Biohacking, strålning & lokal mat – Hampus från Människa om det moderna samhällets dolda påverkan
I detta avsnitt av Biohackpodden gästar Hampus från människa.se för ett djupt samtal om biohacking, lokal mat, strålning, jordning, sömn och hur det moderna samhället påverkar människans energi och hälsa.
Vi pratar om varför Hampus tror att mat fungerar som information för kroppen, varför han undviker tropiska frukter i nordiskt klimat och hur lokal och säsongsanpassad mat kan påverka välmående, inflammation och energi. Samtalet går även in på hur dagens matproduktion, importerade livsmedel och moderna matvanor kan skapa “cellulärt kaos” i kroppen.
Vi diskuterar också:
- Strålning från WiFi, Bluetooth och mobiltelefoner
- Hur avstånd till teknik kan påverka kroppen
- Jordning och kontakt med naturen
- Naturmaterial vs polyester
- Sömn, ljus och dygnsrytm
- Relationer, stress och energi
- Hur dagens samhälle påverkar nästa generation
Hampus delar sina egna experiment och tankar kring hur man kan leva mer naturligt i en allt mer artificiell värld – och varför biohacking idag kanske handlar mer om att återgå till det mänskliga än att jaga fler prestationer.
Ett avsnitt för dig som är intresserad av:
biohacking, longevity, lokal mat, jordning, strålning, hälsa, sömn, naturlig livsstil och modern hälsodebatt.
Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.
Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.
Transkibering Biohacking, strålning & lokal mat – Hampus från Människa om det moderna samhällets dolda påverkan
Då kör vi med Hampus och idag är du i Sverige mot de två tidigare andra avsnitten då du har varit i, och det här borde jag ju veta, jag har pratat med dig när du har varit i det här landet men jag kommer inte ihåg var du var någonstans. Ja, då var jag i. Just det, så var det. Hur är det att vara tillbaka i Sverige? Fantastiskt.
Säsongen är min favoritårstid i Sverige så jag tror det ska bli jättebra. Kul att vara tillbaka med familjen igen. Svenska språket också är jag att få glömma.
Fantastiskt att kunna prata med dig igen ordentligt. Standarden, rent levnadsstandarden i övrigt, nu vet jag att du gillar att vara i Värmö och sånt där, men just boende, tycker du att det också kan vara skönt med vi har rinnande vatten, rent vatten i kranen, toaletter. Det är lätt att glömma bort hur fint vi har det, hur bra lyx vi har det i Sverige om man tänker mot andra länder.
Ja men absolut, infrastruktur och sådär har vi ju garanterat bättre. Jag tänker standarder på alla lokaler i samhället och så här överlag. Och dricksvatten som du säger, väldigt trevligt att inte behöva dricka i plastflaskor och så vidare.
Ja, allt har sin charm på sitt sätt. Så, jag är nöjd. I förra avsnittet när vi pratade med dig, det släppte vi kanske i januari, februari för några månader sedan, då i slutet så kom vi in lite grann på mat och dina tankar kring mat.
Hur tycker du att man ska äta för att må hälsosamt bra? Detta har jag experimenterat lite med själv nu, efter att ha läst om det och talat om det tidigare. Min slutsats är att det känns korrekt, men alla får ju prova sitt sätt att äta på egen hand. Men, mat kan ses lite som en QR-kod, att det finns information i mat som påverkar din kropps välmående.
Som exempel vad jag menar då, i Ecuador, det är ju liksom landet av bananer kan man säga. De har extremt mycket banan. De exporterar extremt mycket bananer, var och mycket kommer till Sverige.
Äter jag, vi säger då koloraterfrukt med mycket socker, som vi gjorde i Ecuador då, papaya och banan och så vidare. Jackfruit finns det något som heter med, mango och så vidare. Så, jag mådde rätt bra på det alltså.
Vi är ju hur bra som helst. Äter jag i Sverige banan, jag blir jättetrött. Jag blir pigg en stund och sen blir jag jättetrött.
Och då kan man ju tänka sig att det handlar ju om att bananerna kan exporteras långt och så vidare och de är inte faska. Jag tog med bananer från Ecuador och åt dem i Sverige och mådde inte bra alls. Så det handlade inte om det för min del.
Och det som är intressant då, om vi tänker oss att det faktiskt är information i mat och att det påverkar vår kropp därefter, hur vi mår och så vidare. Så är ju frågan hur vi äter egentligen och det kanske påverkar oss som jag tänker en vanlig svensk husmanskostmåltid. Kanske är mycket lokala grejer, men vi har ju börjat äta mycket.
Om vi går på proteika och så vidare, tajmat då kanske, så kommer det massa grönsaker från olika länder och kryddor från olika länder. Och det kan ju skapa kanske då inflammation och så vidare förbi den kroppen som inte skulle funnits annars om vi åt lokalt. Och detta förstår jag väldigt kontroversiellt.
Och det kommer ju såklart ta tid för forskning att kunna visa att det här påverkar en kropp. Exempel på forskning som finns, det är ju socker, hur det påverkade personer som äter det i Sverige versus personer som äter det i Afrika. Exempelvis har jag gjort experiment med afrikaner som dricker cola i Afrika och som dricker cola i andra lite mer nordiska länder.
Och hur det påverkar blodsocker och så vidare. Och det vet jag även många och själv också känner när man är på semester. Att man kommer undan lite mer med det här sockeret och så vidare kanske, eller på sommarhalvåret.
Än på vintern, då blir man helt förstörd. Och jag tror det handlar mycket om den här hjärnkirurgen, jag pratade med han i tidags när vi pratade om ljus. Doktor Jack Froost, det är egentligen han som har pratat om det här en hel del.
Att mat innehåller något som heter deuterium. Om vi säger såcker i koldrater exempelvis. Och det för att du vill inte ha för mycket halt av deuterium för då blir du liksom trött och hängig, sjuk och så vidare.
Och deuterium för att du ska få ut ur din kropp behöver du solljus som matchar, det är då ätit. Hänger du med? I en bananexempel syns mycket deuterium. För att du ska bli av med det här så behöver du rätt form av solljus.
Sen finns det lite fusk med det här och det är exempelvis rörelse. För att rörelse skapar ljus inom dig. Vilket är anledningen till att idrottar kan komma undan.
När de spelar sina matcher och käkar sina bananer och dricker sin cola. För att de blir av med deuteriumet ändå. En gemensam man som jobbar på kontor och dricker sin cola.
Tar sin banan till lunch. Och de kan inte komma undan lika mycket och må skit av det. Det skapar sjukdom.
Och det byggs ju såklart upp under lång tid. Kanske det märker man inte på en gång. Så det här konceptet kan verka lite flummigt men det är rätt logiskt i naturen.
För du hittar inte en banan från Ecuador i Sverige i naturen. Och det bygger ju på fotosyntes egentligen. Ja, jag ska pausa lite.
För två saker här bara som jag kommer tänka på. En sak som vi inte gjorde igår är. Vi är lite i sidospår.
Men förr i tiden så upplever jag att man tyckte att folk som tränade var hälsosamma. Så om du då säger att någon som spelade eller idrottade mycket äter en banan för det är snabb energi. Då har man direkt gjort kopplingen att då är banan hälsosamt.
För att det är en hälsosam person som använder det när den utövar sin sport. Och då blir det en fel syn på vad hälsosam föda är för någonting annat. Sen det andra som du säger nu också.
Att du hittar inte en banan som växer i Sverige. Och det ska man ju också ha med sig. Äter du en banan i skogen.
Jag lärde mig, min dotter gjorde det väl inte. Men min dotter påpekade detta för mig när hon var fyra år gammal. Att man inte får slänga bananskal.
Man får inte slänga bananskal i skogen. För det är liksom inte rätt. Den hör inte hemma i vår skog så den tas inte hand om på rätt sätt.
Så det går lite grann in i det du säger. Om vi inte får slänga bananskal i skogen för att det inte är bra för svensk natur. Då bör det ju inte heller vara bra för mig som är uppvuxen i samma område.
Släng in banan i kopparna. Så det man kan säga då gällande mat. Vad jag förespråkar hur jag lever är att jag tar scenen dit jag kommer.
I Ecuador åt jag ju mycket banan. Exempelvis för att jag hade tillgång till det. Från både gården jag själv jobbar på.
Jag jobbar på fruktgårdar ju. Och även lokala marknader. Men här i Sverige har jag inte ätit banan sen jag kom hem.
Av den simpla anledningen att jag tror inte att det är bra för mig att äta det i det här klimatet. Och det handlar inte bara om att jag tror det är dåligt. Att det inte är fast.
Det handlar om att även om jag skickar banan som plockats igår hit idag. Då skulle jag inte äta den då. Så det handlar inte om den biten utan det handlar om informationen som bananen skickade.
Ja men du är i tropikerna på västra sidan av jordklotet. Och sen stämmer det inte alls överens med solljuset jag har här. Och magnetfältet under mig.
När jag äter den här bananen. Så det blir en clash som jag tror påverkar kroppen väldigt negativt.
Och nu låter det här kanske extremt nu när jag pratar om att man ska äta en banan.
Men det handlar inte bara om en banan utan det handlar om att under dagstid. Så kanske du börjar dagen med att hälla i dina russin i gröten. Och sen är det en banan liksom där och sen tar vi någon cola.
Alltså det blir mycket i slutändan kanske som påverkar kroppen mycket tillsammans. Och över tid. Det är det.
Man får inte glömma det. Om du gör detta över tid. Om du gör det en dag så är du skitsaksamma.
Men gör du det i 22 år varje dag. Då händer ganska mycket negativt. Och jag tänker också som du nämnde husmanskost där.
Och jag tror också hur vi åt husmanskost på 30-talet. Då var det liksom potatis, älgkött, blåbär och någonting som växer i reserven. Men om du nu går på affären och ska köpa innehåll till ett mål husmanskost.
Så blir det ju lätt att du tar grönsaker. Vad som paprika till exempel. Det växer väl inte i Sverige? Nej.
Ja det kan växa men nej. Men det är inte året om. Mycket kommer ju från Spanien och sådär nu för tiden.
Söderpå. Italien och grejer. Så även om du köper då husmanskost vad du tycker.
Så är det förmodligen ändå i alla fall minst 30% av den tallriken som egentligen inte är svensk klassisk husmanskost. Och sen kan vi ju ta lite mer extrema. De moderna matbutiken kommer ju i början på 1900-talet.
Så det har ju inte varit mycket mer än 100 år som vi hade tillgång till att faktiskt kunna handla. Innan åt man ju allt från lokala gårdarna. Liksom grannarnas skörd och din skörd blandar man ihop och åt sin måltid så.
Så att det här med att blanda mat så här mycket importerade grejer. Det är ju något väldigt, väldigt nytt för oss människor. Och om man tänker då inte husmanskost.
Tänk oss en taco-fredag. Var fan kommer grejerna från? Alltså kryddorna, taco-kryddorna är ju från hur många olika länder som helst. Sen har du ju liksom köttfasen om du har tur.
Den är från Sverige men den kan vara från Danmark med. Kan ju vara från olika länder i Europa. Bröd och så vidare.
Kan ju vara sädeslag som kommer från Ukraina kanske. Alltså det blir väldigt mycket blandat. I
guacamolen kommer det kanske avokado från Kenya eller Peru.
Alltså du kan få liksom alla kontinenternas mat från olika kontinenter. Alla olika kontinenter i samma måltid. Tycks kanske vara en liten detalj i hälsan.
Men jag tror att det kan spela rätt stor roll faktiskt. Jag är helt med på det. För jag tror att det blir kaos.
Ja det är det, cellulärt kaos blir det. För det är så mycket information som inte stämmer överens. Man blir ju extremt förvirrad och det påverkar ju såklart skallen med i slutändan.
Man pratar ju om informationsflödet till hjärnan. Att vi har för högt informationsflöde till hjärnan med nyheter och alltihopa. Att det går för fort liksom.
Att vi får nyheter från all världens hörn. Och det kan ju alla skriva under på att det är ju inte bra. Vi mår ju inte bra utav det.
Nej. Det här informationsflödet pratar man ju inte om. Nej precis.
Det blir samma mängd information inne i kroppen. För snabbt och för samtidigt. Jajemän.
Men du tror ändå då att det räcker med att… För jag har också tänkt att det kan vara teoretiskt bra att äta därifrån. Man kommer generationerna bakifrån. Jag som helt svensk ska då äta som min farfars far som var förmodligen bonde.
Eller någonting åt det hållet. Att jag ska äta som han ska göra. Men du tänker att det räcker att tänka på vart i världen man befinner sig.
Oavsett hur det ser ut generationerna bakåt. Förstår du hur jag tänker att det blir likadant? Jag tänker så här. Jag säger en blandning då.
Jag tror inte att vi kan anpassa oss hur mycket som helst hur snabbt som helst. Men jag tror fortfarande att skulle du av någon anledning behöva åka till Ecuador där jag var. Så tror jag fortfarande att du mår bättre av att äta en Ecuadorisk banan.
Än en svensk nötköttsimport om man säger så. Däremot så tror jag kanske att din kropp hanterar protein och fett bättre. Eftersom att du kommer från Sverige.
Så är du i Ecuador så kanske det är bättre att du försöker få tag i kött där. Om du baserar din föda mer på det. Så en blandning.
Gärna äta lokalt men kanske ändå anpassa lite efter vad du har för generarv så att säga. Jag brukar ju säga att dels är jag själv uppvuxen på blåbär och eldkött. Och jag tänker att det var så mina förfäder också har ätit.
Men då är det bästa att hitta deras svar på eldkött och deras svar på blåbär. Jag skulle säga det initialt i alla fall. Det kan vara svårt för våra nordiska kroppar att anpassa oss för snabbt till för mycket kolhydrater.
Men när slog detta dig så har du själv märkt någon skillnad? Du berättade om bananen att du kunde känna någon skillnad kring det. Men märkte du skillnad när du började experimentera med det här i Sverige innan? Eller tog du bort bananen? Grejen var att det här är något som jag har experimenterat med de senaste två åren bara. Och då har jag inte riktigt fått möjlighet att faktiskt prova det här experimentet så tydligt som nu.
Så jag kan inte riktigt ge ett tydligare svar än så. Detta är något som jag tycker att man ska experimentera själv med. Vi pratar mycket om rekoringar och så här.
Vi pratar mycket om att stötta våra lokala bönder och så vidare. Och detta är ett jättebra sätt att göra. Att hitta kontakter som bor nära dig som du kan köpa mat ifrån.
Stödja dem ekonomiskt. Samtidigt som du kan experimentera med hur de mår av denna mat jämfört med hur det brukar handla. Något som jag uppmuntrar människor att göra mer av.
Det gör jag med. Och jag uppmuntrar människor att behålla pengarna så nära sitt egna privata hem som möjligt också. Ja, det gör jag med.
Det tycker jag är sunt att tänka på. Oavsett om det är lite dyrare så blir samhället där du bor mer ekonomiskt starkt. Det behövs också för ett bra välmående.
Ja, så knyter man band och relationer. By-samhället är en modern tappning. Man behöver inte flytta till en ekoby och starta kollektiv.
Man kan få den känslan om man tänker till lite grann. Allt du äter idag är då säsong och lokalt. Om man säger så här.
Jag försöker mitt bästa. Det kan vara som att ha äppelmos till potatisen. Potatisen skördar jag själv i höst men då är den inte så färsk.
Sen kan man ta äppelmos, men det är på burk. Men ändå är det tydligt att äpplen är från Sverige. Sen kan det vara så att man äter fisk som är fiskad utanför Norge.
Jag försöker någorlunda. Skulle jag vilja äta en avokado, men då väljer jag hellre Spanien än Kenya eller Peru. Det är andra kontinenter.
Jag har en liten tanke kring det, så jag gör så gott man kan. Så nära som möjligt hela tiden. Ja, och en ingrediens.
Jag är också födda av mat. En regel som jag har själv. Så blir det hälsosamt automatiskt.
Vad ska man väga in först? De som har börjat med detta och börjat intressera sig för att bli mer medveten om mat. En sak i innehållslistan. Det är ju grundkurs A, tycker jag.
Ska man börja där eller ska man börja med det lokala? Vad är viktigast i förändringsarbetet? Jag tror det är lokal överlag. Är det lokalt så brukar det vara lite ingredienser och bara ingredienser oftast. Om man köper från bönder, de stoppar inte i vad som helst.
Så jag skulle säga att börja handla lokalt. Försök att få så mycket mat därifrån som möjligt. Istället för att stirra sig in på innehållstäckningar.
Står det exempelvis tomatsalt på en innehållstäckning. Tomaterna kommer ifrån och vad de har utsatts för. Salt och så vidare.
Något som får mer och mer uppmärksamhet. Vilket jag tycker är bra. Kanske traditionellt bodssalt har inte varit jättebra för våra kroppar.
Sen försöker jag även göra mat själv. Om man köper kött och försöker göra korv själv exempelvis. Du behöver ha en massa jävla… I korv har de rätt mycket som inte behövs där egentligen.
Mycket vatten och mycket vindnings… Ja, mycket som inte behövs. Överlag, produkter man köper i butiken tror jag man kan göra bättre själv. Hemma med rätt råvaror.
Det blir också en mer rolig, harmonisk process att göra det själv. Jag vet inte vad som är grejen. Det var ett långt svar på din fråga.
Jag tror att vi ska försöka skaffa så mycket mat som möjligt från våra lokala områden. Jag tror att det i sig kommer att leda till en bättre hälsostandard hos alla. När vi ändå är inne på lite flum kring mat med DNA och QR-kodsinformation.
Tror du även då att… Det blir lite åt mer det spirituella hållet. Men energimässigt. Att en tomat som har blivit odlad i… Vad heter det? Produktion.
Och skördas med maskiner och allt. Tror du att den tar till sig information som är mer stressad i sig? Ja, det tror jag. Om jag går och köper en tomat av dig som har odlat den själv i din trädgård.
Och du har varsamt plockat den. Får man med sig stressig energi i den köpta tomaten? Ja, det tror jag absolut. Typexemplet är att spela musik på sina plantor.
Vissa plantor tar sig bättre än andra om man har rätt musik. En frukt är egentligen avkomman från en fruktplanta. Nu kom en tumme upp.
Jag tror inte att andra levande ting i naturen är så olika från oss. Som primater, som människor. Om du tänker dig att jag skulle föda ett barn som är i en jättestressig miljö.
Som får stryk och så vidare. Som inte blir omtyckt. Känner sig behövd och så vidare.
Det kan inte bli bra. Jag tror att det är samma med tomaterna. Jag tror absolut att den lagar energin.
Känner stress och så vidare. Olyckor. Och att det påverkar våra kroppar. Våra energier när vi äter dem. Hur vi mår. Det är min tanke.
Sen vet jag att många tycker att plantan är plantad. Men det tror jag att vi kan göra. Kan man göra något åt det? Om man köper en sån tomat.
Finns det något man skulle kunna göra åt det? Det är inget jag har experimenterat med. Men jag tror att det kan vara rätt svårt. Om uppväxten har varit så tuff för det barnet.
Det kan vara väldigt svårt att vända. En lite ledande fråga. Jag vet inte vem som har gjort detta.
Det borde gå att Youtubea detta på något sätt. Men man har gjort experiment och mätt. När man pratar med vatten.
Pratar du med vatten så får vattnet en annan struktur. Om du pratar ärligt och kärleksfullt. Det blir för värsta med det.
Jag gör inte det. Men jag tänker att det är något man borde göra. Prata med vattnet.
Det blir samma sak. Kan jag påverka vattnet så kan jag påverka en tomat. En köttbit.
En potatis. Vad som helst. Du kan ladda det med bra energi och bra frekvens.
Det är också ett kontroversiellt tema. Men det är mycket möjligt. Jag tror att det kan vara så att man kan få en förbättring.
Men hur mycket förbättring av kvaliteten av maten. Om den har haft det tufft innan den kom till vårt hushåll. Jag vet att ledbelysning kan påverka en frukt negativt.
Att en frukt kom i ett gott skick till Ica. Jag menar ledbelysningen nu. Det kan påverka frukten mer negativt.
En tydlig försämring. På näringsvärdet i frukten bara av att det är en annan belysning. Vilket borde innebära att om man tar ut den från Ica.
På min gräsmatta här. Under solljuset. Så borde faktiskt näringsvärdet återhämtas lite grann. Bara en teori jag själv. Så det är fullt möjligt. Men det är också något som är svårt att bevisa.
Jag tror inte det skadar. Jag tror inte det är överlag ett skade. Att vi skulle äta utomhus mer av
vår måltid.
Då kanske det påverkar att vi får lite extra näring. För att maten mår bättre. Man har ju hört att folk laddar kristaller i måndjus.
Nu är inte jag en förespråkare av kristaller. Men jag tror att det ligger något i den kunskapen. Som vi förkastar idag.
Allting finns. Och vi kan ta del av det. Men vi gör det inte.
Och just det här som jag tycker är intressant. Som man inte lyfter med energi och frekvens. Är man lite för logisk lagd.
Så avfärdar man det. Eller så är man super logisk lagd. Då förstår man att det är matematiska problem med det.
Men finns det något att säga? Mat är en sak. Vi behöver inte gå in så jättemycket på hur man ska äta. Fast det har vi gjort innan.
Det har pratats om så mycket. Ja, det har pratats om så mycket. Nu är det lite mer.
Vi är inne på något lite mer utanför det normala. Men det är också något som är en bra tanke att väckas. Det handlar också lite om självhushållande.
Att man söker och odlar det man kan själv. En annan viktig punkt med mat. Att undvika torrfoder skulle jag säga.
Vi äter mycket torrfoder. Det är något som man pratar om. Att undvika kolhydrater brukar man säga.
Men det handlar inte bara om kolhydrater. Det är bröd exempelvis. Sädeslaget, vete, havre och så vidare.
Vad det nu är för något råg. Det skulle vi aldrig äta i naturen. Det smakar inte gott att äta direkt från plantan.
Det vi har gjort är att vi har torkat ut så mycket det går. Så att det kan få vara som mjöl. Sen torkar vi ut ännu mer när vi gör bröd.
Det är så torrt det bara kan bli. Det finns ingen annan varelse som skulle få för oss att äta det där. Det som händer är att det blir förstoppningar i kroppen.
Vilket tenderar att bli en inflammation. Det är kroppen som försöker knuffa ut den här skiten. För det sitter fast.
Det kallar man för uppblåst IBS och så vidare. Men det handlar om att kroppen försöker bli av
med det här. Det handlar om att äta klokt.
Vilket är mat som har sin naturliga harmoni. Utan en massa utåkning. Bara ett litet sidospår som är viktigt att tänka på.
Jag menar då kan man inte lokalt vete med mjöl. Men det kan vara inskrivet över födder. Det här är ju ganska lätt.
Men det här är ju görbart. Det här kan man ju nästan ändra på dagen. Men om vi styr över samtalet lite mer.
Och kollar på strålning som jag också vet att du brinner för. Jajamän. Det får du gärna berätta lite grann.
Jag säger att jag inte brinner för det kanske. Det är ett intresse jag har att prata om. Men som jag gärna undviker.
Det är att strålas själv så att säga. Jag tänker att det kan ju vara svårare att göra någonting åt. Så strålning då.
Också lite kontroversiellt. Det här går så fort den här utvecklingen. Jag är 28 år.
När jag var 12 fick jag min första telefon. Det var en sådan här Sony Ericsson som man kunde dra upp. Det var lite knappsatt.
Nu 16 år senare så har de. Jag såg den här om dagen. Det var en sån telefon som man kunde flippa upp två skärmar.
Jag vet inte vad den kallas. Men det blev typ som en dubbeltelefon. I alla fall.
Det går väldigt fort fram i utvecklingen. Med trådlös elektrik. Främst trådlös strålning.
Jag pratar om wifi. Jag snackar om radioton. Jag snackar om 5G och så vidare.
Blåtand. Smart grejer i hemmet med. Det som händer är att även det här är information om omgivningen egentligen.
Vi har naturligt sett solljuset. Det är också strålning. Men det är bra strålning.
Vi har jordens magnetfält. Och vi har tjumanresonansen. Som många har talat om. Som finns i naturen. Det är bra grejer. Bra strålning.
Sen har vi en dålig strålning. Med wifi, blåtand, radio. Mobilmaster.
Elnät. Och när jag säger dålig. Det har jättepraktiskt betydelse för vår överlevnad.
På många sätt. Men det börjar gå överstyr. Och jag tror att det kommer påverka vår hälsa.
Extremt mycket i kommande 10, 20, 30 år. Då kommer det synas enormt. Och det som händer med den här strålningen.
Det är samma mat ändå. Samma med ljus. Samma nu med strålning.
Det påverkar våra kropp. Det kommer så mycket information. Som är så förvirrande.
Så våra kroppar går sönder helt enkelt. De pressas ut. De torkas ut inifrån.
Det är samma med en mikrovågsugn. Den torkar ut saker. Det är det som skapar hetta och varme.
Vatten som bubblas. Det är det som sker i en mikrovågsugn. Det är samma grej som sker.
I det moderna livet. Om man tänker sig alla. Slår du på wifi på din telefon så ser du oftast i stan.
Du har tillgång till typ 15 stycken. Som kommer från olika håll. Blåtand.
Ska vi inte tala om folk som runt med såna här blåtandshörlurar. Väldigt vanligt också. Jag misstänker att du har såna också nu.
Nej det har jag faktiskt. Du har två. Jag har sladd på alla mina. Det är suveränt. Det är en annan sak. Signalen.
Det är inte smart. Jag kan säga som så. Nu har det lugnat sig.
Det bor en trettonåring hemma hos oss. Den diskussionen till att man inte får ha trådlösa hörlurar. Tog länge innan hon kunde acceptera att hon inte fick ha samma hörlurar som sina kompisar.
Det är jättebra. Speciellt den inredationen. Hjärnan utvecklas när man är 28.
Därför är jag så glad att jag inte föddes tidigare. Då hade jag varit mer körn än jag är nu. Man är jättemycket mer känslig som barn.
Det är som så hemskt. Jag jobbade på skola innan. Det är wifi överallt på vända skolan nu.
De sitter med sina laptops kopplade till wifi. Det är katastrof. Jag tror att det kommer totalt sabbra nästa generation.
De kommer inte åka i någonting. De orkar ju inte läsa en bok längre. De har så ont i sina ryggar och knä.
Gud vet allt. Ingen fattar var det här kommer ifrån. Det kan ju vara så att teknologin påverkar detta.
Jag tänker både ljuset och den här jäkla wifi som vi har. De totalt fördärvar hjärnor och kropparna hos våra ungdomar. Såklart påverkas en el- redaktion också, men inte alls lika mycket som kroppar som under så kraftig utveckling.
Det är något som jag brinner för att prata om. Det märker jag blir lite så här. Lite emotionell också faktiskt.
För jag tycker att det har gått för snabbt framåt. Ingen som funderar lite på kan det här påverka oss negativt? Diskussionen tas ju aldrig upp på ett nyktert sätt. De enda som tar upp det är galna foliehattar som pratar om 5G.
Ja det är foliehattarna exakt. De pratar om 5G och de är så himla lätta att avfärda för narrativet. Så ibland så blir det lite grann att även fast de här extrema man säger bra saker så är det inte alltid gynnsamt.
Det skapas en polarisering där och då väljer alltid massan den som har en labberock på sig. Ja, och det tar ju sån tid, även om det skulle komma forskning på detta, det tar ju sån tid innan det kommer till den faktiska litteraturen och faktiskt påverkar samhället. Jag brukar säga det, jag är min egen vetenskapsmanna, så jag gick i skolan själv när jag var ung då och då kom alla till gympalektioner och kunde liksom prestera. Nu när jag jobbade lite med idrottslektioner och så här, alltså det är vi snackar 30% som har ont någonstans och inte kan vara med på lektionerna, säger de, men jag hoppas det stämmer.
Och det är ju inte det så himla många år heller, för du är ju 15 år yngre än mig. Så det var ju inte så jättelänge sedan du ändå gick i skolan. Det är ju 10-12 år sedan bara.
Så detta är ett samhällsproblem som kommer märkas av, eller märks av väldigt tydligt, men som ändå inte pratas om, eller det görs inte återupplever. Om man tänker sig radio exempelvis då, om man ska tänka ett exempel på hur det påverkar oss. Många polis och militärer som är akade i huvudet.
Ja, det kan inte alla som vill, det är många som inte har någon hårväxt för att de är helt sönderstående av sina radioapparater som de jobbat med arbetslivet ut. Det är något man inte heller tänker på varför man blir skallig kanske då. Jättevanligt då, bland militärer och bland polis.
Jag tror att det handlar om att de går runt med den här rakelapparaten på sig varje arbetspass. Jag vet många som har hjärtproblem med, som jobbar som polis och militärer. Det kan ju också påverkas av att man haft en radioapparat hängande så här, eller på höften hela livet.
Sen är det såklart fler saker, det kan ju också vara att man käkar donken i varenda plurpass här också, men det påverkar också. Men jag tror att radioapparater har en väldigt stor påverkan också. Och nu har vi alla varsin radio i form av en telefon i våra fickor hela tiden.
Men jag tror att det kommer att påverka oss väldigt tydligt, det ser vi redan. Som sagt, det handlar också om mat och ljus och så vidare. Men det ser vi också mycket om hur mycket barn som föds nu.
Hur lite barn borde jag säga kanske. Nu har jag pratat lite om problemet då. Lösning, jag vill alltid skicka med lösning till folk, för det är det som är det viktigaste av allt.
Dels prata om detta mer med anhöriga, tänka efter det själv kanske. Skriva, få ut det mer i samhället så att även politiker börjar vakna upp lite och försöka få någon förändring. Jag tycker att man kan börja tänka på en sån enkel sak som man kan tänka på och bli medveten om.
Det är hur långt ifrån har du din telefon varje dag. Jag skulle kunna tippa att de flesta har sin telefon inom en meter av sig själv. I alla fall 90 procent av tiden av dygnet.
Jag skulle säga inom en centimeter. Men även så här, jag har den inte jättemycket i fickan kan jag säga. Det är mest när jag går till och från var jag befinner mig.
Men den ligger ju nästan alltid på bordet eller på skrivbordet eller bredvid sängen. Den är ju nästan alltid, när jag kör bil så ligger den bredvid mig. Det är ju inte många minutrar per dag kan jag säga.
Min telefon är mer än en meter ifrån mig. Och där finns ju då en ganska lätt sak att göra någonting åt. Ja, avstånd är jätteviktigt.
Jag har en mätare som heter Trifield, där kan man ju mäta själv, se radiofrekvenspulserna som kommer. En telefon, den skickar jag hela tiden, femte på tionde sekund. Så söker jag den i samband med en närliggande mast.
Eller wifi, det är alltid då man har det. Vilket innebär att har jag en telefon i min hand, då har jag ständigt, jag blir misshandlad av närliggande masten om och om igen, direkt i min kropp. Det är som de där kinesiska tortyr, när de droppar en droppe vatten.
Ja, just det, vattentortyr. Lite så, men det är inget som vi inser, för det syns ju inte, det känns inte. Fast vissa känner det, jag har börjat känna det.
Jag har andra nära och kära som börjat känna det också. Hur det kan exempelvis bränna till i hand och så vidare om man använder telefonen för mycket. Jag tror också att det handlar om att vi blir mer och mer uttorkade och att vi blir mer känsliga för detta med tiden.
Och om man tänker då, som du säger, avstånd, jättebra. Bara att jag flyttar en meter från mig kan göra jättestor skillnad från de här frekvenserna. Och även att ha avstängd, det du inte använder, är du uppkopplad mot wifi exempelvis.
Men stäng av mobildatan, stäng av blåtanden. För att gå på olika nätverk så har du wifi på och du har blåtanden på. Och du har dessutom då mobildatan på, då får du alla tre grejerna liksom.
Så det är en grej man kan också kanske minimera, liksom antalet källor. Som sagt, wifi en källa, blåtanden en annan och mobildata en tredje. Stäng av de två du inte använder.
För de är ständigt uppkopplade, ständigt sökande. Hur ska jag göra då? Så man har wifi igång och så har man blåtanden på till högtalaren som jag oftast brukar spela frekvensmusik på. Ska jag sluta med frekvensmusiken för att stänga av blåtanden då? Nej, men det är samma där sociala avstånd.
Kanske att placera inte dig själv emellan telefonen och högtalaren exempelvis. Sådana här grejer. Så lite bortifrån rummet så är det inga större konstigheter.
Och sen överlag hos routrar vill man hålla sig lite ifrån. Sex meter brukar man säga är ett säkerhetsmått om man ska vara där under en längre period. Många har kontor där man kan vara router i samma bord så att säga.
Det är inte bra, för då spenderar man så mycket tid. Men vi lagrar väldigt mycket statisk elektricitet med av detta livet som vi har nu. Och det är något som man inte tänker på kanske.
Hur blev vi då av den här statiska elektriciteten? Genom att jorda oss. Det är något som har pratats mycket om, men kanske inte varför. Att jorda sig är en lösning tänker jag på det moderna problemet vi har.
Och det innebär kanske då att man sitter på kontoret hela dagen. I vanliga golv med sina skor. Och liksom inte fått någon jordning.
För jordning sker genom att du har fysisk kontakt med naturen. Det kan vara att du är barfota eller att du håller på träd. Det kan vara att du klappar en häst eller en hund.
För de har kontakt med naturen då. Innekatt? Nej. Jo, minnekatten är ute.
Nej, tyvärr tror jag inte det. Däremot är kluben till. Men en hund exempelvis är ute och gått.
Och sen när ni klappar den så kanske man får lite jordning. Jag är lite osäker. Att man kan lagra av lite av sin elektricitet till dem.
Men det är inte snällt mot dem heller kanske. Nej, men det kan vara en fördel med djur. Men då ska man ju också tänka att asfalt räknas inte som en naturlig grej.
Nej, asfalt tar lite. Lite kan du få av den. Men inte så mycket som med träd.
Nej. Vad heter det på engelska? Konjunktivitet heter det. Konjunktiviteten är mycket bättre nu på min gräsmatta här än om jag går ut på vägen på asfalt med barfota.
Så det är en lösning att jorda sig. Och det är en annan bra grej att man jordar sig. Då måste man vara ute.
Då får man det här fina ljuset också. Exkluft och så vidare. Visserligen jordningslakan är något populärt med som finns.
Har du hört talas om dem? Eller misstänker jag nästan att det är berghack-sfären. Det har jag. Jag pratade, inte på det men jag pratade mycket om det förr.
Runt mina egna kretsar. För något år sedan kring detta. Jag har ingen jordningslakan själv.
Men visst har du med jordningslakan. Stoppar du väl in i strömmuttaget hemma va? Ja. Och då blir det ett problem.
Hur bra är den strömmen? Exakt. Så ska man börja kolla på den typen av lösningar som skulle vara så att du kan stoppa jordningen i gräsmattan utanför. Det är överens.
Precis. Jag vill bara nämna det. Många tänker att jag ska köra ett lakan.
Se till att du kör den ut i marken. Inte in i ditt vägguttag. Då blir du kanske frikterad.
Och då blir det problematiskt om man bor i en lägenhet tre våningar upp. Ja. Men då är kanske inte ett jordningslakan lösningen.
Även där bor du i en lägenhet i stan och kör ett jordningslakan ner i marken. Då vet du inte vad för strömledningar som går ner i marken. Och vad för wifi som hoppar in i din kabel.
Man har ju ett silvertyg oftast. Något konduktiv som man ligger på. Och det kan samla på så mycket frekvens som helst.
Om det är mycket ström och wifi och så vidare. Jag har själv inget jordningslakan. Jag är väldigt ävenbritt bland.
Jag tänker att det kan hoppa in massor av grejer där. Som wifi och radiotorn och allting. Så jag vill inte riskera.
Utan då är jag hellre ute av dagtid. Jag vet inte heller. Jag har inte riktigt anammat just de här produkterna.
Nej. Jag tror att en hajp kring dem. Som gör mer negativt.
Än att faktiskt bara gå ut och jorda sig i naturen. Precis. Jag är med på samma spåda.
Jag tänker också en tanke. Det är så svårt att jorda sig på vintern. För man tänker att man måste stå på en gräsmatta.
Det är liksom min första tanke. Japp. Men det borde ganska bli lättare. Snö borde ju funka. Att jorda sig mot. Ja, tekniskt sett.
Jag brukar hålla på en trästan. Eller hålla i en gren. Måste det vara levande? Eller kan man ta en pinne från marken? När man går till jobbet.
Det måste vara kontakt med marken. Så håller du din pinne så måste den vara i marken. Du kan ju ta en död pinne.
Så att säga. Och hålla den i snön. Men det räcker inte att du bara håller i pinnen. Och att den är i luften. Just det. Att den har dött och trillat av trädet.
Och legat på marken. Men när jag tar upp den får jag inte ha den. Nej, inte att du inte håller den mot marken samtidigt.
Just det. Jag tänkte att jag skulle optimera mig. Att jag skulle kunna ta en pinne när jag går till jobbet.
Så slipper jag stå still. Men naturmaterial är ju konduktivt. Vilket innebär att har du exempelvis då. Vi säger läderskor. Alltså med en riktig läderskänga. Då är du jordad.
Och detta är lätt att testa. Det finns earthing meter tester. Där man kan se.
Om man är jordad eller inte. Du får barfotar. Och strumpor.
Och se hur mycket mer eller mindre konduktivitet det finns. Så det går lätt. Så har du naturmaterial på dig.
Är du jordad samtidigt. Det var lite om jordning. Jag vill ta en sista grej innan jag är nöjd. Och det är miljö. Kopplat till berghackning. Lite viktiga grejer.
Som kanske kan vara bra att veta. För jag tänkte detta är vår del tre. Och de andra delarna har jag fått med.
Det är allt som jag brinner för. Nu har jag den här miljöbiten bara kvar. Sen är du klar.
Sen tror jag att vi klarar oss ett tag innan vi har en ny podcast. Jättetrevligt så. Min kunskap är ju förbrukad.
På tre avsnitt. Sen kommer det mer efter åren. Om 28 år får vi köra tre avsnitt till.
När du har byggt på dig ny kunskap. Den är kopplat till naturmaterial. Som jag pratade om nu. Skor. Även kläder är jätteviktigt. Vad man har på sig för material.
Vi lever i en miljö med mycket strålning. Med statisk elektricitet. Som vi lagrar.
Plast. Älskar att lagra statisk elektricitet. Vilket innebär att vi vill undvika att ha polyester på oss. Vad vill man då ha? Jag har en ulltröja. Man vill ha bomull. Ekologiskt gärna.
Man kan välja det. Silke, ull, kashmir och så vidare. Gamla grejer kanske.
Linne är jättebra också. Tyg. Som inte lagrar elektricitet.
I syfte att ha bättre välmående. Bättre hälsa. Mer energi.
Att kunna leva. Det är värt det. Det kostar mycket pengar.
Men det håller också mycket längre. Och du kommer må mycket bättre. Jag brukar säga.
Pay now or pay later. Skor. Barfotarskor är väldigt känt.
Det är något som jag rekommenderar. Skor som är speciellt att plana. Sen kan man ha lite dämpare.
Det är initialt. Det är svårt att gå från en dämpad sko till en helt odämpad på en gång. I alla fall att det är plant.
Om man tänker sig att man skulle stå på en liten kulle. Vad det gör med hela anatomin i kroppen. Kroppen kommer kompensera.
Om du står på något. Så kommer din höft komma fram. Och då kommer din rygg lyta bak.
Då blir det katastrof i länryggen. Det är också väldigt viktigt att ha med sig. Vi har pratat om funktion och pattern.
Vi har pratat om anatomi och biomekanik. Viktigt är att bara ha ett par plana skor. Jätteviktigt. För att din kropp ska må väl. Något annat som jag tänkte på. Luft.
Också viktigt såklart. Försök att vara ute när man kan. Sova med ett öppet fönster.
Det kan man göra med. Det är skönt att få in lite luft. Man kan ha en luftrenare.
När jag säger luftrenare så menar jag. Ett filter. Jag menar inte doftspray och grejer. Det är riktigt farligt för oss. Det blir något tvärtom. Ja precis.
Då blir det pollution istället för föreningar. Nu kör jag lite så här. Nu bockar du av bara. Vad tänkte jag mer på? Relationer. Också i vår miljö. Vilka människor vi umgås med. Jätteviktigt. Verkligen. I det gamla skulle man.
Det är mina gamla polare. Det är min släkt. Men på riktigt.
Är ni inte på samma frekvens? Mår du inte bra? Kasta bort det du inte behöver. Skaffa nya bättre relationer. Som du trivs med.
Folk får ju panik när man pratar om sånt här. Detta är väldigt känsligt. Som jag tycker.
Det är väldigt många där ute. Som inte har en sund relation med sina föräldrar. I vår ålder.
Från att man blir vuxen själv. Av någon anledning så känner man. Att man måste plisa sina föräldrar.
För att de har min sand. Var det så snälla när man har växt upp. Det blir något konstigt.
Om inte den relationen är bra för dig. Då är det bara att kapa. Med det sagt så behöver man inte ha.
En dålig kontakt. Med en person i sitt liv. Förstår du vad jag menar? Man behöver bara borta den.
In och ut i sanden. Man behöver inte göra det så dramatiskt. Man behöver inte göra slut med sin kompis.
Eller med sin mamma. Samma sak med avstånd. Behöver jag ha telefonen en meter. Vid mig hela dagen. Nej det behöver jag inte. Jag kan lägga den i ett rum bredvid.
Behöver jag ringa till min pappa. En gång i veckan. Även fast jag vet att det blir irriterat på honom.
Nej det behöver jag inte göra. Jag kan låta avståndet bli större. Jätteviktigt.
Det är något väldigt nytt. Det har blivit ett mer globaliserat samhälle. Man får vara väldigt beroende.
Av sin släkt och familj. Av sitt blod. För att kunna överleva helt enkelt.
Idag är det inte på samma grad. Vilket innebär att det är något väldigt främmande. För äldre generationen.
Det kan upplevas väldigt konstigt. Det är egentligen inga konstigheter. Det handlar ju om att. För att. Må sig så bra som möjligt. Bli sitt bästa.
Så behöver man omge sig med rätt människor. Något som jag tror att. Fler behöver bli. Bättre på. Att skapa sin egen krets. Så att säga.
Där man kan gynna varandra. Alla. Alla hjälper varandra att växa.
Jag tror att det är allt för många relationer idag. När jag säger relationer. Då menar jag inte bara partner.
Jag menar också familj. Vänner och så vidare. Jag tror att det är allt för vanligt att man drar ner varandra.
I stället för att bygga upp varandra. Partner hoppas jag att alla har valt. Så att man matchar bra. Annars behöver man verkligen fundera. I sina livsval. Det finns ju ett.
Ett. Ett talesätt om de tre ringarna. Det kommer först engagement ring.
Sedan wedding ring. Sedan suffering. Så kan det vara.
Men ska se. Har jag en sista grej att ta eller? Ja det hinner du med. Innan du tar den så tänker jag.
Just det här som du sa. Som jag tycker. När den föll in i mig.
I mitt kunnande på riktigt. Det här har ändå hjälpt mig. Att förstå lite grann.
Att man ska välja sin egen familj. För det heter ju. Det här är också ett talesätt.
Blod är tjockare än vatten. Då tänker man ju alltid att blod är blodspand. Och vatten ska vara någonting annat.
Men egentligen betydelsen. I det hela är att. Blod står för blodspröder.
När du skar i handen förut. Blodspröder. Och vatten är då fostervatten.
Så att blod är tjockare än vatten. Betyder då att. De du väljer att ha som familj.
Är viktigare. Är tjockare. Än din.
Din biologiska familj. Ett talesätt som har blivit. Feltolkat.
Ja det har du verkligen. Ja det är intressant att veta. Och då förstår man att.
När man myntade det här talesättet. Då förstod man att. Den valda familjen.
Är viktigare än den biologiska familjen. Sen när tolkningen. Vart omskriven.
Det vet jag inte. Men det skulle jag också kunna tänka mig. Att det är någonstans i början på 1900-talet.
När man började skriva om olika grejer. I historien. Vad ville du ta? Du hade en sista grej. Jag tänkte ju på sömn. Det är rätt viktigt med. Och vi har pratat om ljus innan.
Så det avsnittet. Är ju. Aktuellt också i sammanhanget då.
Men när det gäller sömn. Så mina tips som jag vill skicka med. Lyssnarna.
Är att ha en stabil dynsrytm så gott man kan. Vilket innebär att man lägger sig. Och vaknar ungefär samma tid.
Varje dag. Sen kan det skilja sig så klart. På vilken säsong på året och så vidare.
Man kan vara lite tröttare. På vintern då. Och sen tänker jag också.
Det vi pratar om nu med strålning. Ha wifi avslängt på natten. Om du ens behöver wifi.
Jag har trådat allt nu för tiden faktiskt. Till och med nu när vi pratar. Jag sitter här med en trådad adapter.
Hur ska man tänka med telefonen? Du kanske har bättre kunskap om detta. Än vad jag har. Jag har bättre kunskap.
Att sätta telefonen på flygplansläge. Ska vara bättre. Än att stänga av telefonen.
Grejen är som så. De nyaste telefonerna nu. De skickar till och med strålning då och då.
Även om de är på flygplansläge eller avstängda. Så det är jättekonstigt. De äldre telefonerna gör inte det.
När jag säger äldre så menar jag kanske iPhone 13 och neråt. De flesta telefonerna nu för tiden. Skickar strålningar även om de inte är på.
Inte i samma mängd. Men det jag vill säga. Som vi pratade om innan.
Nycklen är avstånd. Så jag ser hellre att du flyttar den långt långt iväg. Och har den på.
Än att du har den jämta i avstäng. Sen är det bäst att göra bådå. Jag sätter min på flygplansläge.
Och lägger den i andra sidan rummet. Vilket också kommer skydda dig. Från att bli stöd av ljud på natten.
Eller ljus på natten då. Eftersom du inte har telefonen på eller i närheten. Det är också en annan grej då.
Att vara ljus. Att kanske inte plocka telefon, skärm. Eller tv för tidigt.
Eller för sent. På dagen. Försöka se soluppgång.
Det har vi pratat om innan. Sen en fråga som vi sa innan. Om frekvens.
Och om. Konsistens. Vad heter det? Under hur lång tid det har skett.
Sist jag tittade på telefonen eller tv för sent. Så blev jag så riktigt kast. Ett par gånger.
Eller fuskat med det. Jag har blivit känslig för det. Men det handlar också om att min kropp vet nu.
Vad som är rätt. Och vet hur jag mår med det. Jag är inte känslig.
Därför kan jag ju. Jag misshandlar kroppen mellanåt. Men jag är inte känslig för det nu.
Men det är det som också blir lite farligt. Jag klarar av det minst. Jag kan ändå sova bra.
Jag känner mig ändå pigg, utvilad och energifylld. Hela den biten. Men det är ju idag.
Det beror ju på hur länge. Hur länge jag kan misshandla kroppen. För en dag kanske.
Det kanske är bättre att vara känslig som du. För då gör du åtgärder tidigare. Innan det krockar.
Innan det är så här. Nu går det inte ens att backa. Du har förstört för mycket.
Så det blir också så. Även om jag klarar det. Du klarar det idag.
Du kan också klara det i 15 år. Det vet vi inte. Men jag tror inte att du vill vara 65 år som svårigheter.
Nej, precis. Det kan ju påverkas på sätt som inte märks. Heller riktigt.
Man kan ju känna sig. Många dricker också kaffe. Det kan ju maskera symtomen av tröttheten.
Eller energidricka. Käka godis på jobbet. För att återhämta det som sömnade.
Inte så till att du hade energi tillräckligt. Det går kanske att göra så ett tag. Sen blir det en krasch.
Det kan vara svårt att återhämta det. Det är också viktigt. Jag försöker göra så mycket jag kan.
På en hälsosam och inte stressande nivå. För att stapla ödet i min favör. Att se till att jag har en morgondag.
Som är minst lika bra som idag. Göra vad jag kan. Om jag har en serie som jag jätteväl tittar på.
Just nu följer jag en jätteintressant resevloggare på Youtube. Det kollar jag på dagtid. Sen fattar jag att inte alla kan det.
Säger man att det slutar vid fyra. Börja kolla serien. Sen gör din andra grej senare på kvällen. Det är också en viktig hälsogrej att bygga system. Vanor. En livsstil.
Ta hänsyn till sin energi i sin kropp. Biohacking är egentligen det det handlar om. Ett sätt att få energi för att bli sitt bästa jag.
Att kunna göra allt man vill och vara den man vill. Nu blev det djupt här. Nej men det är jättebra.
Det kan vara ett bra sätt att avsluta. Vad biohacking var för mig då. Det är jättebra.
Om man vill och har svårt att slappna av. Och komma ner i varv. Och inte göra någonting.
Så är det ju bara att börja läsa. Det är ju ändå ett bra sätt. Även fast det också tar till sig information.
Om man läser sista timmen man är vaken. Jag brukar reviura min dag lite. Jag brukar tänka visuellt.
Vad har jag gjort från början till slut. Och sen tänker jag också. Vad vill jag göra imorgon.
Och skriva ner på ett positivt lapp. Det är en grej som jag har. En liten avslappnade rutin.
Där jag får vara lite. I möte med mig själv. Så det är också något jag kan kombinera.
Hur bra mår du från skala 1 till 10? Det beror på de dagarna. Om det regnar i Sverige eller inte. Just nu är det verkligen.
Här och nu är det 10. Men det handlar också om. Hade jag suttit i mitt rum hela morgonen. Suttit uppe sent i gårkväll och kvarter. Då hade jag nog inte mått till 10. Det handlar också om.
Livet blir vad man gör till bokstavligen. Det blir mer och mer viktigare nu än någonsin. Att faktiskt vara biohackare.
På många sätt. Jag tror det är viktigare än någonsin. För att vi ska.
Dels leva. Men i slutändan också överleva. Och sen faktiskt också att bli medveten.
Om hur det känns. När man mår bra. Man kan tro att man mår bra.
Men när man mår bra på riktigt. Det är små signaler. Som man måste få till sig.
Som är viktiga att man blir medveten om. Underbart Hampus. Avslutningsvis.
Du har sagt det innan. Men vart finns du? Människa.se. Är min hemsida. Jag finns utanför Älmhult.
Men jag erbjuder mycket av mina tjänster online. Jag har hälsokurser. Sen har jag funktionell träning.
Och sen vägledare med vattenfaster. Så de tre nischerna jag har. Och Instagram.
Vad heter du där? Var du också människa? Ja, människa. Men det finns på min hemsida längst
ner. Det finns mina sociala medier.
Bilder på Facebook och Instagram. Så där lättast hittar man mig.
FAQ Biohacking, strålning & lokal mat – Hampus från Människa om det moderna samhällets dolda påverkan
1. Vad handlar avsnittet med Hampus från Människa om?
Avsnittet handlar om hur det moderna samhället påverkar kroppen genom faktorer som mat, strålning, ljus, sömn, material, relationer och livsstil – och hur biohacking kan användas för att skapa mer energi och bättre hälsa.
2. Varför pratar Hampus om lokal och säsongsbaserad mat?
Hampus menar att mat inte bara är kalorier och näring, utan också bär på information från platsen där den odlats. Därför lyfter han vikten av att äta mer lokalt, säsongsanpassat och så nära naturen som möjligt.
3. Hur kan strålning från wifi, mobil och bluetooth påverka kroppen enligt Hampus?
Hampus menar att modern trådlös teknik kan skapa ett onaturligt informationsflöde för kroppen. Han rekommenderar enkla åtgärder som att skapa mer avstånd till mobilen, stänga av onödiga funktioner och undvika wifi nära kroppen på natten.
4. Vad betyder jordning inom biohacking?
Jordning innebär att kroppen får fysisk kontakt med naturen, till exempel genom att gå barfota, hålla i ett träd eller vistas på gräs, jord eller snö. Enligt Hampus kan detta hjälpa kroppen att ladda ur statisk elektricitet och återknyta till naturens rytmer.
5. Vilka enkla biohacks lyfts i avsnittet?
Några praktiska biohacks är att äta mer lokal mat, minska skärmtid på kvällen, stänga av wifi på natten, använda sladdade hörlurar, välja naturmaterial i kläder, vistas mer utomhus och skapa en stabil sömnrytm.
Leave a comment