Patrik Svartholm – Från kronisk smärta och narkolepsi till EM-silver och longevity

Patrik Svartholm – Från kronisk smärta och narkolepsi till EM-silver och longevity

I detta avsnitt av Biohackpodden gästar Patrik Svartholm för ett öppet och inspirerande samtal om hälsa, träning, sömn, longevity och hur man bygger upp kroppen trots motgångar.

Patrik berättar om hur han levt med ryggproblem sedan barndomen, hur en allvarlig ryggskada förändrade hans liv och varför bålstabilitet, mobilitet och smart träning blev avgörande för att få tillbaka kroppen. 

Vi pratar också om:

  • varför gymstyrka inte alltid betyder funktionell hälsa
  • vikten av rutin, sömn och återhämtning
  • varför stress kan sabotera fasta och hälsotrender
  • hur man hittar en hållbar livsstil istället för extrema lösningar
  • kost, protein, keto-inspiration och kosttillskott
  • PubMed, forskning och hur man lär sig tänka kritiskt kring hälsa 

Dessutom berättar Patrik om den ovanliga sporten Mass Wrestling – där han idag är Sveriges enda aktiva utövare och tvåfaldig EM-silvermedaljör. 

Samtalet går även in på narkolepsi, sömnoptimering och varför Patrik ser sömn som en av de viktigaste byggstenarna för ett fungerande liv. 

Och självklart pratar vi longevity:
Hur gammal kan människan egentligen bli?
Patriks mål? 300 år – men framför allt många friska år med hög livskvalitet. 

Ett avslappnat, ärligt och väldigt inspirerande avsnitt om att aldrig ge upp kroppen, oavsett diagnoser eller motgångar.

Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.


 

Transkibering Patrik Svartholm – Från kronisk smärta och narkolepsi till EM-silver och longevity

Men då kör vi med Patrik Svartholm, sa jag rätt nu? För jag har varit ju stort imponerad på ditt efternamn. Sen om du vill berätta varför eller om du vill låta folk fundera så är det upp till dig. Men du får gärna kort berätta vem du är.

Ja, jag är från Östersund, född i Östersund och uppvuxen på Frösön. Även varit en hel del på Nordrön då morsans släkt har varit där. Gick IT-teknik i gymnasiet och sen så har jag varit småtrasig genom hela livet fram till 2012 då jag skadade ryggen som mest.

När du menar småtrasig, nu avbryter jag dig, men hur är man trasig så? Jag har väl tekniskt sett haft kroniska ryggproblem genom hela livet eller i länderyggen. Så jag har inte haft ont i ryggen vad jag än har gjort, men det har vanligtvis gått jävligt bra i många stunder. Men jag har aldrig kunnat hoppa trampolin till exempel eller något sånt som man stötsar på, för det har jag alltid gjort jävligt ont i ryggen.

Men sen så har jag även tränat typ hela livet, så det ska jag vara jävligt tacksam för morsan, för hon prackade på mig att jag skulle komma igång med kampsport till exempel. Så jag började med jujitsu i mellanstadiet, så det har hjälpt min rygg jävligt mycket. Men hade du ont i ryggen redan i den åldern eller kom det när du var lite äldre? Det var nog redan i grundskolan tror jag, för jag kommer ihåg när jag stack till skolan i Frösön och han hade ju trampolin och varje gång han ville ut och hoppa trampolin, det gick ju aldrig.

Jag försökte gång på gång, men jag kunde ju lägga mig och dö direkt där på plats ungefär. Det var fruktansvärt. Men kampsport kunde du ändå utöva? Ja, så det har gjort jävligt mycket för min hälsa.

Så då började jag med jujitsu. I gymnasiet så lyckades vi få till flera personer som ville köra kampsport A, vilket var unikt bara för årskurs skulle jag kunna tänka mig. Men sen så gick jag på jet kan do till exempel och MMA.

Och sen så har det varit väldigt mycket gym efter gymnasietiden ungefär. Men sen så efter gymnasietiden så har det varit mycket ströjobb, vaktmästeri, dagis, äldreboende. Men som mest så höll jag till på morgondistribution, så jag delade ut tidningarna varje natt.

Och sen så hoppade jag in på några extra ströjobb där det fanns. Men till slut så var jag så skadad så att det gick inte längre. Så 2012 så hade jag precis tagit upp gym igen.

Kört en vecka gym och så körde jag, jag hade typ kört slut på jättehårt magpass så att det var ingen bål kvar. Och sen så gick jag på JICA, plockade upp en varor från marken och sen så lutade jag mig tillbaka på frysen. För det kändes som att jag blev dekapiterad vid länderyggen ungefär.

Det gjorde så fruktansvärt ont. Var det inga förvarningar på att du var på väg att komma? Nej, inte direkt. Men med tanke på att jag har haft mycket ont i ryggen så var ju läkaren, läkaren frågade mig, jag brukar ofta ha ryggskott till exempel.

Och de som jag var så svarade, ja men inte mer än normalt. Och för mig var det normalt kanske en, två gånger per månad kanske. Det kanske inte är helt normalt för en annan människa.

Det är väl ungefär vad man brukar ha på en livstid. Ja men precis. Men det vart ju ingen uppföljning på den där frågan.

Och jag tänkte inte på det förrän långt senare. Och det säger ju kanske lite grann om läkaren. Vad är normalt, alltså definition av normalt.

Ja men exakt. Men en annan citat som jag typ älskar och hatar lika mycket som jag sa vid något tillfälle. Allt sitter i huvudet.

Ja, tack. Jag dör av smärta i ryggen. Och du svarade här, allt sitter i huvudet på dig. Tack. Ja, det är visst sant. Men kanske inte det man är i just det läget.

Exakt, precis. Ja, till viss del. Men vad hände sen då? Hur är din rygg idag? Nu är den gudomligt bra.

För härom året så hade mitt lokala gym en liten kurs som han kallar för ryggstark. Och det var jag och kort sagt pensionärer som gick dit för att försöka förbättra vår rygg. Pensionärer har ju ont i ryggen.

Jag kan nog slå av dem att typ halva befolkningen har problem med ryggen. Men de tänker inte så mycket mer än så egentligen. Eller de tänker inte på det direkt.

Men då gick vi igenom att börja med. Det handlar kort sagt om bålstabilitet, bålkontroll. Inte bara situps utan det är ju hela bålen.

Det är ju 360 grader. Det är hela runt. Det är mage, det är rygg, det är sidomuskler, det är lägg till rumpan.

Det är så mycket mer. Jag tänker alltid att balansövningar måste vara bland det bästa man kan göra. Ja, precis.

Och asymmetriska övningar. Verkligen. Så det var det som ändå räddade ryggen.
Om man säger så. Pensionärsträning. Exakt.
Då kunde jag redan innan göra frontlever, backlever. Jag gjorde en ganska schysst plunge. Så

jag kan säga att jag hade en jävligt stark bål.
Men jag hade en kass bålkontroll till vardags. Just det. Det kan man väl säga på något sätt.

Jag är ingen expert på det. Men det är så jag ser det. Och då styrker det ju, som jag tror att ganska många är den som lyssnar på den här podden.

Gym är ju inte dåligt så. Men det styrker ju den här teorin med gymkulturen kanske. Att hur stark du är på gymmet spelar en väldigt liten roll i allmänhälsan.

Ja, verkligen. Det håller jag med om. Jag rekommenderar alla att gå och träna.

För det är välbevinnande. Vill du ha ett mer värdigt liv? Högre kvalitet av liv? Träna. För det hjälper till med matsmältningar kan man väl säga.

Det är glukosupptag och allt sånt där. Men försök att få in lite mobilitetsövningar. Eller asymmetriska övningar.

Inte bara bål. För att stärka upp bålen. För det är så jävligt viktigt att få till.

Men kan du få till lite mobilitetsövning. Då ser du till så att skulle du hamna av någon anledning lite snett. Tänk dig att du halkar till.

Då, tekniskt sett så börjar du balansera på ett ben. Är du inte vignog då kommer du sträcka dig tekniskt sett. Och sen så kanske du lägger dig och skadar dig ännu mer.

Eller så stärker du upp så att du klarar det där. Det är lätt att bli begränsad av sin egen fantasi. Så här är det.

Forskningen påvisar. Ska du ha ett långt liv då måste du träna. Ja, visst.

Men du har 40 000 olika sätt att träna på. Om du bara tittar på ena sidan så har du missat 90 % av resten som finns där ute. Men det är ändå så att få till intervallträning, styrketräning.

Det ska vara så länge det är tungt eller kämpigt på något sätt. Du känner att andningen är jobbig. Hjärtat kämpar som fan.

Musklerna kämpar. Något som är tungt. Det är fantastiskt bra.

Det är allt du behöver tänka på eller få till. Det är det som är målet för att du ska må bättre. Pressa något av det här.

Men du sa att du började med handsport i ung ålder. Ungefär när det kom hälsotänket. Så när jag var i gymnasieåldern så gymmade jag mer för att försöka se lite snyggare ut.

Ja. Det klassiska. Kan du inte spela gitarr? Då får man gå och träna så man blir snygg.

Ja, exakt. Ja, verkligen. Men när började jag att spina vidare på de här tankarna egentligen? Min morbror har ju varit väldigt hjälpsam på det också.

På sitt sätt. Man kan se honom som en väldigt sträng person ibland. För han kunde på julafton fråga, Patrik, hur går det med träningen? Då kanske jag är i Stockholm och pluggar min yrkeshögskola.

Eller om det är något annat jag håller på med. Så jag kanske har lagt det på isen lite grann. Jag har inte tagit mig tid att träna på några månader.

Varför har du inte gjort det för? Ja, men det tar tid att göra det här. Ja, men varför tränar du inte för? Har du inte mer tid att kunna lägga på träningen? Är det inte så viktigt? Varför? Han verkligen bara fortsätter trycka på varför. Säkert tio, tjugo gånger bara trycker på varför.

Till slut känner jag att jag inte har tillräckligt många dumma argument till varför jag inte tränar. Potentiellt tekniskt har tiden för det. Det tycker jag har varit jävligt skönt att ha en som faktiskt ifrågasätter en.

Men har du kunnat omvärdera dina tankar kring det? Eller din tid? Det krävs också ganska mycket av en sån person. Nu har jag inte tid att träna på grund av detta. Och så kommer det någon att ifrågasätta.

Det blir en konflikt i ett sånt läge. Då krävs det ganska mycket. Jag brukar prata lite om just det här med en del av hälsa som jag tycker är viktigt.

Det är så lätt att prata om träning, kost, sömn, allting sånt där. Men stor del är också relationer. Men också relationer och hur man kan omvärdera information.

Och vara öppen och ärlig mot sig själv. Jag tror att det spelar stor roll i hälsa att kunna ha de bitarna på plats också. Annars kommer det någon som säger stress.

Eller man trycker undan någonting. Då blir det press och det blir jobbigt. Så i det här läget hade jag också kunnat säga att jag inte har tid, jag pluggar.

Så kan man vara. Men att faktiskt kunna ta till sig det han säger och bearbeta det i sitt eget huvud. Det säger också ganska mycket om att det är svårt.

Kanske för vissa. Men jag tror att det är något man behöver fundera på. Och tänka över hur man är när man får hamna i en sån situation som du nämnde.

Man behöver bli mer medveten om sina val. Kunna omvärdera. Jag kan i alla fall säga att hälsotänket har bara utvecklats mer och mer för varje år.

Jag kan lätt predika om hälsa hur mycket som helst. Så länge det finns en person som faktiskt är

intresserad av det. Jag snackar ju bara om en tom vägg annars.

Ut i intet för det är ingen som lyssnar på det. Vanligtvis skulle jag snacka om hälsa. Då tänker de först bara på deras egna bild på vad hälsa är.

Sen tar de inte till sig så mycket mer än vad de redan tänker sig att hälsa är. Hur tänker du då? Hur kan det skilja sig? Det klassiska är att jag ska bli hälsosam. Jag tar och köper en sallad.

Sen är jag klar. Men du måste ju tänka på hur mycket stress har du i vardagen. Vart kommer stressen ifrån? Varvar du ner någonting kan du faktiskt slappna av.

Hälsa är ju allt ifrån kropp till tå. Från topp till tå. Exakt.

Från topp till tå. Mår du psykiskt dåligt då blir allting så mycket svårare att kunna hantera. Som i ett podcastavsnitt som ni snackade om fasta.

Då kanske det är lite dumt att försöka satsa på fasta till exempel. För det kommer ju att öka stress till exempel litegrann. Så du måste ju omvärdera massa saker i din liv och din livssituation.

Vad som är av värde. Men samtidigt ska du också tänka på att det är bra att försöka bli mer aktiv. Om du inte är redan aktiv.

Du kanske är för aktiv dessutom. Allt handlar ju om en balans. Och det är otroligt svårt att få till.

Ja det är det. Det är precis därifrån du säger det. Jag är stor förespråkare till fasta.

Men som du säger också. Om det är någon där som kanske kommer på. Jag ska bli hälsosam.

Jag ska börja fasta. För det har jag läst någonstans är bra. Och då har man inte läst på som du säger också.

Då kan du inte vara stressad. För är du stressad och börjar fasta. Då blir det inte hälsosamt. Precis. Och det är också det. När du påbörjar någonting.
Till exempel. På måndag ska jag börja på en ny kost. Jag vet inte vad den heter.
Det är det här. Cool. Perfekt för dig.

Men hur mycket har du läst på om det? Ja men du äter det här och det här. Jaha. Så du får inte äta det här och det här.

Men vad tycker du om för mat egentligen? Det är ju de här två sakerna. Hur ska du då kunna överleva om allt du önskar är det du skär bort? Av egen erfarenhet. Då måste du försöka få till maträtter som faktiskt är anpassat efter din smak.

Det är inte bara att hoppa in i någonting och tänka det här kommer bli awesome. Det kommer gå bra det här. Du måste ändå tänka att det kommer gå bra.

För annars blir det ju självuppfyllande. Profetia. Och det kommer aldrig.

Du måste försöka se positiv och tänka att det kommer lösa sig. Men du måste planera lite bättre. Läsa på lite bättre.

I alla former av diet så kommer du stötta på nackdelar. Kanske mikrobrister i kosten. Så skulle du hoppa på en kost.

Det kommer bli vissa saker som alltid kommer brista någonstans. Och det är oftast därför många slutar med sin diet. Och går loss på allt annat.

Men hur mycket lägger du självtid på hälsa? Lägger du tid på det dagligen eller har du fått in det i en rutin? I en rutin. Jag känner att för att få till någonting, vare sig om du vill bli mer hälsosam, bli bättre på någonting, starkare. Vad som helst.

Du måste få en rutin på det. Du måste planera det. Har du inte planering att du ska träna på måndag.

Träna på tisdag. Träna på torsdag. You name it.

Då kommer det aldrig av. För då måste du tänka på att jag ska fixa till det här om en timme. Och jag har tvättning, jag har barn, jag har det här.

You name it. Har du inte det här inplanerat. Fått in det i rutin alltså.

Då måste du arbeta mycket mer med viljan, hjärnan. De här sakerna måste komma in i. Jag måste få till det. Har du det planerat så blir det lättare.

Men det kommer inte bli självgjort ändå. Kan du få till det? Kan du få ett program eller planera ut på något sätt vad som behöver göras så blir det lättare. Så det jag gör, det är kort sagt.

Jag har en jävligt lätt rutin enligt mig. Till frukost så tar jag en protein shake. Lite kakao. Lite kanel. Kreatinpulver. Sen så går jag på jobbet.

Vanligtvis historiskt så har jag alltid haft med mig matlådor. Nu har jag misskött mig en tid. Så då köper jag det kanske är ett år.

Kanske två. Ett år i alla fall. Lätt.
Kanske två. Då har det blivit fryslådor. Eller fryspaj och thaiboxar som jag har köpt.
Så det kanske inte var det bästa. Men det är tillräckligt med mat i alla fall. Och i mat så tänker jag

att jag kommer få lagom med protein, fibrer, kalorier.

För sen på kvällen så brukar jag steka till exempel en liten laxbit, lite ägg, ärtor, lök. Jag tar lite sweet chili. Har jag tur så kanske jag även har avokado.

För jag vill försöka få in lite fibrer i kosten. Det är väldigt mycket mer inspirerat av keto aktigt, fast inte helt. Men jag vill få in mycket protein.

Jag vill ha fibrer, både resistenter, fibrer och fibrer av alla sorter. Jag kanske inte har alla fibrer i det. Men jag får det i lunchen annars, i värsta fall.

Men sen så kör jag ju träningspasset. Jo, jag går till jobbet, går hem från jobbet så att jag får typ en mil om dagen som jag bara går. Typ 10-12 tusen steg.

Och sen så på jobbet så tränar jag en timme. Antingen vid frukost, lunch eller efter jobbet. Jag känner att det är enklast att göra det till frukost egentligen.

För då har jag så mest energi egentligen. Av någon anledning. Men sen så på hälsan så kan jag gå in på PubMed, googla på någon artikel där som jag funderar litegrann på om det finns något intressant på.

Men det betyder ju också att du är en nörd i grunden. Ja, definitivt. Om man går in där och läser så är man ju lite speciell.

Ja, ja. Ja, verkligen. Men är det någonting du kan råda folk till att gå in och läsa på PubMed för att få en djupare kunskap? För de lyfter väl litegrann alla… Det är väl ganska brett.

Det är väl inte så vinklat någonting. Man får uppfatta sig ganska mycket i egen uppfattning. Exakt.

Så borde jag nej. Ska du bara läsa… Man får tänka på att det mesta av forskning, som en läkare skulle säga att det finns inte tillräckligt med studier. Det spelar ingen roll vad man skulle fråga.

Men ändå så kan de rekommendera att ta de här medicinerna. Där finns det studier på. Kul, men alla andra studier… Ja, men det finns alltid brister i alla former av studier.

Det finns ingen superstudie, för du vill ju gärna ha en alla världens befolkning i den här studien i så fall. Och då i laboratoriet. Verkligen, det ska vara minut detaljerat ungefär i så fall.

Om du ska få en perfekt… Nu är inte jag någon labb-människa så jag har aldrig hållit på med det. Jag kommer aldrig att jobba med det. Jag har aldrig varit i närheten av sådana här studier.

Men det finns alltid brister i allt vad man gör. Det kan även vara så att de har fått pengar för att göra den här studien från McDonalds. Ja, men kan ni se att mina hamburgare är nyttiga? Typ, jag vet inte.

Men det finns massvis av sådana studier. Men jag skulle absolut ändå rekommendera att in och läsa. Det är väldigt intressant att se hur… De beskriver ju väldigt mycket hur de har utfört alla studier.

Om man vill så kan man ju försöka fundera ut fördelarna och nackdelarna på varför de har gjort så här. ja, det är väldigt intressant att läsa, men det är väldigt mycket att läsa ibland. Så det är oftast enklare att försöka hitta typ meter, reviews.

För de är lite enklare att följa än detaljstudierna eller vad man kan kalla det. Just det. Jag tänker att man chattklippar till Inde bara och ber honom sammanställa.

Precis. Det är kort sagt vad en meter review gör. Det är klart lättare kan jag säga.

Det håller jag med om. En annan som vi måste komma in på lite grann. Dels så ska vi prata, men det får vi göra mer mot avslutningen.

Men du nämnde hur gammal du skulle bli och det tycker jag är intressant. Men först så ska du få berätta lite grann. För du håller ju på med en sport som kanske inte är den största i Sverige.

Nej, så jag håller på med något som heter mass wrestling. Jag är just nu enda utövaren i hela Sverige. Så jag är tekniskt sett Sverigemästare.

Vi brukar köra Sverige, lite turnering i Västerås på Nordic Fitness Expo. Nu var den inte där, det var inte Nordic Fitness Expo där i år. Så vi får se.

Men annars så brukar vi ha Europamästerskap i Finland. Så jag har varit där i två år på raken och tävlat och dragit till mig två EM-silver. Det är ändå fett att kunna vara EM-medaljör.

Ja, det är fett jävla häftigt. Första medaljen, då förstod jag inte riktigt vad jag hade gett mig in på riktigt. När jag åkte dit så åkte jag dit, jag har alltid sett det som ploj, en kul sak att göra.

Men när jag stack dit så åkte jag dit för några dagar innan för att hjälpa finska coachen att bygga upp hela arenan, alltihopa där borta. Så jag är med jävligt mycket backstage där borta och sliter som fan för att få till alltihopa. Så jag hinner ju ta ut mig tekniskt sett innan själva tävlingen börjar.

Då måste jag även säga, för två år sedan då jag var med och tävlade första gången. Då hade jag sagt att jag kommer och då hade jag även misskött träningen typ ett halvår innan. Så ryggen var bara sämre och sämre och sen så ringer coachen.

Men du Patrik, du har inte meddelat när ditt flygplan kommer? Ja nej, jag tar och boka den nu på en gång. Så jag tar och boka den, åker dit några dagar innan och så kör vi lite lätt uppvärmning. Både uppvärmning och sport är väldigt lik marklyft ungefär.

Rent ut sagt bara statiskt marklyft. Och det är nästan så uppvärmningen var också. Det var likt statiskt dragande kan man nästan säga.

Men efter den här uppvärmningen så känner jag mig tipptopp perfekt som om jag hade faktiskt tränat under de senaste veckorna. Så jag känner mig i perfekt skick för att faktiskt tävla. Vi kommer igång med tävlingen.

Det är massvis av andra nationer som är där och tävlar. Till slut så resulterar det med att jag får silvermedalj. Sen så när jag kommer tillbaks till där jag bor hos coachen så slår jag mig.

Fan det här är ju fan ett EM silver. Efter det så ringer jag till min ena syrra och jag vet inte vilka andra jag ringde med. Jag har EM silver.

Det var helt sjukt. Det tog mig en stund att koppla vad fan jag hade gjort. Hur går sporten till? Hur går själva tävlingsmomentet? Hur ser det ut? Vad händer? Det är som om du ska köra marklyft sittandes. Så att du sitter som ett U och du får välja grepp på en pinna som är fyra händer brett ungefär plus någon centimeter. Då tar du ett mixat grepp på antingen innergreppet eller yttergreppet. Mixat grepp då menar du en hand upp och en hand ner eller vad man ska säga.

Exakt. Så det är en upp och en ner och du får antingen välja inre eller yttre för den andra kommer sen ta ett liknande grepp som inre eller yttre. Då kan det skilja sig åt vilken håll du tar händerna.

För om motståndaren tar motsatt grepp då kan han vrida pinnen mycket lättare. Så att du tappar greppet lättare och då förlorar du. Men det finns också några för och nackdelar med inre som yttre.

Tar du yttre så kan du styra pinnen lättare så att du får vinkla upp pinnen upp till 90 grader och sen så får du även vinkla den mot dig 90 grader. Det kan vara jävligt svårt att försöka göra på ett inre grepp egentligen. Men det är inte omöjligt.

Men ett inre grepp så har det mycket lättare att kunna snurra på pinnen. Mycket lättare. Det är fortfarande jävligt svårt att göra.

Ett tips om man vill prova på det själv. Det är som att ta ett maxlyft i marklyft och sen så ska du vrida på själva stången medan någon annan motverkar vridet. Så det är svårt som fan.

Det är som sagt två idioter som sitter med samma styrka ungefär som försöker motarbeta varandra. Det är inte jättemycket. Det är inte stora skillnader däremellan.

Men det hela går antingen ut på att man ska få pinnen själv då? Ja, precis. Så man drar till sig pinnen så personen åker över till sin sida eller att han tappar pinnen. Är det en mer styrkesport eller hur mycket strategiskt är det? Det är lite mer strategiskt.

Det är många powerlifter som är där och tävlar. De har ju kört den här sporten några år så de vet hur man arbetar. Men det strategiska i det här marklyftsdraget är att du får gå runt på plankan vilket gör att du kan sätta motståndaren i obalans så att han viker sig och ramlar.

Det är en teknik i sig att försöka få till. När jag har gjort det här på mässor så fort jag tar ett litet försiktigt steg åt sidan så är det inte så många som är kvar. Då kan jag säga att i tävlingarna så går vi fram och tillbaka på plankan jävligt mycket och försöker få den andra ur obalans och så vidare.

Men på mässorna så försöker jag vara försiktig och bara leka och lära. En match, är det en omgång eller är det flera omgångar? Eftersom man får välja grepp så tänker jag att man kanske får turasman om att börja välja grepp. Är det en gång att vinna eller försvinna? Det är väl oftast bäst av tre och då blir det ju även så att först är det den första som blir proppad som får ta första greppet.

Sen är det beroende på om man har vunnit eller förlorat. Nu är det så himla sällan jag har kört det

här nu. Det är som sagt att jag har kört det fyra gånger.

Det är ändå kaxigt att vara EM-medaljör men man är lite osäker på reglerna. Jag tror att det borde vara förloraren som får välja greppet. Vi säger det och så skäms jag litegrann.

Är det något annat så får ni skriva om regelboken. Men hur hittar man en sån här grej? Du kommer från kampsport. Det här känns lite mer mot dragkamp upplägg.

Det började med att jag snackade i Västerås på Nordic Fitness Expo. Jag var där på en lördag och kikade runt. Det var crossfit-gäng som tävlade.

Det var några som drog en pinne i hörnet. Jag gick dit och kikade och sa till dem att sätta ner så ska du få testa. Jag sätter mig ner och så börjar de dra lite försiktigt.

Så går vi åt sidan och så går vi till andra sidan. Så kan vi dra litegrann och så öka nivån litegrann. Så får du ta i lite mera och gå lite mera.

Sen säger han, du vad gör du imorgon? Jag tvättar kanske. Jag försökte komma på något. Jag var lite osäker på vad jag skulle hitta på.

Så då säger han, du klockan tolv imorgon så är det tävling. Då ska du vara här. Här har du entrébiljetten så du kan komma in.

Jag står som ett frågetecken. Vad fan händer? Jag kanske vill hitta på något annat imorgon. Jag kommer dit.

Det var några från Finland, lite från Litauen. Det var några andra länder som var där och gästspelade litegrann för att visa sporten. Då fick jag ju min SM-guld iallafall.

Det är inte många som tävlar i sporten som sagt men det var ändå lite tävling. Mest för att det var utomstående eller folk från utlandet som ställde upp kan man väl säga. Så då fick jag min guld i min 75 kg viktklass och det är på det sättet som jag kom in på sporten.

Vi kör det på hobbynivå och ser till att ha kul istället för att gå för extremt. Ju roligare vi har det desto längre kommer vi kunna utöva det här. Så länge man har kul så är det roligare att komma tillbaka till det.

Men hur stor är det? Litauen, Finland, Estland? Ja, det är väldigt stort i Georgien. När du säger väldigt stort, om du skulle jämföra det med någon? Ja, det är väl inte så stort. Men är det typ som band i Sverige? Jag är lite osäker på hur stort det är egentligen.

Jag tror det är mindre än band i Sverige. Det är generellt sett en marginalsport. Det är jävligt liten.

Jag har sett filmer från Georgien och innan det var krig i Ukraina så var Ryssland också med. Då var det mycket större. Då hade de ju väldigt mycket publik och det var mycket större på den

tiden.

Men det var rätt länge sedan. Jag kan tänka mig kanske ett 50-tal i Finland. Estland, Lettland, Litauen kanske några hundra per land.

Gissningsvis 500 kanske i Georgien. Jag har lite dålig koll på det här. Men ändå, det är ett gäng i alla fall.

Men om du skulle tipsa varför det är roligt att hålla på med? Om det är någon som är nyfiken. Vad är det som gör att det blir en kul grej? Man får ta i för kung och fosterland kan jag säga. Det är jävligt häftigt.

Även med erfarenhet av Ibercas rygg så den blir inte sämre av det. Snarare tvärtom att den har blivit tekniskt sett bättre. Jag skulle inte vara rädd för att skada mig så länge man gör vettig uppvärmning såklart.

Men det är jävligt häftigt att faktiskt kunna ta i med hela kroppen. Det är sällan man faktiskt gör. Det blir ju som en sparring.

Det är svårt att motivera sig själv att pressa sig så mycket. Ett marklyft, det kan man göra, men när man väl håller i en pinne vill man inte tappa den. Det tillkommer ju ändå någon form av vinnare instinkt.

Ja, verkligen. En disclaimer på skador. Man kan få lite sår på händerna.

Riva upp under där man håller i pinnen. Det har jag varit med om några gånger. Ja, det får man ju kolla på.

Och namnet igen, det får du säga. Jag tycker att folk ska googla. Det finns säkert Youtube- videos.

Ja, verkligen. Jag borde nog skapa upp en Mars Wrestling Instagram för Sverige så att man kan hitta lite lättare egentligen. Innan vi avslutar så vill jag lägga till några saker till min bakgrund som kan vara intressant.

Jag har två saker till som har varit ett stort problem i mitt liv. Den ena är kraftig näsblöda. Så jag har bränt vänstersidan tre gånger.

Och sen så låter jag min högersidan bläddra lite grann för att se som ett hälsotillstånd ungefär. Men nästa diagnos är lite jobbigare. Narkolepsi.

Narkolepsi, vad är det? Är det då man somnar? Somnar överallt. Så jag somnade ju genom hela gymnasiet. Alla lektioner, även en hel del i grundskolan.

Jävligt svårt att försöka plugga överhuvudtaget. Läsa på om olika saker. Om Sveriges kung 1448.

Ja men precis. Eller olika studier till exempel. Sköter man sin dygnsrytm? Hitta sina stressfaktorer? Sköter kosten? Sköter träning? Sköter sin hälsa? Det är typ det.

Dygnsrytmen, då är ju summen extremt jävligt viktig. Det är lätt att försumma summen eller underskatta summen. Summen är A och O. Men när fick du bukt på den? Alltså på narkolepsi? Man kan säga att jag har fått bukt på den på de senaste åren.

Säg typ fem år sedan. Den är inte perfekt men den är förbannat bra. Jo, jag vill nog säga att jag ska snacka med läkare och omvärdera min diagnos och se om han kan se något på en vettig undersökning.

Men har du viljan så kan du ta dig framåt. Men är det då helt självfixat? Ja, mina läkare sa när jag fick diagnosen att vi kan erbjuda frågor. Annars så se till att sköta din träning.

Ät bra, vad det nu betyder. Och gärna motion på morgonkvisten. Sen minns jag inte vad det var för något mer de sa.

Det var så många år sedan. Och vad har du själv gjort? Vad tror du är de stora? De största det är sömn. Och när du säger sömn är det liksom att du går och lägger dig klockan 22.00 varje dag eller har du fått in rutin? Sömnen börjar man egentligen jobba med när man driver upp om man ska vara kraftig.

Ja men exakt. Hitta en sömnrutin som gör att du varvar ner till exempel. För mig så känner jag att jag får jävligt mycket bättre sömn av att till exempel sitta och läsa en bok innan jag går och lägger mig.

Sitter jag istället och scrollar på mobilen så kommer jag få mycket sämre sömn men jag kommer ändå sova. Det är en stor skillnad i kvalitet däremellan. Men sen planera in sömnen.

När du ska sova det kommer ta en stund att komma in i sömn. Hur lång tid tar det för dig att somna? Så då måste du planera in sömn, den initiala sömnen, nedvarvningen. Har det kunnat vara en stressfaktor för dig? Om du vet att det är så viktigt att känna att det är bara att sova.

Jag ska gå och börja lägga mig klockan 22 och så ska jag vakna 06.00 och så ligger du där 22 och så somnar du inte. Har du upplevt det som ändå har dragit dig? Exakt. Absolut.

Så när jag var tidningsbud då hade jag absolut det problemet. Jag ska upp om sex timmar. Jag måste sova nu.

Jag har inte en sekund att vara vaken. Det är nu. Kom igen.
Nu somnar jag. Fem timmar 59 minuter kvar. Men det blir vad det blir.
Man får inte ta det så hårt. Man får tänka på att det är inte så mycket att göra åt det. Det blir bara

några timmar.

Det är bättre än ingenting alls. Hade du kunnat göra annat då kan du försöka göra det till nästa natt istället. Så sömn är en jävligt stor faktor i mitt liv för att faktiskt få bättre kvalité till vardagen.

För jag har somnat tekniskt sett överallt känner jag. Vart vågar jag inte gå ut med? Förutom när du var tidningsbud så skulle du sova i sängen. Där har du inte somnat.

Det är det enda stället du inte har somnat på. Men ändå fint att du har hittat lösning på det. Jag är lite nyfiken på att du nämnde också kakao och kanel i din kejk på morgonen.

Varför? Har du någon tanke kring det eller tycker du bara att du har läst någon PubMed-studie? De här sakerna har jag faktiskt inte gått in på PubMed på så mycket. Jag kollar lite grann på PubMed. Jag vill se vad de har haft för dosering, hur ofta doseringen är.

Det är oftast ganska stora doseringar som de har i de här studierna. Det måste du tänka på på alla kostnadsskott. Vad ska du ha för dosering? Du har köpt det här.

Det står på förpackningen att det här är 20 portioner och en dosering är det här. Men om du kollar på alla studier så kan du se att det har varierat från 20 milligram till 20 gram kanske. Då vill jag veta vad din optimala dosering skulle potentiellt kunna vara.

Det är ju små och svårt att bara gissa sig till eller bara försöka gå igenom typ tusen studier och lista ut vilken där. Men där skulle jag rekommendera som sagt att gå in på PubMed. Varje kostnadsskott du tar, kolla vad de har för dosering och varför de har just den doseringen.

Kanel är väl typ flera gram som de brukar ha. Men det är ju för att sköta sockerupptaget kan man väl säga. Det här var jävligt länge sedan jag läste på om det här.

Det kommer och går. Det mesta har jag glömt bort vid det här laget just nu. Men kakao innehåller väldigt mycket flavonoids tror jag.

Vilket är bra för blodkärl och allt annat i kroppen. Det är ju precis samma sak som i bär. Bär är ju jävligt nyttigt.

Det är väl kanske polyphenoler som finns där. Jag tror att det är typ liknande saker. Det kommer och går hur mycket jag läser på om alla de här sakerna.

Till slut så glömmer jag bort det och då börjar jag läsa på igen. Jag känner egentligen att jag borde ha läst på om alla de här sakerna innan den här intervjun. Nej, det tycker jag inte.

Det visar någonstans lite grann på hur man tycker det är viktigt med inställningen till att vara lite avslappnad i livet. För det känns som att du är väldigt avslappnad och inte så nitisk. Absolut.

Sen avslutningsvis så nämnde du innan vi började spela in. Jag har ju sagt till mig själv att jag

ska bli 130 år gammal. Lite med en nypa salt men ändå jävligt mycket allvar i det.
Då är det också 130 friska år. Det är inte så att jag bara vill leva. Men du toppade ju den.

Du hade ju en annan siffra som du skulle bli hur gammal. Så mitt mål är ju att bli 300 bast. Sen får jag se hur långt jag tar mig på alla de här åren.

Men satsar du inte högt så kommer du inte ens i närheten av det. Men är det en grundteori att vi ändå kan bli så gammal? Eller är det bara en utkastad siffra för att det är lite roligt? Eller tror du verkligen att vi kan det? Både ja och nej. Det är upp till bevis.

Men statistiskt sett så kommer vi knappt till 100. Jag tror definitivt att det är bara en fiktiv siffra tekniskt sett. Men antingen kan du säga att jag kommer bara bli 80 år och sen så kommer du inte kunna röra dig när du är 70.

Så sitter du bara där på solen utan att kunna röra på dig. Vad är det för liv? Jag har som mål att kunna leva länge och ha ett högt kvalitativt liv. Röra på mig hela jävla livet.

Skadar jag mig så är det bara att åtgärda det. Alla skador, alla diagnoser tar tid att försöka behandla. Bryter ett ben, du blir inte frisk på en dag.

Allt tar tid. Snyggt Patrik! Och om man vill veta mer om din sport eller bara bli inspirerad av dig som person. Vart hittar man dig någonstans? Skrattputte på Instagram! Nu tycker jag att folk ska in och följa dig.

Tack för det här samtalet! Tack så jättemycket själv! Det var otroligt kul!


 

FAQ Patrik Svartholm – Från kronisk smärta och narkolepsi till EM-silver och longevity

1. Vem är Patrik Svartholm?

Patrik Svartholm är från Östersund och har en bakgrund inom träning, kampsport och hälsa. I avsnittet berättar han om sin resa från kroniska ryggproblem och narkolepsi till att bli EM-silvermedaljör i mass wrestling.

2. Vad är mass wrestling?

Mass wrestling är en styrke- och strategisport där två personer sitter mittemot varandra och försöker dra till sig en pinne. Sporten kan liknas vid ett sittande marklyft kombinerat med balans, greppstyrka och teknik.

3. Hur blev Patrik bättre från sina ryggproblem?

Patrik beskriver att bålstabilitet, bålkontroll, asymmetriska övningar, mobilitet och regelbunden träning varit avgörande för att förbättra ryggen. Han betonar att styrka på gymmet inte alltid räcker om kroppen saknar kontroll i vardagen.

4. Hur har Patrik hanterat narkolepsi?

Patrik berättar att sömn, dygnsrytm, träning, kost och stresshantering har varit viktiga delar i att få bättre kontroll över narkolepsin. Han lyfter särskilt vikten av en tydlig kvällsrutin och att undvika mobilscrollande innan sömn.

5. Vad betyder longevity för Patrik?

För Patrik handlar longevity inte bara om att leva länge, utan om att kunna leva med hög livskvalitet, rörelseförmåga och självständighet hela livet. Hans mål om att bli 300 år är delvis humoristiskt, men bygger på tanken att sikta högt och aktivt ta ansvar för sin hälsa.

Leave a comment

Back to Top

Sök efter produkter

Produkten har lagts till i din kundvagn
Compare (0)
This site is registered on wpml.org as a development site. Switch to a production site key to remove this banner.