ADHD, autism och kroppen bakom diagnosen – med Sofie Röjder

I det här avsnittet av Biohackpodden möter vi Sofie Röjder, näringsterapeut och grundare av Cellular Hälsa. Sofie arbetar med barn och ungdomar med ADHD, autism och andra NPF-diagnoser – men hennes perspektiv skiljer sig från den traditionella synen.

Istället för att enbart fokusera på beteenden eller symtom försöker Sofie förstå vad som faktiskt händer på cellnivå i kroppen. Genom funktionsmedicin, analyser av tarmhälsa, näringsstatus och signalsubstanser letar hon efter de biologiska obalanser som kan påverka hjärnan och nervsystemet.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

• varför många NPF-diagnoser främst bedöms utifrån beteende
• kopplingen mellan tarmhälsa och hjärnans funktion
• signalsubstanser som dopamin och serotonin
• hur inflammation och näringsbrister kan påverka koncentration och energi
• varför Sofie valde att lämna den traditionella vården för att arbeta mer holistiskt

Sofie delar också sin personliga resa – från ett avgörande möte med ett barn med svår autism till att idag hjälpa familjer att förstå de biologiska faktorer som ofta missas i dagens vårdsystem.

Ett avsnitt för dig som vill förstå kopplingen mellan kropp, hjärna och beteende – och hur cellulär hälsa kan spela en avgörande roll.

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.

Transkibering ADHD, autism och kroppen bakom diagnosen – med Sofie Röjder

Då kör vi med Sofia Röy där och då vill jag ju veta först och främst vem du är. Ja, Sofie Röy heter jag och är ju näringstherapeut i botten. Jag har också jobbat som arbetstherapeut i tretton år.

Men nu sedan 2020 så driver jag eget företag, Cellulär hälsa, och jobbar med barn och ungdomar som har NPF-problematik, ADHD, autism och sånt. Så använder jag funktionsmedicinska tester för att se vad är det som pågår i kroppen, i magen, i huvudet och sånt. Ja, för att veta helt enkelt var skon klämmer, var är det obalans och där ska vi liksom hjälpa till och balansera upp det.

Innan vi går djupare på det så vill jag veta varför bytte du inriktning? Alltså varför startade du eget från näringstherapeut till att vara egen och liksom den här inriktningen? Jag var au pair när jag var 19 år. Jag åkte till USA och tog hand om en pojke där. Och då trodde jag att det var en alldeles vanlig pojke.

Och det stod att han hade lite special needs. Och det visste inte jag. Ja, lite speciella behov, det har ju alla barn tänkt.

Jag åkte till USA, det kan jag fixa och ta hand om liksom. Och så hade han ganska svår autism. Och det var det tuffaste året i hela mitt liv.

Jag har aldrig lärt mig så mycket. Det har aldrig varit så spännande någonsin. Och han gick på arbetsterapi för barn med autism.

Och då var det ju liksom ett jättestort rum med sensory integration och allt det här jättespännande. Och då tänkte jag, wow, det här vill jag jobba med. Jag vill bli arbetsterapeut och jobba med barn med ADHD och autism.

Med det här sensory integration och hur det fungerar. Så jag åkte hem, läste till arbetsterapeut. Och sen hamnade jag i äldreomsorgen i 13 år och tänkte, fan, det var ju inte alls det här jag hade tänkt mig.

Men nu är jag i alla fall tillbaka på rätt bana där jag tänkte mig från början när jag var 20. Så nu får jag jobba med det jag vill. Är man tvungen i Sverige att starta eget för att jobba med den typen av frågor som du jobbade med i USA? Eller skiljer sig någonting arbetssättet mellan Sverige och USA just kring speciella behov? Ja, det finns ju BUP här.

Och där jobbar ju arbetsterapeuter. De jobbar framförallt med anpassning och hjälpmedel. Och tidshjälpmedel, kommunikationshjälpmedel och sånt.

Men jag vill inte jobba med hjälpmedel. Jag vill kolla på primitiva reflexer. Och är det det som ligger och stör, kan man träna bort dem? Jag vill jobba på ett annat sätt.

Jag vill jobba med grundproblematiken bakom. Men jag vill verkligen göra skillnad så att det blir en förbättrad funktion. Inte anpassa.

Det finns jättebra arbetsterapeuter som jobbar med det på BUP. Men jag är inte en av dem. Så anpassningen känns mer… I det mesta av världen så hade du sett att det är någonting som man kollar på efteråt.

Inte kanske det man gör i första steget. Ja, det blir väldigt mycket anpassning. Det blir rullstolar och det blir alla möjliga saker.

Men det är väldigt mycket det som arbetsterapeuter arbetar med i Sverige. Att kompensera för de funktionerna som är svåra. Medan jag vill förbättra själva funktionen.

Så det är väldigt olika synsätt. Hur kan man förbättra det då? Ja, genom att mäta till exempel. För att sjukvården tänker ju ganska mycket kring att ADHD och autism är beteende.

Och särskilt om man tittar på de här diagnoskriterierna i DSM-5. Där det står vilka kriterier som man behöver uppfylla för en viss diagnos. Så är ju de beteendemässiga.

Och det är ju det man tittar på när man utreder för att få en diagnos. Jag tänker att det saknas hela den biomedicinska grunden. Det är ingen som kollar om de här barnen har brist på hjärn.

Och att det är därför de inte kan koncentrera sig. Det är liksom ingen som kollar basic. Och framförallt då hur magen påverkar hjärnan.

Eftersom de här diagnoserna tillhör psykiatrin. Då hamnar de liksom där och då blir det beteendeproblematik. Men jag menar hade vi tagit de här barnen och fått in dem på medicinavdelningen.

Till en medicinläkare. Då hade de ju tagit blodprover. Och tagit reda på, jaha har den här personen också ont i magen? Eller svårt att sova? Eller liksom det här och det här och det här.

Man tittar på den fysiska hälsan bakom. Men det gör man ju inte i psykiatrin. Så det är det glappet jag skulle vilja hjälpa till med.

Att jag vill titta biomedicinskt på insidan. Hur fungerar magen? Finns det överväxt av svamp? Mögel? Klostridiumbakterier. Andra bakterier som påverkar vårt immunförsvar.

Vår hälsa och vår hjärna. Hur mäter du det? Du tar blodprov då? Alltså det är ju väldigt svårt att ta blodprov på barn. Det är bara sjukvården som får göra det.

När man är under 18 år. Så det kan jag inte göra. Men jag kan, med symptom kan vi förstå.

Att okej här behöver vi ta hjärnprover. Till exempel har den här personen lågt hjärn. Då får man gå till vårdcentralen.

Och be dem de proverna i så fall. Men jag använder funktionsmedicinska tester. Som till exempel ett urintest.

Som heter organic acid test. Så allting som vi har i kroppen. Bryts ju ner till små metaboliter.

Och så kissar man ut dem. Och då kan man mäta de här metaboliterna. Och då ser man till exempel indirekt.

Hur högt sak och ting är. När man bryter ner dopamin. Så blir det homovanillic acid.

Och då kan man mäta homovanillic acid i urin. Och då vet man så här mycket dopamin. Kan jag producera liksom.

Men man kan ju också mäta. Klostridium bakterier till exempel. Det finns typ hundra olika klostridium bakterier.

Men sju stycken av dem är problematiska. Och de gör två stycken gifter. Som heter HPHPA och fyra creasol.

Och dem kan man mäta i urintest. Och då ser man ju indirekt. Finns det överväxt av de här klostridium bakterierna.

Som producerar det här giftet. Och det här giftet, det ställer till det. I sin tur vidare.

Just det. Hur kan det ställa till det? På vilket sätt kan det uttrycka sig i personen ifråga? Ja, alltså. De här två gifterna.

Som klostridium bakterierna gör. De tar sönder ett litet enzym kan man säga. Och det där enzymet.

Det är det som omvandlar dopamin till noradrenalin. Och då blir det mix and match. Fel och obalans.

Då blir det väldigt högt dopamin. Och ett väldigt lågt noradrenalin. Och då blir det koncentrationsförmåga.

Ja, det är det. Kan du bara hjälpa oss lite grann med de uttrycken? Dopamin och noradrenalin. Vad är det? De är bara en grundkurs.

Dopamin kan man säga är motivation. Motivation. Driv.
Gå framåt. Ta tag i saker. Göra läxor.
Komma upp ur sängen på morgonen. Gasen. Och motivationen.
Noradrenalin är fokuset. Nu läser jag det här. Nu gör jag färdigt den här uppgiften. Innan jag lyfter blicken. Noradrenalinet är fokuset. Så blir det mycket dopamin.

Så blir det mycket driv. Men inget fokus. Då blir det ett stort förhållande mellan dem.

Hur kan man balansera det på ett bra sätt? Så att det blir lite bättre balans? Då gör jag så att jag behandlar klostridienbakterierna. För kroppen kan ju tillverka det här enzymet. Det är bara det att de här gifterna.

Hp, HpA och 4-kresol. Bryter ner det där enzymet. Så att om vi behandlar klostridienbakterierna.

Då blir dopaminet lägre. Och noradrenalinet högre. Och då kan man omvandla det korrekt.

Och då blir det balans igen. Det var en tonårskille som berättade. Det är som att min hjärna förstår matte nu.

Det är som att man lyfter på hatten. Nu klickade det. Det kan jag känna igen.

Jag har en period i mitt liv där jag levde destruktivt. Och sen när jag slutade leva destruktivt. Så kände jag efter en ganska lång tid.

Att det hände någonting i huvudet. Det hände så. Det där klicket. Det klanar på något vis. Det var verkligen så. Jag var på jobbet.

Jag gick från massalen till mitt skrivbord. Det var på den vägen. Jag kunde känna att hela världen ljusnade upp.

Vad kan det bero på att det har blivit så skevt. Att det är så många som ligger så obalanserade. Eller som har de här gifterna i kroppen.

Det är väl ingenting som vi borde ha. Alla människor har klostridiumbakterier. Det finns också bra klostridiumbakterier.

Som vi har i kroppen. Det finns hundra stycken. Och sju är dåliga kan man säga.

Men varför det uppkommer. Obalans i tarmfloran har många olika orsaker. En av de orsakerna är glyfosat.

Som finns i Roundup. Och Roundup är ett bekämpningsmedel. Som man sprutar på åkrar inför nästa sådd.

Och man använder det. Det säljs i flera hundra ton. Av Roundup i Sverige.

Det är ett av de bekämpningsmedel man använder mest. I Roundup finns det glyfosat. Det är den verksamma molekylen.

Den tar död på våra goda bakterier. Man kan säga att den är nästan som antibiotika. Den blev godkänd på 70-talet.

Glyfosat funkar i en grej som heter Chickamae pathway. Den grejen använder växter för att göra energi. Det tar död på ogräs.

Det funkar verkligen jättebra. Men på 70-talet tänkte man. Men människan har ju inte Chickamae pathway.

Så det är säkert jättebra att vi äter upp Roundup. Det kan inte påverka oss eftersom vi inte har den mekanismen i vår kropp. Då glömde man bort att man hade två kilo bakterier i sin tarm.

En tarmflora. Det hade man inte riktigt koll på på 70-talet. Alla våra bakterier använder Chickamae pathway.

När vi äter bröd som är gjort på vete. Som är GMO, som är besprutat med glyfosat. Så får vi oss lite antibiotika varje dag.

Långsamt får vi mer och mer obalans i tarmfloran. På grund av det till exempel. Letar man på Willys eller Ica.

Jag hittar inte ett enda bröd som är ekologiskt. Det är ekologiska varor som inte får besprutas med glyfosat och Roundup. Är det främst bröd vi pratar om här? Om man skippar att äta bröd så dockar man problemet.

Kikärtor är faktiskt de som är hårdast besprutade. Det är olika hur man använder det här i olika länder. Hur mycket glyfosat man får spruta på grödorna.

Sverige är ett trevligt land egentligen. I England till exempel så sprutar man glyfosat över hela vetefältet. Precis innan man ska skörda.

För det tar död på växten. Då torkar det ut växten och då blir det perfekt torrhet i vetekornet. Och då får man skörda det.

Då är det fullproppat med glyfosat. Det hinner inte komma bort överhuvudtaget. Glyfosat är en sån sak.

Men antibiotika är en annan. Om man började vid slutet av 80-talet med detta. Så blir resultatet av det hela.

Börjar man se först. Man kan säga att glyfosat har ökat. Jag vet att samband inte är orsak.

Men om man lägger hur mycket autism har ökat. Alltså den diagrammet. Ovanpå försäljningen av glyfosat.

Så följer den exakt hela vägen. För det är från 70-talet och 80-talet som det börjar ta fart. Och stiger och stiger.

Så nu är det en av 36 barn i USA som har autism. Och nu har man gjort nyare siffror i Kalifornien. Och då var det 1 på 12 pojkar.

Det handlar väl om 8 procent av befolkningen. Ja nästan 10 tror jag. Det är i Sverige. Men någonstans där. Många är det. Och det ökar ju också.

Men det finns en fantastisk forskare som heter Stefanie Seneff. Som forskar just på glyfosat. Och roundup och autism.

Och hon har god förklaring på exakt hur det här fungerar. Så det är liksom problematiken. Det man behöver göra är att äta ekologiskt.

När man är hemma sen. Eller finns det något annat man ska tänka på? Du pratade lite grann om kopplingen mellan mager, tarm och hjärna. Ja men äter man en ekologisk kost så blir det ju ingen roundup på glyfosat.

Så det är ju en jättebra grej. Absolut. Men jag tänker också.

Det finns också saker man inte styr över. Man kanske får tre, fyra stycken öroninflammationer första året i livet. Och så får man antibiotika fyra gånger innan man fyller ett år.

Då tar ju det sönder vår tarmflora något alldeles kopiöst. Och det är ju ingen i sjukvården som säger. Nu ska vi ta en hög dos av probiotika.

För att kompensera för det här. Antibiotika är ju också en sån sak som verkligen gör vår tarmflora i total obalans. Det är det.

Så den biten är ju. Jag träffar många personer som har tagit många antibiotikakurer. Men det finns också.

Man åker på semester till något spännande land. Och får värsta superduper magsjukan. Och det får ju också tarmflora nu i obalans.

Långvarig stress påverkar ju också vår tarmflora i immunförsvaret. Och man äter en väldigt ensidig kost. Kan ju det också påverka.

Men jag tänker att man åker utomlands. Och det händer något där. Då är det under en kort period.

Det farliga måste vara det du gör. Långsiktigt, absolut. Det du kanske inte märker av.

Jag äter tre skivbröd per dag. Det kan jag göra väldigt många år innan jag märker att. Nu var det ju något konstigt här.

Ja, men den långsiktiga exponeringen är ju absolut. Det största, absolut. Man pratar ju ganska mycket om vuxen ADHD nu för tiden också.

Kan det vara lite samma problematik där också? Att det är tarmen som kanske har ställt till det lite grann? Ja, vi börjar ofta med barnen. Och sen kommer föräldrarna och bara, jag vill också

göra ett organic acid test. Organic acid test är egentligen inte bara till för just NPF-problematik.

Utan man kan ta organic acid test som vuxen för andra problematiker också. Det är 78 stycken provsvar i det här testet. Av ett urinprov.

Så man ser väldigt mycket hur mitokondrierna fungerar. Hur avgiftningsförmågan är. Och hur magtimefloran är.

Om det finns mögelproblematik. Gäst, kandida till exempel. Och en annan bakteriell överväxt och sånt.

Man ser väldigt mycket i det. Ofta är det så att föräldrarna också tar ett organic acid test. Efter att man har börjat hjälpa barnen.

När jag var liten så fanns det knappt, tänkte jag säga. Det var ingen som fick utredning för ADHD som vuxen. Så det är också ett skifte i sjukvården.

Att faktiskt utreda det nu. Det har ju inte gjorts tidigare. Nu kanske du inte kan svara på det här.

Men de barnen som du har hjälpt. Eller de familjerna du har hjälpt. Har de kunnat sluta med vissa av deras mediciner.

När de har börjat få ordning på balansen lite bättre. Hur ser det ut? Jag försöker inte lägga mig i medicinerna så mycket. För det är inte min grej som näringsterapeut.

Men vuxna personer har mycket lättare att fatta egna beslut. Kring att jag vill avsluta min ADHD-medicin till exempel. De personer jag har hjälpt där med organic acid test.

Då säger jag att de här grejerna kanske man inte kan ta tillsammans med ADHD-medicin. Då testar de på min hälsoplan under helgen. Till exempel när de inte tar ADHD-medicin.

Och sen så börjar de aldrig med ADHD-medicin igen. Så brukar det vara många gånger. Så det kan gå så fort? 48 timmar om de kan börja märka en förbättring så snabbt? Ja.

Det finns massor med saker och kostnadsskott som också påverkar dopamin och noradrenalin. Visst tar det säkert två månader. Med kanske eterisk olja och oregano.

För att ta bort klostridionbakterier. Det gör man verkligen inte över en natt. Men kan vi justera dopamin och noradrenalin med de kostnadsskotten vi har till hans? Så är det många som inte påverkar sin ADHD-medicin på måndag efteråt.

Som är vuxna som kan ta det ansvaret och det beslutet själva. Så gör man ju inte riktigt vid barn. Det är föräldrarna och läkaren som bestämmer hur det ska vara.

Men det är ganska ofta att det blir så. Kan man säga. Man brukar alltid tänka när man pratar om friskvård att man behöver ta höjd med att man behöver lite längre sträcka.

Till exempel om du är deprimerad kan man äta antidepp och då ger det effekt direkt. Eller så kan du gå ut i skogen och ta en skogspromenad. Men då ger det effekt efter tre veckor.

Ja. Det är jättespännande kring hur det där fungerar. Verkligen.

Vilka som kommer till dig för att samhället har blivit utformat som det är. Första valet kanske inte är att kontakta dig med sån här problematik. Jag skulle säga att det är många som kommer till mig med sina barn.

Har inte påbörjat ADHD-medicin. Just det. Till exempel eller annan medicin.

För att de är ute och letar efter någonting naturligt. Och det är precis det jag jobbar med. Så då blir de lite glada när de hittar mig.

Föräldrar som är öppna för att prova en annan väg än ADHD-medicin. Jag skulle säga att det gör inget ont om ADHD-medicin. Det funkar jättebra för en del personer.

Ska man gå ut nian med godkända betyg och man känner att det här gör världens effekt för mig. Använd det i ett år. Men att använda ADHD-medicin i 30 år, det är en annan sak.

Alltså den långsiktiga aspekten av biverkningarna som kan uppkomma. Kan man läsa i fas och de kanske är lite inte så roliga. Men man kan absolut använda det när man känner att det är upp till var och en att använda det.

Det är ju det som man också, när man pratar med vissa som håller på med friskvård eller alternativ hälsa.

Så det är ganska vanligt att man kommer till exempel, vad heter de, FADMED Stockholm till exempel. De hjälper ju många att de har eczema eller har olika matproblem och lite sånt där. Men då är nästan de sista anhalten för många för att de har testat så mycket saker under så lång tid.

Och sen kommer de till dem och då funkar det jättebra. Det var ju ändå lite positivt att du fick ganska många som kom till dig innan man går igenom alla de här sakerna. För jag tänker att det blir liksom ett vägskäl.

Antingen så väljer man din väg eller så väljer man den andra vägen. Och sen är det ganska svårt att korsa de två. Ja, alltså när man äter mycket, för jag vill också hjälpa till att påverka dopamin, noradrenalin och serotonin.

För vi mår mycket bättre då när det ligger i balans. Men mediciner och kosttillskott går inte alltid ihop där. Så det är en liten avverkning kan man säga.

Men det är också spännande. Jag tycker att jag får många personer som kommer till mig som har varit på fun med det och inte är nöjda där. Så det kan hända också.

De är ju trots allt vanliga, ordinära läkare i botten. Även om de har en god kompetens inom funktionsmedicin också. Men det är ju också en kostnadsfråga.

För de är ju såhär, ta alla de här proverna, alla de här testerna och så kostar det 40 000 eller vad det kan vara. Och det är ju, i den prisklassen är ju inte jag kan man säga. Så det kanske också spelar in i att folk kommer till mig istället.

För vi tar ju typ samma tester liksom. Men jag är inte läkare, så jag har inte sådana här priser, utan lite mer normala. Så det kan väl vara en annan skillnad.

Jag tycker det var fint också att du lyfte såhär att det kan vara vettigt att kolla på sjukvården ibland också eller medicin. Om man känner att man behöver kanske det under ett år som du säger. I vissa fall.

För det är lätt att man bara pratar illa om medicin och sjukvård när man pratar om friskvård. Men ibland så behöver man, jag tycker också att man får inte heller bli för enkelspårig där heller. Jag har ju min grund i sjukvården som arbetsterapeut.

Så jag har jobbat mycket i hemsjukvården till exempel. Men min mamma har jobbat 45 år på sjukhus. Men jag har det perspektivet också. Det finns också bra saker i sjukvården som vi inte ska dissa. Många personer som jobbar i sjukvården gör ju det för att de bryr sig om människor och vill hjälpa. Och det finns ju lite olika personer på olika ställen liksom.

Av alla sorter. Men man ska inte dissa sjukvården helt och hållet, absolut. Även om jag är lite kritisk till just psykiatri-biten.

För att de inte tittar biologiskt sett hur mår den här personen på insidan. Men det är ju mer ett systemfel hur det är uppbyggt. Ja, vi går in i sjukvården med en fantastiskt god intention att hjälpa människor.

Och så handlar ju ett system som är ju helt upp och nervänt. Jo men lite så. Så är det ju.

Och det är säkert också ganska många som läser till psykiatriker. De gör ju det för att de är superintresserade och också har den tanken att de vill hjälpa. Och de tror kanske också, det är klart att de hjälper ju många också.

Men som du säger så kanske man saknar den där lilla pusselbiten som kopplar ihop två världar. Och det kanske är den pusselbiten som är lösningen att koppla ihop de här två världarna. Då hade vi löst ganska mycket problem.

Och då hade jag sluppit sitta och prata samma samtal med hundratusen människor. Jag tänker att jag har ett exempel på det till exempel. För att i USA så kom det in en patient till en psykiatrik klinik med mycket psykos.

Och då tog de ett organic acid test på den personen. Och såg att personen i fråga hade ett av de här gifterna för Clostridium bakterier. Det här är ju HPHPA.

Och hon hade över 4000. Och det ska ju ligga under 70. Och det var orsaken till hennes psykos.

Var en extrem överväxt av Clostridium. Och då behandlade de det med bred spektrum antibiotika. Och tog ner det.

Och efter tre dagar mådde hon bra. Och gick hem. Och jag menar så skulle en psykiatrin kunna fungera.

Man skulle kunna ta reda på vad pågår på insidan. Som gör att den här psykosen tryckas igång. Det mäter man inte.

Jag tänker att systemet är uppbyggt så att man använder mediciner. Och man har ett annat synsätt. Om vi bara hade använt ett biologiskt synsätt.

Funktionsmedicinska glasögon på det här. Så tror jag att man hade kunnat hjälpa fler att komma längre. Så att folk mår bättre.

Jag menar kolesterol till exempel. Om man har ett lågt kolesterol. Då ökar risken för självmord.

Och vad pysslar de med på psykiatrin? Det läskigaste som finns är ju suicid. Och man vet att låga nivåer av kolesterol ökar risken för suicid betydligt. Vore det så enkelt om man kunde ta ett kolesterolprov? Busenkelt kostar ingenting.

De skulle kunna göra så mycket mer. Och hjälpa folk att höja sitt kolesterol. Och då mår de bättre.

För kolesterol är ju det som behövs för hjärnan. 30-40 procent av vår hjärna består av kolesterol. Har man vetat om att de flesta som har tagit självmord har haft låg kolesterol? Det finns mycket studier på det.

Där man har mätt kolesterol även efter självmord. Men framförallt finns det jättemycket studier på det här med kolesterol och suicidrisk. Så det kan man absolut kika jättemycket på.

Jag håller på att skriva ihop en fagläsning om det. Spännande. Jag kan tycka att man blir lite mörkrädd i sånt här.

Du tycker att jag kan ha den här kunskapen. Den här kunskapen är ju inte hemlig på något sätt. Den finns ju ganska tillgänglig i dagsläget.

Och då kan jag bli lite mörkrädd ibland. Det är synd att det inte kopplas ihop lite bättre. De olika kunskapsbitarna som finns i världen.

Det är därför jag tycker att internet finns till. För att information ska vara för alla. Och för att man ska kunna ta sig till sig den.

Jag förstår ju bara att 1740 kunde inte bonden såna här saker. För att han kunde knappt läsa. Och böcker var ganska dyra och alla fick inte den.

Men nu när alla kan så är det synd att det inte kopplas ihop bättre. Det är det jag vill verka för kan man säga. Jag gillar att föreläsa.

Jag sökte in på lärarprogrammet åtta gånger och tackade nej. Sen tänkte jag att jag kanske inte ska bli lärare. Eftersom jag uppenbarligen tackade nej åtta gånger.

Men det är ändå när lärarbiten sitter lite fast på något vis. Så nu gör jag föreläsningar. Där jag läser vetenskapliga artiklar i PubMed.

Rakt upp och ner och konsumerar dem. Och sammanfattar dem i färglada powerpoint bilder. I easy way.

Och gör ju föreläsningar av det. Så att vi kan knyta ihop de senaste 10-15 åren av forskning. Som ingen räkel i sjukvården råkar ha läst.

Som är jätteviktig för det har hänt så sjukt mycket grejer i forskningen. De 15 senaste åren. Men det har inte ens kommit med i böckerna.

Där vi läser när man går i skolan. Så det här gappet. Det skulle jag vilja brygga över.

Så det försöker jag hjälpa till med kan man säga. En sak som är coolt. Jag jobbar mycket med barn och ungdomar som har autism.

Och så läser jag kobiöst mycket om kolesterol. Och runt 60% av barn och ungdomar med autism har brist på kolesterol. De har alltså ett kolesterol under 4,1.

Och när kolesterol ligger under 4,1 så ökar det risken för all dödlighet. Alltså i alla kategorier och sjukdomar. Och därför är det så viktigt att kolla på kolesterol.

Och så tänker jag, wow, här finns det massa information och vetenskapliga tecklar om kolesterol. Och så nördar jag ner mig i det. Och så visar det sig att, jo men det är ju flera stycken forskare på Gillbergska centrum i Göteborg.

Som har lagt fram den här kolesteroltesen 2017. Så de ligger ju i absolut framkant. Men det är inte så att de pratar med alla andra psykiatrikliniker i hela Sverige.

Men de har skrivit en helt fantastisk hypotesstudie kring, är kolesterol en orsak till NPF- problematik? Den heter inte det, men något sånt. Så jag har varit så himla glad att det finns forskare i Sverige som också fattar precis samma sak som jag gör. Jag känner sig inte så ensam då.

Det är ju lite lurigt också. Nu vet jag inte hur det är, men förr i tiden så pratade man ju om kolesterol. Det var ju livsförsvaret, man dog av det.

Ja, det var ju så fel man kan ha. Ja men det är ju liksom så här, man gjorde ju till och med reklam, inte längre kanske. Men jag minns i alla fall början av 2000-talet så gjorde man ju reklam för att man kunde köpa kolesterol.

Låg halvtid smör som man kunde ha på sina mackor som var besprutade. Ja, det finns väl fortfarande besäll i affären. Men jag brukar ge rekommendation på två ägggulor om dagen till exempel.

Det är en sån grej som, jag brukar inte ge väldigt mycket kostråd, inte jättemycket. Men två ägggulor, alltså ägggulor är ju det som innehåller färdigt kolesterol. Men det behövs ju så här många steg för att göra kolesterol i kroppen.

Och har vi då svårt med det, då kan vi få kolesterol direkt från ägg som är färdiggjort kan man säga. Så det är effektivt. Kolesterol behövs för att oxytocin ska fungera i hjärnan.

Och oxytocin är ju det här kärlekshormonet, men inte bara kärlekshormon utan också social förmåga. Social förmåga-hormon. Det går lättare att läsa av personens intentioner och deras kroppsspråk och deras utstrålning.

Som är svårt vid autism. Och när man ökar kolesterol hos personer med autism så sker det

väldigt mycket förbättringar. De blir friska om man äter två ägg om dagen.

Det finns barn som behöver äta i dosen 30 ägggulor om dagen. Och det är inte så roligt. Och då behöver man använda kolesterol i ett tillskottsform istället.

Så två ägggulor om dagen är basic kan man säga. Det kan vi alla kanske få i oss. Jag har massa goda recept förstås på det.

Så det går att få i sig. Jag tänkte spela någon roll i vilken form. Är det bättre om man dricker det rött eller kan man steka eller koka? Det har ingen betydelse.

Nej, det går bra hur som helst. Bara det kommer i. Det här ska jag berätta för dem där hemma. För vi har en 12-årig tjej hemma hos oss som inte har gillat ägg överhuvudtaget i sitt liv.

Men nu de sista två, tre, fyra veckorna så har hon börjat ha två ägg istället för något annat. Så nu har hon två ägg varje morgon. Kanon! Tumme upp på den! Och ibland när man kollar på barn.

Och det kanske du också kan förstå. Jag menar att om man bara låter dem. Ibland är man stressad att ett barn inte äter eller äter för mycket av någonting.

Men om man backar litegrann och inte ger dem så mycket artificiellt. Så pratar ju deras kropp ganska rejält med vad de behöver. Som i det här fallet.

Hon har inte gillat ägg under sitt liv. Men nu när hon har tolv år och det börjar hända saker i hennes kropp. Och helt plötsligt så börjar hon gilla ägg jättemycket.

Det är ju därför hennes kropp har ett behov av det som finns i ägget. Så ibland om man bara försöker vara som förälder. Vara lite nyhörd på vad barnet är sugen på.

De är alltid sugen på godis. Men om man tar bort det så sköter de ju egentligen sin hälsa och sin mathållning ganska bra. Det hade vi också gjort för vuxna.

Men det har vi också tränat bort att inte äta det vi är sugen på. Utan vi vill äta gott bara. Väldigt många barn som kommit till mig har ju ett selektivt ätande.

Så det är inte såhär. Varsågod ät äggröra till frukost. Det hade ju inte funkat.

Så det är ju fortfarande en lurig sak att få i sig ägg. Om man faktiskt behöver det och är liten men inte tycker om att äta kokt ägg. Eller stekt ägg.

Eller vad det kan vara. Men jag har gjort vaniljsås med grädde och tre ägggulor. Vaniljpulver och honung till exempel.

Så blir det väldigt, väldigt, väldigt gott. Och det går att få i sig. Jag är en konstig näringsterapeut.

För jag ger väldigt konstiga. Ska jag äta vaniljsås? Man bara, ja. Ska vi ha i oss ägggula? Så vitan lägger jag åt sidan.

Så jag är inte vanlig näringsterapeut. Nu ska du äta den här goda kostnaden. Och nu ska du få ditt barn att äta den här jättenyttiga kostnaden.

10 000 grönsaker. Så när jag inte kan säga. Så det är lite annorlunda på det viset.

Har du sett några andra vanliga som återkommer? Och mycket av folket som kommer till dig. Kan du säga viss beteende? Var det oftast vanligast eller lika? Samma symptom eller samma problematik? Eller är allting oftast väldigt olika? Och lite åt olika håll? Eller är det ganska samma typ av problem? Många av dem jag träffar på har problem med kandida. Och det är ju den här svampen som vi alla människor har i magen.

Och det tar lagom stor plats kan man säga. Men när vi rubbar tarmfloran. Så tar ju den större plats.

Så bara tjoho, nu kan jag sprida ut vad jag är. Och så blir det väldigt mycket mer kandida. Och då kan också kandida bli invasiv.

Alltså den sätt som det syns. I tarmslaminnan. Och bor stabilt där.

Kandida är ju en sån sak som gör oxalater till exempel. Och både kandida och oxalater är ju sånt jag mäter i organikacetestet. Och då ser man ju att kandida är överreferens.

Och oxalaterna är också överreferens. Och vid autism är det ofta så att oxalaterna… Det kan ju bli när man äter jättemycket spenat och rödbätter och revarber. Men det kanske de här barnen faktiskt inte gör.

Och då kommer ju oxalaterna från kandida eller mögel. Och det syns i testet. Vart det kommer ifrån.

Tillståndskonststycken barn med autism. Hur höga artnivåer de hade. De flesta låg över 50 till uppåt till 600.

Och kontrollbarnen låg ungefär under 50. Det är ju så att oxalater är en av grundorsakerna till autism. Varje sig man tycker annat eller inte.

Så är det en sån sak som verkligen sticker ut och är högt. Och oxalater är ju som små vassa kristaller. Och de här kristallerna.

De retar ju tagnslaminen förstås. Så det blir inflammation i magen. Men de gör också att det blir en läckande tarm.

Och då läcker de här… Oxalaterna ska ju egentligen vara i tarmen. Kandidana är i tarmen. Oxalaterna ska vara i tarmen.

Och komma ut nummer två i toaletten. Men finns det en väldigt läckande tarm. Så åker de här oxalaterna in i blodomloppet och cirkulerar.

Och det är ju inte bra. Det vill vi stänga av bland annat till exempel. Men när oxalaterna åker runt i blodet så kan ju de komma… Alltså kroppen vill absolut inte ha oxalater i blodet.

Så den stoppar in oxalaterna i muskler och leder. Organ, sköldköttel och ögon och fötter och händer. Den vill bara ha bort det här från blodbanan.

Och det kommer ju också oxalater till hjärnan. Och då blir det väldigt mycket av det här med histamin och glutamat. Och histamin och glutamat det är liksom gasen som gör mikrogliaaktivering heter det.

Och det är inflammation i mikrogliacellerna i hjärnan. Och det… När mikrogliacellerna i hjärnan blir inflammerade. Då… Ja, vad händer då? Då blir det väldigt mycket glutamat och histamin i hjärnan.

Och glutamat och histamin är ju excitatory. Det är liksom gas. Och det blir liksom hyperaktivitet bland annat.

Men också oro och ångest. Att det liksom… Det gasar på insidan hela tiden. Och det här glutamat och histamin det tar sönder sinnesbearbetningen.

Alltså vi får ju in massa information om hur kläderna sitter. Om strumporna är bra och om det är varmt eller kallt eller mjukt. Eller om maten är god eller dålig.

Och den informationen blir välbearbetad. För att histamin och glutamat förstör det här systemet kan man säga i hjärnan. Och därav uppkommer ju många av symptomen av högkänsligheten vid autism.

Och en del får ju hyposensitivitet och en del får hyper. Att man har svårt för ljud och ljus. Men att man vill ha lukt.

Man hoppar och kraschar för att kroppen vill ha det här trycket. Alltså de söker stimulans. Så det kan bli åt båda håll.

Men det har med de här kandida oxalaterna, histamin och glutamat. Som liksom drar igång det här systemet. Och det är min uppgift att stänga av det.

Uppbalansera upp helt enkelt. Kul. Det är spännande.
Ja det är spännande. Du luktar på att förklara. Du har fått en pedagogisk förklaring av det. Det gillar jag. Det är väl tydligt. Ja men nu har jag övat mig på föreläsning här.

Så nu vet jag hur det rullar ihop. Ja men det är spännande. Om man vet om det här så kan man ju inte oveta det.

Det är ju det här som psykiatrin och UBUP inte vet om. De vet inte att det finns en mekanism bakom det här. Varför det här sker.

Nej och det blir så tydligt också. Kan man göra något åt sig själv hemma genom att. Som du säger, veta om det.

Göra ett test och veta om det. Och få lite anledning på vad man ska äta. Det är också väldigt viktigt att veta hur mycket kandida finns det.

Hur mycket oxalater finns det. För då ramlar också poletten ner hos mig och hos föräldrarna. Att aha, här var det precis på referensgränsen.

Det är bara lite mer kandida. Då kan vi behandla lite försiktigt här. Eller är det så här, ja men det är 25 gånger högre än vad det ska vara.

Okej, då är det mycket. Men då trillar också, vad ska man säga. Då landar, alltså det är inte roligt.

Det är det ju inte när man hittar det här. Alltså det är ju en käftsmås tänkte jag säga. Men samtidigt är det också viktigt att vi hittar det.

Att kunna behandla det. Jo men i min värdbild är det bättre att hitta någonting som är skevt. För då kan du bearbeta det.

Än att bara säga, nej men ungen är svinjobbig. Ja, det är väldigt olika perspektiv på saken. Ja, vi får bara lära oss och leva med det.

Vi får anpassa vårt liv efter ungen som är jättejobbig. Eller så kan vi bara se över kosten och göra någonting åt det. Så kan det bli bättre.

Ja, ja men verkligen. Det är mycket syn, vad heter det. Hur man ser på saken ändras ju direkt.

När man ser resultatet i ett organikacetest. Just det. Då vet man vad det är.

Jag tänkte fråga, är det många som jobbar med den här typen av test i Sverige? För det är inte någonting som jag har hört. Namnet på testet har inte jag kommit över innan. Är det ett vanligt förekommande test? Jag skulle säga att, ja.

Vad kan det vara? Tre, fyra stycken kanske. Ja. Fundmed jobbar ju med de här testerna också till exempel.

Just det, men det är inte jättevanligt. Nej, det är det nog inte. Man får hem testet och så. Ja, man gör urintestet hemma. Och tar det på morgonen. Och så skickar man iväg det.

Och jag har använt ett labb som heter Nordic Laboratories. De skickar det vidare till USA. Till Great Plains.

Nej det heter det inte. Jag har bytt namn. Mosaic Diagnostic heter det nu.

Och de är superduper bra. Det var de som startade igång med organic acid test på tidigt 80-tal. Och han som gjorde det heter William Shaw.

Och han är fantastisk. Han är typ 85 år gammal. Och den smartaste personen jag någonsin träffat på.

Så han lär jag mig mycket av. Och har mailkontakt med när jag hittar saker i organic acid testen. Som jag känner att, den här kombinationen har jag inte sett innan.

Vad beror det på? Så när jag behöver guidning så mejlar jag till honom. Hur lång tid tar det att få ett provsvar från ett sånt test? Det tar 21 dagar. För det ska skickas och processas och grejas och fixas.

Det tar en stund. Men då har jag ett samtal innan. Så att vi kan gå igenom hela historien.

Hur var graviditeten? Togs det några vacciner under graviditeten? Fick man antibiotika vid förlossningen? Har man fått antibiotika första tiden i livet? Har det varit några större infektioner av något slag? Hur var allting? Motorisk utveckling, primitiva reflexer. Och allt sånt där brukar jag kika på. Innan jag får svaret på organic acid testet.

Så att jag har en god… Så jag känner personen lite bättre ifråga. Så att jag kan tolka testet korrekt ihop med personen. Personligt haft är kanske det som behövs ibland.

För att få optimal hjälp. Jo, det kan behövas mycket lyssnande och frågor. Absolut.

Super. Jag tänker att vi får tacka för det här, Sofie. Och inte Sofia som jag sa där lite slarvigt i början.

Men om man är intresserad eller tycker att det är fan det här. Vill jag veta mer om. Var hittar man dig någonstans? Man hittar mig på Facebook framför allt.

Då är det både Sofieröjder. Och så finns det en grupp som heter Cellulär hälsa. Och den gruppen får man gärna gå med i. Då missar man inget.

Då är man där i krockarna. Och vill man lyssna på föreläsningar så kan man göra det på Youtube. Och Cellulär hälsa kan man söka.

Cellular halsa blir det då. Utan R. Så om man söker Sofie och Cellulär hälsa så får man upp det man behöver. Jajamän.

Kanon. Tack så mycket. Tack så mycket för att jag fick vara med.
Det var jättekul.

FAQ ADHD, autism och kroppen bakom diagnosen – med Sofie Röjder

1. Hur kan magen påverka ADHD och autism?

Magen och hjärnan har en stark koppling via tarm-hjärna-axeln. Obalanser i tarmfloran, som överväxt av vissa bakterier eller svamp, kan påverka signalsubstanser som dopamin, noradrenalin och serotonin. Det kan i sin tur påverka fokus, beteende, känsloreglering och sensorisk känslighet.

2. Vad är ett Organic Acid Test och vad kan det visa?

Ett Organic Acid Test är ett urinprov som mäter olika metaboliter i kroppen. Testet kan ge ledtrådar om bland annat tarmflora, mögel, svampöverväxt, mitokondriefunktion, avgiftning och hur kroppen omsätter vissa signalsubstanser. Det används för att få en bredare bild av vad som kan ligga bakom olika symtom.

3. Varför pratar man om dopamin och noradrenalin vid NPF?

Dopamin brukar ofta kopplas till motivation, driv och belöning, medan noradrenalin är viktigt för fokus, uppmärksamhet och koncentration. Om balansen mellan dessa påverkas kan det bidra till svårigheter som ofta förknippas med ADHD, som rastlöshet, impulsivitet och koncentrationsproblem.

4. Kan kost och livsstil spela roll vid ADHD och autism?

Ja, enligt det synsätt som beskrivs i texten kan kost, tarmhälsa, antibiotikaanvändning, långvarig stress och exponering för vissa ämnen påverka kroppens balans. Exempel som nämns är ekologisk kost, stöd för tarmfloran och att se över näringsstatus som möjliga delar i ett mer helhetsbaserat arbete.

5. Behöver man välja mellan funktionsmedicin och vanlig sjukvård?

Nej, inte nödvändigtvis. Ett viktigt budskap i texten är att sjukvården och ett mer biologiskt eller funktionsmedicinskt perspektiv skulle kunna komplettera varandra bättre. I vissa fall kan medicinering vara hjälpsam, samtidigt som det också kan vara värdefullt att undersöka underliggande obalanser i kroppen.

Tandkräm Superwhite 100 gram Biomed

Creatine 400 g NXT LVL

Tandkräm Charcoal 100 gram Biomed

Methylene Blue 1% 100 ml NXT LVL

Tandkräm Calcimax 100 gram Biomed

Liposomal NMN 60 kapslar Purovitalis Longevity

KETO Shake French Vanilla 500g BeKeto

Öronljus Traditional 1 par

Maskrossaft 100 ml Bräutigams

Zinkstift Naturligt SPF 50 vit 30 g Suntribe

ADHD, autism och kroppen bakom diagnosen – med Sofie Röjder