Kolesterol, autism och hjärnans byggstenar med Sofie Röjder

I det här avsnittet av Biohackpodden gästar Sofie Röjder från Cellulär Hälsa för ett djupt och kontroversiellt samtal om kolesterol – och varför det kan vara en av kroppens viktigaste byggstenar för hjärna, hormoner och nervsystem.

Vi pratar om varför kolesterol behövs för myelin, serotoninreceptorer, testosteron, progesteron och D-vitamin – och varför låga nivåer kan kopplas till allt från depression och ångest till aggressivitet och kognitiva svårigheter. Sofie delar även forskning kring autism, ADHD, selektivt ätande och varför vissa grupper kan ligga i riskzonen för för lågt kolesterol.

Vi går också in på:

Myelin och hjärnans signalhastighet
Kolesterol och hormonproduktion
Framingham-studien och kognitiv funktion
Lågt kolesterol hos barn med autism
Candida, inflammation och kostens påverkan
Äggula, fett och biohacking för hjärnan
Varför kolesterol blivit så missförstått
Hur inflammation och socker påverkar blodkärlen
Kopplingen mellan testosteron, skolmat och mental prestation

Ett avsnitt för dig som vill förstå kroppen på djupet och ifrågasätta gamla hälsodogmer.

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.

Transkibering Kolesterol, autism och hjärnans byggstenar med Sofie Röjder

Då kör vi med Sofie Röyder. Du var ju med för inte alldeles för länge sen, men jag tänker att du snabbt kan, bara för de som inte lyssnar på det här avsnittet, berätta vem du är. Jag heter Sofie Röyder och jag jobbar som näringsterapeut och fokuserar speciellt på ADHD och autism.

För det tycker jag, där gör jag mest nytta och det är där jag vill lära mig mest och hjälpa till mest, för jag tycker att det behövs. Jag är liksom motpolen till sjukvården. Jag vill titta på det biologiska bakom, vad är det som händer i kroppen, vad är det som händer i magen och hur påverkar det hjärnan? Det jobbar jag med.

Och vill man veta mer, kan man lyssna på det avsnittet. Första avsnittet var du med för då pratade vi mer fokuserat på det. Men idag ska vi gå in och prata om ett annat ämne som du brinner väldigt mycket för.

Kolesterol. Precis, då var du så snäll och sa det ordet åt mig också. Det kan vara i avsnittet att jag säger fel på kortisol och kolesterol, men det är bara för att det blir felkopplat i mitt huvud.

Då börjar jag på nästan samma bokstäver i alla fall. Ja, nästan så. Men, vad är det? Kolesterol är ju ett slags viktig byggsten i vår kropp.

Kolesterol är ju någonting som vi bygger själva i kroppen till 80%. Och det är grundbyggstenen för att bygga centrala nervsystemet, alltså hjärnan och våra nerver. Så vi måste ha kolesterol för att isolera nerverna och göra det här myelinet så att signalerna hoppar snabbt.

Av kolesterol så gör vi DHEA som vi sedan gör kortisol av. Men också östrogen, protesteron, testosteron, aldosteron som styr blodtrycket och sånt. Och vi behöver det för D-vitamin, vi behöver det för att kunna göra galla.

Så det är ju liksom vansinnigt viktigt. Det påverkar ju liksom alla bitar i vår kropp. Du nämnde ett ord där som inte är det vi ska gå in och prata om i det här avsnittet, men det som jag tycker är intressant är just myelin.

Att det är någonting som man inte heller pratar så jättemycket om. Nej, men det är ju jätteviktigt för att myelin är ju vår kognitiva funktion. Hur snabbt det klickar i hjärnan, hur snabbt det går.

Och myelin är ju isoleringen till nervcellerna. Jobbar man med barn som har inlärningssvårigheter eller det är svårt att förstå i skolan, det går liksom trögt, då måste man kolla på kolesterol. Finns det tillräckligt med kolesterol? Finns det då tillräckligt med myelin? Så det är ju jätteviktigt.

Så det är en av de sakerna som man behöver kika på. Det finns ett jättekul studie faktiskt där man kollade på kognitiv funktion och hur mycket kolesterol eller hur lite kolesterol man hade. Och den visade att ju högre kolesterol man har, desto bättre kognitiv funktion har man på de här testerna som de gör.

Och det var faktiskt den här Framingham-studien där man följde personer över 18 år. Så de gjorde ju kognitiva test många gånger och mätte kolesterol många gånger. Så det vet man.

Det är lite spännande. Men varför pratar man så mycket om att det är farligt att ha hög kolesterol? Det var Ancel Keys. Han gjorde fel där från början 1950-60-talet.

Ancel Keys började med alltihop för han kopplade ihop att kolesterol var farligt. Men det han egentligen gjorde var att han tog statistik från WHO och då var det 21 länder i materialet. Men han tog ut sju av de länderna.

Och om man la sju av de länderna då blev det en fin linje och då fanns ett samband. Att högt kolesterol ger hjärt-kärlsjukdom. Det började där han struntade fullkomligt i 16 länder.

Det var en forskningsfusk på riktigt. Den heter väl något också? Ja, Seven Nation Studies. Men det var 2001.

Så så kom väl fettskräckan till och då tog man ju bort mättat fett och så började man med lågfettsprodukter och började med en massa rapsolja och sånt i stället. Med mycket omega 6 och sånt i. Vilket är ännu mer inflammatoriskt som bidrar ännu mer till kärlproblematik. Så det blev lite bakvänt och dåligt där kan man säga.

Och då kom det igång någonstans där på 80-talet. Det är väl det som man pratar om då som är 80-talslightsprodukter med hela den biten. Har ju det medfört tänker jag med att man ska passa sig för kolesterol.

Och då får man brist på det. Och det är väl egentligen det som du tycker är intressant. Vad som händer när man har brist på det och inte vad som händer när man har… Ja, för det är ingen som pratar om när det är brist på det.

Nej. För det är ju ett jätteproblem. Det finns en studie som NIH har gjort, National Institute of Health i USA.

Och de kollar på all kolesterolforskning som någonsin producerats. Och då kom de fram till att har man ett kolesterolvärde under 4,1 så har man 20% ökad dödlighet för alla sjukdomar. För alla sjukdomar? För total mortalitet.

Alla sjukdomar, allting. Och 20% ökad dödlighet är ganska mycket. Då kan man liksom påverka det här och säga att det är en jättevinst för det.

Men det är ju ingen som pratar om lågt kolesterol. Och jag tänker att det är det vi ska prata om

idag. Vad händer när man har lågt kolesterol? Och man behöver också mäta kolesterol på barn och ungdomar.

Och på många grupper av personer. För att man måste hitta det här. De som har rätt lågt kolesterol.

De behöver man hjälpa att höja det. Och hjälper man att höja personer från ett lågt kolesterol till över 4,1 då har vi trullat bort 20% dödlighet. Det är bra.

Det är ju en liten insats med stort utfall. Det är där man ska börja. Det är där det är kul att arbeta.

Jag läser ju mycket om autism. När man kollar till studier så har 57% av personer med autism har ett lågt kolesterol under 4,1. Och då behöver vi ju faktiskt ta kolesterol på personer som har autism för att se.

Är du en av de här 57% som har under 4,1? Då behöver vi hjälpa till dig och få upp kolesterolet. Det finns också en undergrupp hos barn med autism. Ungefär 17,5% som har extremt lågt kolesterol.

Alltså under 2,8. Och det är extremt lågt. Och då är dödligheten och alla problem mycket värre.

För när man har ett lågt kolesterol så är det associerat med depression, ångest, självskadebeteende, suicidalt beteende, aggressivitet. Jag menar aggressivitet är ju våld i hemmet. Det är inte något man pratar om.

Inte i den offentliga diskussionen vid barn med autism. Men det förekommer. Och där måste man kolla kolesterol.

Men sjukvården har sina accessory-preparat och det är det enda de har att erbjuda för att förbättra. Men kolesterol är också avgörande. Kan man höja kolesterolet så blir också aggressiviteten mindre.

När du pratar om våld i hemmet så pratar vi alltså om våld i hemmet. Barn kontra vuxen eller tänker du vuxen mot vuxen? Barn kontra vuxen. För de här barnen blir ju också tonåringar och tonåringar är jättestarka och det är åttaåringar också.

Vi har en vän till en annan i familjen. Jag känner inte den här personen men jag känner familjemedlemmen såklart. Hon och hennes man skilde sig.

Han kanske var runt 8-10 år gammal men också var ett aggressivt barn. Men nu när han har blivit lite äldre, kan han vara 14-15 år kanske. Nu är han så våldsam mot mamman så mamman vågar inte vara ensam med henne för att han är så fysisk mot henne.

Där behöver man ta ett prov på kolesterol. Ligger det jättelågt och man ökar kolesterolet så mår personen väldigt mycket bättre. Det förklaras av olika anledningar.

Kolesterol måste kroppen ha för att oxytocin-receptorerna ska fungera rätt och för att serotonin- receptorerna ska fungera rätt. Oxytocin är vårt kärlekshormon. Det är det som gör det sociala samspelet.

Vilket kanske inte fungerar särskilt bra när det finns ett aggressivt beteende. Likadant serotonin- receptorerna behövs för att serotoninet ska göra bra nytta. Serotoninet gör det som ger oss lugn och ro och välmående och en härlig känsla i kroppen.

Det är inte det man har när man är arg. Det finns också en förståelse om när man höjer kolesterolet varför personen blir mindre aggressiv. Det är något man inte pratar om idag som är också en stor bit.

Det här kanske du inte kan svara på eller vill svara på men tror du att om man har födts frisk och ligger på kolesterolunderskott att man på den vägen utvecklar autism? Jag tänker att det finns många olika orsaker till att man kan få ett lågt kolesterol. Det blir långt politikers svar men jag börjar i en annan ända. Om man har ett selektivt ätande till exempel där man tycker om mycket kolhydrater så att det blir en överväxt av kandida-svampen.

Kandida är en gästsvamp som tycker om glukos och när vi äter kolhydrats spryts det ner till glukos och då trivs den här kandida-svampen väldigt mycket. Den här kandida-svampen gör en sak som heter ergosterol och den är nästan kompis med kolesterol men den hindrar kolesterolproduktionen. Kandida gör att kolesterolproduktionen blir mindre och det vet vi att det ger autism.

Kandida är en av grundorsakerna bakom varför autism uppkommer. Kandida-mässigt finns det en koppling. Det finns också kopplingar från andra håll.

Om man tänker vegansk kost. Man kanske föds helt frisk och alldeles vanlig. Och så äter man en vegansk kost från att man är liten.

För det är just att vi behöver fett och protein för att kunna tillverka kolesterol. Och får vi inte i oss de byggstenarna då blir det svårt att tillverka kolesterol. Det står i riktlinjerna som vi har i Sverige att barn som äter en vegansk kost rekommenderas att man följer upp deras längd när de växer men också kognitiva utveckling på BVC.

Och det är det som BVC gör. Så man kollar faktiskt på det för att man vet att det påverkar. Jag tror att jag fick svar som stödjer min teori.

Min teori är att jag inte tror att det är någonting. Jag tror inte att det är fler barn med autism idag. Och det här är min åsikt.

Jag tror att det är fler barn som har autism idag men de är inte födda med det utan det har hänt något på vägen. Så är min uppfattning också att miljöfaktorerna är det som påverkar alldeles

mest. Jag tänker också att miljöfaktorerna när vi ligger i magen påverkas också.

För att om mamman till exempel har en mörk hud och bor i Norden eller nordliga grader i USA eller Sverige eller Norge. Nordliga grader där man inte får sol på hela kroppen. Då får man ju ett lägre D-vitamin.

Och lågt D-vitamin hos mamman är ju korrelerat med att autism ökar. Så det vet man. Man har också kollat på kolesterol.

Det finns en grej som heter Sonic Hedgehog och det är precis som den här tecknade blåa gubben som är så rolig. Han som upptäckte det här proteinet, för det är egentligen ett protein, han var dataspelsnisse och labberotta. Så han tyckte att Sonic det var det coolaste som fanns och han hittade ett protein som inte hade något namn och då fick det heta Sonic Hedgehog.

Så det är roligt i sig. Och den här Sonic Hedgehog, han är jättekul. Den bestämmer vart cellerna ska sitta.

Den är som byggledaren. Den här stamcellen ska sitta här i frontalogen och den bestämmer utvecklingen. Och Sonic Hedgehog måste ha två saker för att fungera.

Det ena är kolesterol och det andra är K-enzym A. Och finns det inte kolesterol då kan inte Sonic Hedgehog fungera. Och då i magen, när man ligger i magen och det finns för lite Sonic Hedgehog hos mamman och barnet, då blir det avvikelser på hur kroppen ser ut. Och då kan det bli hjärtproblem till exempel.

Det blir något annorlunda där. Är det byggledaren som har varit där och sagt hur det ska vara och vad som ska sitta på vilket ställe. Men man har sett flera studier på att när man har kollat med ultraljud så har barn som senare får autism, deras ultraljud visar fler strukturella avvikelser.

Så man kan se det så pass tidigt då? Ja fast egentligen kan man inte se det förrän sen. Man måste vara typ åtta år för att få diagnosen. Men man ser fler strukturella avvikelser och det har med Sonic Hedgehog-proteinet att göra för det fungerar inte korrekt.

Man har mätt det här Sonic Hedgehog-proteinet hos kontrollbarn, hos barn med nivå 1 på autism, nivå 2 och nivå 3 av autism. Kontrollbarnen har låga nivåer av Sonic Hedgehog och det är korrekt. De gör Sonic Hedgehog och det finns kolesterol och k-enzyma och då funkar det.

Men personer med autism nivå 1, 2 och 3 de har i stigande grad mer och mer Sonic Hedgehog- protein som cirkulerar i blodet.

För att deras funkt… det finns inget kolesterol. Eller okej, det finns alltid kolesterol i kroppen. Det finns för lite kolesterol för att göra Sonic Hedgehog-proteinet aktivt.

Och då gör kroppen bara mer och mer och mer Sonic Hedgehog-protein. För någon jäkla gång ska det väl finnas en kolesterolmolekyl som kan fästa det här på. Och därför så får man högre och högre Sonic Hedgehog-nivåer ju svårare autism man har.

Vilket också korrelerar med det här. Jag tänker på det i ett enkelt sätt. Om man har ett barn som har selektivt matförmåga.

Det är lätt att argumentera med det barnet om man kan nämna att nu ska vi äta så att din Sonic mår bättre. Ja, Sonic behöver må bättre. Ja, precis.

Det kan vara ett sånt argument. Jag tänker att argument kanske inte byter så bra med barn med selektivt fattande. Men det är ändå ett trevligt argument.

Att vi ska hjälpa Sonic i kroppen. Att alla har Sonic i sig. Absolut.

Men jag tänker, som du sa, alla behöver mäta. Eller alla behöver mäta. Riskgrupperna som för lågt kolesterol.

Alltså äldre personer som har fått statiner. Äldre personer som äter för lite fett. Personer som äter för lite fett i sin kost.

Barn med selektivt ätande. Personer med anorexi. Personer som tränar hårt.

Och personer med autism och ADHD. Kan man göra en listillscheck fort på sig själv? Hur ser min kost ut? Om man kollar så här äter jag varje dag. Kan man då se snabbt? Ja, det kunde jag nog kunna tänka.

Jag brukar tänka på det här med kolesterol när jag pratar med mina kunder. Och då tänker jag, hur mycket fett och protein får den här personen i sig? Kommer det i fett och protein tre gånger om dagen i kosten? Då kanske jag inte är så orolig. Men det är också det där med Candida.

Candida är också en sån sak som gör att kolesterolproduktionen minskas. Ju svårare symptom på autism man har, desto lägre nivåer av kolesterol hittar jag. Där vill jag ändå titta, kan man säga, om det finns problem med det.

Men det finns en del barn som inte äter så mycket fett. Och då vill man titta på kolesterolet. Vad hade du rekommenderat om när du hittade att här har vi en person som har 3,1 i värde? Vad är åtgärdsplanen då? Åtgärdsplanen blir äggjula.

Det är den fina, näringsrika äggjulan. I äggjula finns det ju färdigt kolesterol. Det behövs 20 enzymer i kroppen och hur många processer som helst för att tillverka kolesterol.

Så det är väldigt energikrävande och jättemånga enzymatiska processer för att göra det. Så det är en krånglig… Har man då nedsättning någonstans där så kanske det blir svårt. Men äggjula är en sån sak som fungerar.

Det är färdigt kolesterol, men det är också hur mycket behövs. Jag har träffat på personer som äter tre ägg om dagen. Som har svår autism och hade ett kolesterolvärde på 2,8.

Det kanske inte räcker med tre ägg om dagen. I den här forskningen som är gjord, där det finns vuxna och ungdomar som har svår autism. Då kan de äta mellan 10-40 äggjulor om dagen för att få upp sitt kolesterol.

Det är inte riktigt möjligt. Man blir väldigt trött på ägg. Det går liksom inte.
Då blir det i tillskottsform, i kapselform. Det blir så himla knappt för alla. Sänk kolesterol.

Jag kände att kolesterol är kapselform för att höja kolesterol. Det är verkligen åt andra hållet. Om man säger till läkaren att det finns kolesterol i den här kapseln.

De tror att det är det läskigaste som finns. Men det är också hälsa. Ägg vet vi att det är nyttigt.

Vad ska man undvika för att kunna höja det? Kan man jobba på det sättet? Om jag äter mycket av detta så kommer min kolesterol bli lägre. På grund av att det blir felbalanserat. Det är väl någonting man ska undvika att göra.

För att kolesterolet ska bli lågt? För att höja det. För att höja det så är det ju fett. Alltså smör.

Just det. Om vi äter smör så får vi byggstenen för att bygga kolesterol. Men det finns inte någon risk om jag äter mycket pasta då? Att pastan gör så att det blir skevt och att kolesterol används upp? Jag förstår inte riktigt vad du menar.

Det är ingen som har kollat om pastakonsumtion har gjort det här. Så det är svårt att svara på. Men jag tänker att om man äter väldigt mycket pasta så kanske gästsvampen kandida trivs mer.

Men jag brukar mäta kandida i organic acid test och då ser vi om det är högt. Och är det högt då vill vi kika på det här med kolesterol. Men lite pasta tror jag inte gör någon skillnad.

Det är klart att vi äter en alltidig kost. Jag tror inte det påverkar jättemycket. Jag ville få ihop kopplingen till att när vi stressar mycket så använder kroppen mycket B-vitaminer.

Och då får vi inbrist och blir kroppen stressad och behöver ännu mer B-vitaminer. Så det blir en

ond cirkel. Men någon sådan riktlinje finns inte riktigt att nå med kolesterol utan det är mer komplext.

Jag tänker att fett och protein är det viktigaste för att få byggstenarna för att göra kolesterol. Och sen är det ju upp till våran lever att göra kolesterol. Så har vi en karst lever och dricker jättemycket alkohol och äter jättemycket processad mat och massor av sötningsmedel.

Och levern har fullt upp. Då kanske den inte gör lika mycket kolesterol. Så levens funktion är ju avgörande för att kroppen ska kunna tillverka 80% av det kolesterolet vi har i kroppen.

Och 20% av kolesterolet som vi har i kroppen kommer från mat. Och 80% tillverkar vi själva så det styr vi inte lika mycket över. Vi släpper de här barnen lite grann.

Om man vill optimera sig utifrån fingertopparna. Hur kan man jobba med kolesterol i den biten? Jag tänker att så länge man har ett kolesterol över 5 så tycker jag att då är det typ optimalt. Över 5 behöver det vara.

Då ligger det okej. Då finns det tillräckligt med kolesterol i kroppen för att täcka kroppens behov. För att alla vetenskapliga artiklar säger att det är bra.

Kognitivt och för kroppen och sånt. Jag tänker också att när man t.ex. tränar hårt eller om man blir skadad. Då tar ju vi av kolesterolet.

För kolesterolet är ju där för att hjälpa oss att laga kroppen. Det lagar ju våra vävnader och är med i läkningsprocessen. När man har skadat sig eller opererat eller vad det nu kan vara.

Då sjunker kolesterolet. Vid infektion och jobbiga saker så sjunker kolesterolet för att det används i kroppen. Det kanske man också behöver vara medveten om när man tar kolesterolprov.

Har jag en knäskada eller något så kommer den att ta lite kolesterol av det. Hjälper den till vid alla typer av inflammationer i kroppen? Jag tror att det är ett av de stora problemen vi har idag. Att alla går med lite för mycket inflammation under så lång tid.

Så då blir det också en bov till att kolesterolvärdet också blir för lågt. Ja, det kan det bli. Inflammationen äter upp på sådana nivåer.

Det stämmer. När vi har inflammation eller skada som det egentligen är. Det kanske är skada i blodkärlen.

Jag tänker att blodkärlen är lite som en stekpanna. Det är en sån där nonstick-beläggning som vi helst inte vill ha. Men blodkärlen är liksom nonstick.

Det är inte meningen att saker ska fastna i blodkärlen. Och när vi äter jättemycket socker och vi har höga triglycerider. Och det finns en massa socker och inflammation.

Då går ju blodkärlen sönder. Och då går nonstick-beläggningen i stekpannan sönder. Och då fastnar ju allting där.

I alla fall i stekpannan. När stekpannan är sönder fastnar allting där direkt. Och det är likadant i blodkärlet.

Och då fastnar ju low-density light proteins. Alltså små LDL. De fastnar ju i blodkärlen och bidrar till en massa inflammation.

Men det är inte kolesterolets fel. Det är ju sockret som tar sönder blodkärlen. Det är där det börjar.

Du ska få ha en sån t-shirt. Jag tänker på en sån t-shirt. Rör inte min kompis. Ja, klart. Slå inte min kompis. Prata inte skit om mitt kolesterol.

Precis. Ja, jag får göra en sån pinn. Ja, det har du helt rätt i. Jag tycker kolesterol är det viktigaste som finns.

Ja, det är en av nycklarna till bra välmående helt enkelt. Jag tänker att alla är klimakterier. Vi har så låga östrogennivåer och vi har låga progesteronnivåer.

Men ingen kollar om det finns ett lågt kolesterol. Det är faktiskt början till byggstenen för att bygga de här hormonerna. Och när man hjälper personer som är unga.

De kanske inte har kommit in i puberteten. Det finns folk som växer väldigt långsamt och som inte kommer in i puberteten förrän väldigt sent. De har lågt kolesterol.

Och när man hjälper barn i rätt ålder att höja sitt kolesterol. Boom! Så hoppar de rakt in i puberteten. För att det behövs kolesterol för att tillverka de här hormonerna.

Och jag tänker att om man jobbar med styrketräning och sånt. Det behövs ju också testosteron. Och jag menar testosteronnivåerna i Sverige har ju åkt rakt.

Eller i världen. Är ju på väg neråt trendmässigt. Och då är ju också kolesterol viktigt.

För att det är byggstenen för att tillverka det här. Också intressant att vi ju. Det räcker också en direkt koppling eftersom skolresultaten i Sverige funkar successivt.

Ja och då kan vi ju titta på kosten i skolan. Vad finns det för fett där? Ingenting! Och mest vegetarisk kost hela tiden. Och liksom de tar bort tacos.

De tar bort hamburgare. De tar bort kött. För att det är dyrt och klimatsmart. Och inte vet jag. De har så här trevliga argument för det. Men ja.

Vi skulle kunna ge en massa ägg. Till barn i skolan till exempel. Och kött och fett.

Men de är ju ganska fetträdda. I vårt livsmedelsverk. Och det styr ju maten på alla äldreboenden.

Och i skolan. Och det är de som har störst risk för lågt kolesterol. På alla viktiga ställen.

På alla viktiga ställen. Då är det ju livsmedelsverkets rekommendationer. Och nordiska näringsrekommendationer.

Som följer. Vad heter det? Matsalstanten. De heter så fint nu för tiden.

Det är ju inte de som bestämmer. Vad de ska laga. Det är inte deras fel.

De gör ju det bästa de kan utifrån sitt. Ja, absolut. Mina direktiv.

Men jag tänker. Hur mäter man det? Om du ger råd till mig. Hur ofta ska jag mäta mitt kolesterol? Kan jag mäta det en gång om jag märker att det ligger på 5? Då är det fine.

Då behöver jag aldrig mäta det. Jag tänker att man kanske tar något sånt där. En gång om året. Kolla hälsan. Titta på d-vitaminnivåer. Kolla sköldköttlen och sånt där.
Det finns ju sånt där prov. Där det finns väldigt mycket saker i. Och ja. Någon gång om året.
Då vet man att det ligger bra. Runt 5. Då kan man andas ut. Då är jag över 4,1.

Då har jag inte någon ökad risk för dödlighet på något sätt. Eller depression. Eller ångest. Då är man on the safe side. Just det. Och vad är det för test? Totalkolesterol. Totalkolesterol. Och det erbjuder du tänker jag. Jag har en kolesterolmätare hemma.
Så den kan man använda. Absolut. Men det finns ju på blodkollen och sånt också.

Vlabs och sånt. Då kan man ju också ta totalkolesterol. Och säger man att nu har jag ätit smör i 10 år.

Och gå till vårdcentralen. Så vill de säkert också ta ett alldeles gratis kolesterol. Men det är faktiskt väldigt svårt.

Att få dem att ta kolesterolprov på barn och unga. För att det har ju med hjärt-kärlsjukdom att göra. Och den här femåringen har ju ingen risk för hjärt-kärlsjukdom.

Så då behöver man ju inte ta kolesterol. Så det är ju ingen som vet att de här barnen går runt med ett lågt kolesterol. Men tänk också att gör man en ADHD-utredning.

Eller en autismutredning. Eller en utredning för intellektuell funktionsnedsättning. Tänk om det

vore bra om man kunde få med ett totalkolesterol.

Kolesterolet har med kognitiv förmåga att göra. Och så är det det man ska kika på. För i den här studien Framingham.

Där man kollar på kognition. Då var det verbal fluency. Alltså hur snabbt man pratar.

Och exekutiva funktioner. Och massor av saker som man tittade på. Uppmärksamhet.

Abstrakt tänkande. Och sånt. Och det är ju ADHD.

Det är ju det som är kriterierna som man tittar på. Och då vore det ju fint att titta på kolesterol. Om det nu faktiskt styr alla de sakerna.

Som man ska utreda. Det låter ju så enkelt ibland. Men ändå är det så svårt.
Det är så intressant. Ja men det är det. Och det är liksom så här.
Ja. Jag förstod när Annika Dahlqvist började prata. Vad hette han? 2010.
Det där med att smör är bra. Det satte man ju igång där. 2010, 2009, 2010.
Och det är ju på det spåret vi fortsätter att rulla. Tänker jag. Att jag hoppar på tåget nu. Och pratar om samma sak. Att smör är avgörande viktigt. För att bygga det här.

Men det är fortfarande så svårt. Även fast många hälsomänniskor har lite koll på det. Så det är så svårt att få in den i den gemene mans tänkandet.

Att det fortfarande är talet med kolesterol. Det är fortfarande så här. Ibland så blir det så här.

Ni har lösningen här. Men det är ingen som anammar den. Grejen är att det bara finns läkemedel som sänker kolesterol.

De har ju inget att erbjuda när det gäller att höja det. Jo, ägg. Ja, ägg.

Men det är mest äggproducenterna och vakter. De som har höns och vaktlagd som tjänar på det. Ja, men det är ju jättebra.

Det finns ju inte mycket frigoende höns. Så man kan åka på lek och ringen och köpa jättefina ägg. Ja.

Det hade varit superbra. Och jag brukar prata om det där med vitan. För det är ju… Vad ska man säga? När man ska höja sig i tre ägg om dagen så blir det väldigt mycket ägg.

Eller tre, fyra ägg. En del tycker att det är helt okej. Men att man faktiskt får slänga vitan.

Det känns så här. Jag är från Småland. Där får man inte slänga någon bra mat som stackars hönsen har gjort.

Herregud. Det blir en katastrof. Men jag tänker att när man berikar med ägggula.

Kan man lägga ägggula i det här? På den här maten? Till den här maten? Färsk eller kokt. Eller kan vi använda mer ägggula? Så är ju det en fantastisk källa till kolestol. Men vad ska vi göra med vitan? Det är väldigt svåra.

I början är det jättesvårt att slänga vita av ägget. Och sen när man har gjort det i tre veckor så går det ganska bra sen. Men i början är det väldigt svårt.

Men man kan berika med ägg. Det är jättebra. Jag tänker att ägggula är väldigt bra för att binda ihop saker när man lagar mat.

Så det är lätt att få in i matlagningen. När man gör pannkakor så kan man använda fyra ägg. Och sen tar man två extra ägggulor men inte vitan.

Och så blir det ännu mer av det bra äggar. Så det finns många sätt. Fint.

Har du något mer att tillägga om kolestrol? Eller är det det här som är grunden? Och har du mer material om man skulle vilja fördjupa sig ännu mer? Eller lära sig mer? Jag höll en endagsutbildning om kolestrol. Så jag kan prata åtminstone sex timmar om det här. Det gör jag gärna.

Man kan höra av sig om man vill ha mer information om kolestrol. Det finns mycket. Absolut.

Och vart hittar man dig någonstans? På Cellularhälsa, det företaget som jag driver. Så det finns en Facebookgrupp som heter Cellularhälsa. Och så finns det en företagssida som inte är så aktiv på Facebook.

Men hoppa in i gruppen som heter Cellularhälsa. För det är där jag håller till allra bäst. Cellularhälsa på Facebook.

Då får alla söka sig dit och gå med i gruppen. Så ska jag se till att få ut mer information kring det här med kolestrol. För det är jättespännande.

Super. Då får jag tacka för det här, Sofie. Tack, tack!

FAQ Kolesterol, autism och hjärnans byggstenar med Sofie Röjder

Vad är kolesterol och varför är det viktigt för kroppen?

Kolesterol är en livsviktig byggsten som kroppen använder för att producera hormoner, D-vitamin, galla och myelin – isoleringen runt nervcellerna som hjälper hjärnan och nervsystemet att fungera optimalt. Det spelar också en viktig roll för kognitiv funktion, återhämtning och nervsignalering.

Vad kan lågt kolesterol leda till?

Enligt samtalet kopplas lågt kolesterol till bland annat sämre kognitiv funktion, depression, ångest, aggressivitet, hormonella obalanser och ökad total dödlighet. Särskilt hos personer med autism och ADHD lyfts låga kolesterolnivåer fram som något viktigt att undersöka.

Hur kan man naturligt höja sitt kolesterol?

För att stödja kroppens kolesterolproduktion rekommenderas näringstät mat rik på fett och protein, särskilt äggulor, smör och animaliska fetter. Kroppen behöver rätt byggstenar för att kunna producera hormoner, reparera vävnad och stödja hjärnans funktion.

Varför är kolesterol viktigt för hjärnan och nervsystemet?

Kolesterol behövs för att skapa myelin, som fungerar som ett skyddande lager runt nervcellerna. Utan tillräckligt med myelin kan signalerna i hjärnan gå långsammare, vilket kan påverka fokus, inlärning, minne och kognitiv kapacitet.

Hur vet man om man har för lågt kolesterol?

Det enklaste sättet är att ta ett blodprov för totalkolesterol. I avsnittet nämns att nivåer under 4,1 kan vara kopplade till ökad risk för olika hälsoproblem, och att det därför kan vara värdefullt att följa sina nivåer regelbundet – särskilt vid symptom som trötthet, hormonella problem eller neuropsykiatriska utmaningar.

Tandkräm Superwhite 100 gram Biomed

Creatine 400 g NXT LVL

Tandkräm Charcoal 100 gram Biomed

Methylene Blue 1% 100 ml NXT LVL

Tandkräm Calcimax 100 gram Biomed

Liposomal NMN 60 kapslar Purovitalis Longevity

KETO Shake French Vanilla 500g BeKeto

Öronljus Traditional 1 par

Maskrossaft 100 ml Bräutigams

Zinkstift Naturligt SPF 50 vit 30 g Suntribe

Kolesterol, autism och hjärnans byggstenar med Sofie Röjder