Jag brukar försöka tänka lite grann efter hur man skördar. Alltså hur en bonde egentligen har deras cykler. Om man lever efter deras cykler så känner man ändå att de har högintensiva perioder.

Det är samma sak för dem också. När det är som varmast, en bonde gör inte så himla mycket då heller. Då har han gjort allt för jobb och låter saker bara gro till sig under sommaren.

Sedan skördar man det i augusti och september. Sedan blir det vinter och då tar man det soft. Ja, det är väl egentligen ganska bra.

Hur ska jag tänka kring mig själv? Kroppen går ner i ett lägre tempo. Vi behöver vara lite lugnare och snällare mot oss själva. I alla fall på de här perioderna tänker jag.

En annan grej som jag slår mig nu. Det här kanske inte du heller kan svara på, men det handlar ju om sol. När man solar ute sommaren så blir man ju oftast ganska… I alla fall jag somnar ju nästan alltid.

Är det någon påverkan av ljuset eller solen tror du? Eller är det bara en ren sån meditativ att jag slappnar av och somnar? Bara för att jag faktiskt inte gör någonting? Eller har det något? Man vet ju att UV-ljus och infrarött ljus är väldigt avslappnande. Dels har du ju den här kväveoxid som frisätts. Blodkärlen vidgas.

När blodkärlen vidgas så signalerar det avslappning. Så nervsystemet blir lugnare. Och du får alltså en massa såna här feel-good-hormoner i kroppen.

Eller signalsubstanser som också gör att du blir mer avkopplad. Så jag tänker att jag har väldigt mycket med det att göra. Och sen såklart värme.

Det gör att vi kanske blir lite tröttare. Spara energi. Så det finns väl många faktorer här.

Men helt klart. Inte ett enkelt drag till svar då. Det är ju synd att ni aldrig gör det när man pratar om hälsa.

Det finns inte bara… Inget är enkelt. Vi är otroligt avancerade. Om man är sugen då.

Om jag vill hitta en rödljuspanel. Vad ska jag tänka på? För jag vet att du kan vara lite snäll den här årsperioden. Och man kanske kan hitta något kampanjpris på någonting.

Ja men vi tänkte att vi skulle köra en rabatt nu. Vi kommer att köra 20%. På Red Junior och Red Senior.

Och även på våra glasögon. Om man handlar om VAE då. Så vi får ju fixa någon kod här till publiken.

Så tänker jag att vi ska köra någon tävling också. Där vi kan lotta ut en panel. Men många paneler är ganska samma faktiskt.

Men det man ska titta på är lågt flickor. Det ska inte vara flickor. Det är blinkningar som inte du ser.

Men det är väldigt stressande för nervsystemet. För att de är så högfrekventa. När man snackar blinkningar mellan 10 och 40 Hz.

Så kan det vara väldigt bra för kroppen. Särskilt 10 Hz är bra för VAE och nervsystemet. Så om du vill ha lågt flickor.

Sen så vill du ju ha ett chassi av metall. För att du vill inte ha massa EMF. Vi jobbar på att undvika EMF.

Sen så ställer vi oss framför en panel och bara blaster oss med det. Det som skiljer panelerna. Jag som har forskat och undersökt kring det här.

Jag har en spektrometer där jag mäter och kollar ljus. Det är att de allra billigaste panelerna kanske inte är lika targetade. På just den här specifika våglinjen som det står.

Utan det kan vara lite bredare. Så du vill väl ha en panel som har en ganska bra balans. Om du ska välja rött och infrarött ljus.

Dels en bra balans i effekt. Och ligger nära det uttalade spektrumet. Och sen så har ju de här olika spektrumen lite olika effekter.

Om du pratar 630 så går inte det lika djupt i huden som 650. Vi pratar nanometer då på det röda ljuset. Och det finns lite olika studier på 830 eller 850.

Vad som händer i kroppen och sådär. Så det handlar väl också lite om vad man vill göra. Vi har ju valt de mest studerade frekvenserna.

Dels den ena är mycket för att stimulera hudproduktion. Läkar sår är den andra. Gå in lite djupare.

Skapa återhämtning, läkning, nedreglera inflammation. Och sen så finns det många som labbar med andra lite högre våglängder. Om man vill göra andra grejer.

Sådär. Jag skulle vilja säga att det handlar om flickor, våglängd och chassi. Sen så finns det ju alltid en massa gimmicker.

Häftiga funktioner och digitala displays. Och bluetooth hit och bluetooth dit. Det behövs inte.

Men det är ju också ett sätt att sälja. Och du har ju tre storlekar på dina. Vad ska man tänka på där? Vilket syfte? För de skiljer sig ju ändå en del i pris.

Vilken har du rekommenderat? Det handlar ju mycket om behandlingsområde. Större area så kan du behandla en större yta. Men ju större panelen desto svårare blir det att punktbehandla.

Har man en mindre panel så kan man lägga den direkt på axeln om man har ont i axeln. Och du kan ha med den när du reser. En stor panel är ju mer att du behöver sätta upp den i rummet och sätta dig framför den.

Så det beror lite på vad man vill jobba med. Vill du ha någonting som är lätt att ha med sig? Vill du ha någonting där du kan punktbehandla? Du kan lägga den direkt på magen. Du kan lägga den direkt på axeln eller på ett lår.

Eller vill du stå framför en panel och få det här dagliga? Så det handlar lite om vad man vill jobba med. Jag använder båda. Jag har en del axelproblem och då kör jag oftast den minsta.

Lägger den direkt på axeln. Det kan jag inte göra med den stora. Den går ju.
Så det handlar mest om det. Effekten på ledden är typ samma. Det är ungefär 5 watt.

Så det handlar mer om surface area. Area of treatment. Den största panelen har också frekvenser.

Du kan jobba med 10 hertz för att lugna nervsystemet. Du kan jobba med 40 hertz för att få lite mer energi. Så det är klart att jag tycker det är najsast med en stor panel.

Men vill man ha någonting mitt emellan så är Red Senior en jättebra kompromiss. Väldigt prisvärd. Där du kan få lite best of both worlds.

Och avslutningsvis med glasögon. Du har precis utökat också. Nu finns det fyra olika glas.

Innan hade du tre. Men det finns vitt, gult, rött och den sista färgen är mörk. Det är egentligen bara genomskinliga transparenta glasögon.

Väldigt bra när man arbetar eller man gamar. Om man inte vill få bort färgen. Sen har vi ett par gula.

Du kan använda dem både på dag och kvällen. Sen handlar det om hur mycket naturligt ljus du får. Man får hitta sin egen balans.

Sen har du de orangea. Som är väldigt mycket mer för kvällen. Sen är det de röda.

Orangea blockerar 96% så de släpper ändå igenom lite blått ljus. De röda blockerar allt blått plus lite av det gröna. Det finns vissa som säger att grönt ljus påverkar också melanopsin.

Sen har det visat sig att det här röda blir nästan som en red light. Det är också lugnande i kroppen. Det blir också någon slags sensory deprivation.

Du tar ju bort väldigt mycket stimuli. Så är man lite överstimulerad så är de väldigt bra för att skapa lugn. Sen personligen tycker jag att man ser för lite.

Jag gillar ju mest de orange eller de gula. Det handlar också om att de är jättebra, de blockerar allt. Men det ska också vara praktiskt att använda saker.

Det är bra om man ser i lägenheten så man inte slubblar och slår ihjäl sig. Eller om man faktiskt kan se filmen utan att ta av sig. En sak som man kan säga är att om man har tagit på sig dem så är det väldigt bra att ha på sig dem tills man går och lägger sig.

När du tar av dig dem så har ju ögonen blivit känsligare igen. Så då blir de ännu känsligare för det blåa ljuset. Så det är lite bra att tänka på på kvällen.

Det var ju ett av mina första biohacks. Jag tycker att det är en fantastiskt enkel grej på kvällen. En liten fin rutin, sätta på sig glasögonen och så där.

Det kan också vara bra om man är på ställen med dålig belysning som gym och oftast dåligt. Eller om man tar en promenad på kvällen. Mycket gatubelysning, mycket LED idag.

Starka LED-lampor från bilar som kör super mycket blått. Rätt in i ögonen, väldigt starkt. Jag kan tänka mig att jag själv har varit ute och gått någon gång och så kommer det någon sån bil med xenonljus.

Det är ju bara såhär, åh, det är knappt som man ser någonting. Men grymt. Då tänker jag att man kan kolla i avsnittsbeskrivningen så står rabattkod.

Om man vill gynna handla rörljuspanel och glasögon. Vill man vara med och tävla och få något fint pris då går man in på antingen Biohack Världens Instagram eller på Biohack Instagram. Då får man säkert se bra information där hur man ska gå tillväga.

Och nu kommer jag också på, i avslutningsvis så blir det här en överkurs då. Men jag har också hört att Metal Glym Blue och rörljus ska kunna ha en positiv effekt med varandra. Ja, men det är ju så.

Alltså, de jobbar ju båda på elektrontransportkärren kan man säga. Eller i och för sig. Precis, rörljus hjälper ju till att donera elektroner med hjälp av syre och Metal Glym Blue är väldigt bra för den kan donera elektroner ändå utan syre.

Så de verkar ju väldigt synergistiskt. Och sen så är det också så att Metal Glym Blue kan absorbera det här röda ljuset på något sätt och också förbättra den här effekten så att de går verkligen hand i hand. Det är verkligen en bra kombo.

Man säger generellt att Metal Glym Blue funkar bättre med ljus. Så det är något att rekommendera. Det var lite bonusinfo där i slutet.

Ja, jag kan också säga att det är ett fint sätt att störa kroppen nu när vi får lite ljus och har lite mindre energi just att använda Metal Glym Blue för att den sätter igång saker i kroppen. Det hjälper till med energitransport, men den ökar också liksom. Eftersom det är en mild MAOI så ökar den också liksom eller den behåller egentligen serotonin och dopamin i hjärnan lite längre.

Just det. Ja, det är bra grejer. Bra skit.
Jag får tacka för det, Daniel. Tack så mycket.

Biohacka din ljusexponering med Daniel Larsson

Transkibering Biohacka din ljusexponering

Lämna ett svar Avbryt svar