Bertil Wosk – Holistic

I veckans avsnitt av Biohackodden gästas vi av ingen mindre än Bertil Wosk, grundaren till det populära kosttillskottet Holistic. Vi snackar givetvis kosttillskott men även om longevity och läkemedels- och livsmedelsindustrin. Varför behöver vi kosttillskott idag? Hur har råvaror och matproduktion förändrats de senaste 100 åren? Lever vi längre eller kortare idag, varför blir vi sjuka och vad påverkar egentligen människans livslängd?

Välkommen till ett riktigt intressant och kunskapshöjande avsnitt!

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden, i samarbete med BiohackBalance – en webbshop och plattform för livsstilsoptimering

Transkibering Bertil Wosk – Holistic

Då kör vi med Bertil Wosk och som en kompis sa till mig när jag berättade för honom att jag skulle prata med dig idag var att han tyckte att han var wow, vad coolt, en legend. Då undrar jag, varför har du då fått den här legendstatusen i hans värld? Jag kan ju inte veta hur jag har fått den i hans värld, det kan ju inte jag svara på, det får han svara på. Det är ju roligt att höra, men jag har ju varit i branschen i 35 år, så det kan ju bero på det.

Och för de som inte, nu känner väl de flesta till dig, men om man inte känner till dig, vad har du gjort för någonting? Om jag hoppar över de första, allt jag har gjort innan jag kom in på hälsa, jag började ju jobba, jag startade mitt första hälsoföretag 1990 och drev det i tio år och sen startade jag och jag jobbade som näringsterapeut, numera heter det oftast funktionsmedicinsterapeut. Och sen startade jag holistik år 2002, det är nu 23 år sedan och det driver jag fortfarande. Det finns ju många anställda och jag har en extern vd så jag är inte vd längre, det var jag de första 16 åren.

Och kanske ett ord om funktionsmedicin, näringsmedicin låter ju som att man håller på med kost och näring, det är riktigt, men man kan torka som någon slags dietist, men så är det inte. Funktionsmedicin, det är ju startat av läkare och biokemister, det begreppet kommer från USA. Det som skiljer funktionsmedicin mot vanlig medicin är att skillnaden är att man ställer frågan, men varför? Om du har högt blodtryck så säger man att du har högt blodtryck, här kan du få en blodtryckssänkande medicin, utan man säger att du har högt blodtryck, varför har du högt blodtryck? Ja, då får man gå in på det och det finns lite olika orsaker till det, det kan vara brist på mineraler som magnesium och andra mineraler, det kan vara slaggämnen som ligger i blodkärlen och gör att arian sjunker och då blir det ökat tryck och det kan vara att blodkärlen som ska vara flexibla blir stela, det kan vara för mycket av ett ämne som heter homocystein som är en metabolit som bildas i kroppen och för att få undan den så måste man ha tillräckligt mycket av vitamina B6, B12 och folsyra, har man brist på dem så får man för mycket homocystein som kan leda till att man får hög blodtryck och så vidare.

Alla de sakerna kan man korrigera, det vi vet och det funktionsmediciner säger är att har du högt blodtryck så beror det inte på att du har brist på blodtryckssänkande läkemedel, utan det beror på någonting annat. Låt oss ta reda på det och fixa det för att om du får en blodtryckssänkande läkemedel, då sjunker trycket, men trycket är ju en markör på en underliggande orsak, den kommer vi inte åt bara för att vi sänker blodtrycket som en markör, beror det på brist på magnesium eller brist på vitamin B6 så har du fortfarande brist på magnesium och B6 fast du sänker blodtrycket med läkemedel. Låt oss adressera det underliggande problemet och då behöver du inte läkemedel heller.

Så det är skillnad mellan funktionsmedicin och vanlig medicin. Bra förklarat och jag kan också slänga ut det till dem som lyssnar här också, är man mer intresserad av det här så hade vi i maj släppte vi ett avsnitt med Nils Edelstam från FunMed. De är duktiga och FunMed står ju för functional medicine även om det kan vara lite fun och roligt.

Så det är precis så som de säger. Väldigt intressant. Men kosttillskott och holistik och det här blir lite roligt för det här var min take på det.

När jag pratade med dig på Messenger innan det här så kom vi överens du och jag om att vi skulle prata om att man inte behöver tillsätta saker för att nå ett hälsosamt levnadssätt. Jag skulle säga att man kan behöva tillsätta saker och låt mig ge en liten bakgrund. Som jag ser det så är vi högstående djur som ursprungligen levde i naturen.

Grottmänniskor och så vidare. Jägare, samlare. Människan som art homosapiens har funnits i ungefär 200 000 år.

Under de 200 000 åren har vi inte tagit kosttillskott och vi har förökat oss alldeles fantastiskt från ett antal fåtal individer till nu åtta miljarder. Varför behöver vi ta kosttillskott idag? Möjligen eller eventuellt. Vi är skadade och evolverade i naturen så vi är gjorda för att leva i symbios med naturen och leva av växter och djur som vi fångar.

Det är fulltillräckligt. Eller rättare sagt det var fulltillräckligt. Men nu har vi ställt till det och som ni vet är många allergiska mot mjölk och mot mjöl, vet och sådär.

Det här tycker jag är intressant. Om vi går tillbaks till 1500-talet då gav en kossa i Sverige ungefär 150 liter mjölk per år. Idag så ger den ungefär 100 gånger så mycket.

Alltså minst 10 000 liter mjölk per år per ko. Hur går det till? Man har ju avlat fram på de kossor som gav lite mer mjölk. Så låter man dem pasa.

Genom avling så får man det. Ja men det är inte bara det. Det är också kraftfoder.

Man måste förstå att det är skillnad på en kossa som ger minst 10 000 liter mjölk och en som ger 150. Vi har gjort någonting. Det är inte samma ko och samma mjölk längre.

Tittar vi på vete är det samma sak. Vi har i alla fall ätit vete och säljslag i 10 000 år. Jag propagerar inte för att man ska äta massa vete men det har inte varit ett jättestort problem.

Vi hade inte kunnat de senaste par tusen åren överleva om vi skulle vara glutenallergiker allihop. Eller många av oss. Men vad är det som har hänt då? Man har modifierat vetet så att man vill ha en större proteinhalt.

Vete innehåller protein och det innehåller bland annat ett protein som är väldigt svårt att bryta ner som heter gluten. Får man mer protein i vetet så får man mer gluten. Lite gluten kan människor hantera.

Allihop i princip. När det blir för mycket så blir det ett problem. Sen har man gjort andra saker.

Man har manipulerat vetet. Vete är ju ett gräs och på gräset så finns det ett kon. Sen har man avlat det på att få ännu fler kon.

Då blir det så många kon på axelt så det blir så tungt så det orkar inte stå upp när det blåser. Då viker den sig och läggs på marken och då börjar det ruttna. Det vill man förhindra så då tillsätter man stråförkortningsmedel.

Sen är det en massa andra tillsatser och kemikalier. Det är inte samma vete idag. Många människor säger att om de äter gamla vetesorter som enkornsvete eller spält eller ölandsvete, då har de inga problem.

Det är gamla kultursorter som inte har avlats fram på det här sättet. Vi har förändrat det vi äter. Sen 30-talet så kom det mer och mer det vi idag kallar för processad mat.

Vi åt inte mat. Fröjoljorna fanns inte på 30-talet eller väldigt liten omfattning. Idag köper vi hem billiga majsolja, solosolja och sojaolja.

Det är katastrof. De flesta idag vet att socker är dåligt men jag skulle säga att de här fröjoljorna är om möjligt ännu sämre. Hur tänker du då att de är ännu sämre? De är ännu sämre för att de innehåller extremt mycket omega-6.

Vi har alldeles för mycket omega-6. Normalt intag av omega-6 i förhållande till omega-3 historiskt sett har varit ungefär 2 till 1. Dubbelt så mycket omega-6 i kosten som omega-3. Båda två är essentiella och viktiga men idag så har vi kosten ungefär 10 till 1 eller 20 till 1. I USA ligger det ändå upp till 50 till 1 omega-6.

Det är inte bra för det är ett balansproblem. Omega-6 är viktigt för många funktioner men den driver inflammation. Inflammation det vill vi ju ha ibland.

Om du skär dig i fingret då svullnar det och det är en inflammation. Inflammation är till för att läka såret men vi vill ju inte ha inflammation i hela kroppen hela tiden. Både socker och omega- 6 driver inflammationer och därför vi har så mycket inflammatoriska sjukdomar idag som drivs av att vi äter för mycket socker.

1850 åt vi ungefär 1,5 kg socker per person och år. Idag äter vi ungefär 100 gånger så mycket socker per person och år. Det är skillnad på 1,5 kg och 50 kg per person.

Jag tänkte säga att 1,5 kg äter man på en vecka men då blir det nästan som om man äter det på tre dagar. Det är ett balansproblem. Socker är inte farligt.

En del säger att socker är alltid farligt. Socker är små mängder. Det har vi ätit historiskt sett.

Det har också varit livsnödvändigt att äta socker för det ger ren energi. Det gör vi idag med. När du vandrar på fjällen så tar du med dig lite socker eller dextrostabletter som är snabbt socker för annars svimmar du där uppe på fjället.

Men 1,5 kg per år är okej. 50 kg per år är inte okej. Det är en skillnad.

Det är de här förändringarna. Sen har vi den ultraprocessade maten som inte fanns tidigare. Livsmedelsindustrin gillar det.

De stoppar socker i barnmat. Varför det? Det finns ingen bebis som säger att jag vill ha mer socker. Men varför stoppar man socker i barnmat? Därför att man betingar dem på att det ska smaka sött.

Socker är lika beroendeframkallande som heroin. Nu vänjer barn vid att äta socker när de är små. Då vill de ha socker sen.

Sen kan vi sockra alla produkter. Det är socker i allt. Det är socker i ketchup.

Det är socker överallt. Det är socker i yoghurt. Industrin är inte dum som säger att yoghurt är nyttigt.

Är yoghurt nyttigt? Ja. Men naturell yoghurt är surt. Det vill inte barnen äta.

Vi ger fruktyoghurt. Fruktyoghurt har 10-12 % socker. Det betyder att om du köper en liter tetra med yoghurt så är det en deciliter av det där socker.

Men om du har 10 % socker tillsatt, det är inte yoghurt. Det är godis. Okej, ät det som godis då. Som glass. Men folk säger att det är nyttigt. Jag ska ge mina barn yoghurt.
Vi sockrar på allting. Vi har socker på kornfläsken. Det är socker överallt.
Men det här blir ett problem. Och den stora mängden fröoljor. Inte riktigt fett.

Men vi har blivit felärda. Så jag och många andra rekommenderar smör. Eller gi som är kokt smör.

Eller kokosolja. Eller olivolja. Det är bra grejer.
Och animaliskt fett också. Men inte de här fröoljorna. Kasta dem.

Om du vill leva ett friskt liv så måste du slänga fröoljorna och socker. Och den processade maten. Det går inte på något annat sätt.

Hur duktig är du på det här då? Vad sa du? Hur duktig är du på att avstå sånt här? Jag undviker det. Jag använder aldrig. Jag lagar den mesta maten själv.

Och jag lagar bara mat från grunden. Jag har inte sådana saker hemma. Och om jag går bort och någon bjuder mig på mat så frågar inte jag har ni använt rapsolja till det här? I så fall vill jag inte äta era mat.

Det frågar jag inte. Men när jag går på restauranger så väljer jag restauranger som har bra

mat. Så jag får i mig väldigt lite av det där.

Det här är en parantes i historien. Vi har historiskt klarat oss utan kost till skott. Men idag har vi ställt till det så illa så vi behöver ta lite hjälp.

Och det är fler saker. Vi vet att på grund av miljöförstöring. Inte klimatet och temperaturen.

Det är inte det jag pratar om. Jag pratar om miljöförstöring. Gifter som vi har pytsat ut.

Det gör att man vet från forskning att mineralhalten i marken har minskat med 75 procent de senaste hundra åren. Det betyder att du får äta fyra morötter för att få samma näring som du fick av en morött förr. Det går ju inte.

Den ekvationen går inte. Sen processar vi maten i industrin. Det är inte så att de vill ta bort näringsämnen.

Men de försvinner i de industriella processerna. Så då tappar vi mer näring. Sen har vi ett selektivt urval där industrin vill tjäna pengar.

Och de tjänar mer pengar på chips än potatis. Chips per kilo är mycket dyrare än potatis, fast båda är potatis. Ät chips istället för potatis, till exempel.

Då styr vi mot att äta mer och mer näringsfattig mat. Till slut går inte den här ekvationen ihop. Över tid får vi näringsbrister.

Och det är ett problem. För hundra år sen, eller början på 1900-talet, då fick vi till exempel i oss 1250 mg magnesium per dag. I kosten.

Idag får vi 250 mg i kosten. Det är bara 20 procent, en femtedel. Ja, men kroppen behöver ju si och så mycket magnesium.

Då kan det vara bra att komplettera med ett tillskott där för att du får inte i dig det du fick förut i kosten. Så det här är ett problem som vi har skapat. Och genom att lägga om sin livsstil, för det vet man också att sjukdomar beror inte på slump.

De orsakas inte av generna i första hand. Forskning säger att det är ungefär 50 procent, kanske max 10 procent som orsakas av generna. Det är klart att om du föds med en genetisk sjukdom, du föds med Down-syndrom, ja då är det genetiskt.

Men om du får cancer när du är 42 år, eller du är matisk kvark, nej, det beror inte på generna. Finns det inte cancer? Jo, men då måste det triggas av någonting. Och det är ju ett av livsstilen, det vi kallar för epigenetik.

Och där är kosten en av de viktigaste faktorerna. Och vi kan styra det här genom de livsstilsval som vi gör. Och det är många människor som har blivit friska från alla möjliga sjukdomar.

Rheumatisk kvark, cancer, you name it. Men de har gjort någonting. De har ändrat på

någonting, en eller flera saker i sitt liv.

Och i princip alla har ändrat på kosten. Så om du bestämmer för att bara äta bra mat, då kan du styra upp det här och bli av med dina problem. Men som jag sa, det finns ju inte lika mycket näring i marken och maten idag som det fanns förut, så du kommer att behöva hjälpa till.

Eller om du har stora obalanser, ja du kan göra det med kosten, men det tar lång tid. Du kan snabba upp det genom att komplettera med kostnadsskott. Men för mig är det här en parentes i historien.

Jag är säker på att vi om hundra år har löst våra problem och slutat skita ner i marken och atmosfären och tagit bort den här skräpmaten. Och då kommer vi inte behöva kostnadsskott på samma sätt. För mig är det här en krycka.

Om du har ramlat och stukat foten eller brutit benet och så går du på en krycka, då säger inte jag, det här verkar onaturligt. Boll med kryckan, ja men då får du problem. Du behöver den när du har skadat foten.

Och vi har skadat oss. Man behöver lite hjälp. Man kan behöva lite hjälp, men det är ju inte så att människor måste ha kostnadsskott, annars kan de inte leva.

Det säger jag inte. Sen finns det också en del av befolkningen som väljer att optimera sig själv också. Det är en helt annan sak.

Absolut. Och det är kul att det finns ett intresse för det. Det har ju funnits i USA länge, det som kallas för longevity.

Alltså att kunna leva länge. Och forskning visar att en normal livstid för en människa den ligger i intervallet 120-150 år. Och då menar man inte att man lever tills man är 70 och sen sitter man på hemmet i 70 år till.

Med reumatisk verk och dement. Nej, utan det är frisk i kroppen och klar i knoppen ända in i kaklet. Men dör man innan man är avfyllt 120? Då dör man i förtid.

Just det, det är intressant. Jag har sagt att jag ska bli 130 år gammal. Det tycker jag är utmärkt.

Det som slog mig nu, du pratade om omega-3 och omega-6 som man har hört. Obalans. Finns det några andra sådana tydliga obalanser som inte är lika vanliga, men som är ganska vanliga? Eftersom vi äter en skev kost eller att det blir fel balans.

Är det några andra man ska ha lite koll på? Ja, men absolut. Kanske två av de viktigaste förutom omega-3 det är D-vitamin som många känner till. Vi är ju inte människor invandrade till Sverige och Norden för ett antal tusen år sedan.

Vi vet att vi har ett problem med sol. Vi får inte tillräckligt med solexponering. Som säkert du och dina lyssnare vet vi bildar bara D-vitamin när solen står 45 grader eller högre över

horisonten.

Det gör den bara från vårdagsjämning till höstajämning. Då säger folk, D-vitamin på sommaren behöver man inte. Nej, inte om du solar.

Men hur många dagar på sommaren solar du i Sverige? Det är inte som hela sommaren kan regna bort. Det är inte på grund av kalendern som du får D-vitamin utan för att du exponerar naken hud för de ultravioletta strålarna. Då måste du gå omkring i kortbyxor och t-shirt och ha sol.

Det är många som inte gör det. Många sitter inomhus och många av våra invandrare har kläder på sig hela tiden och täcker kroppen. Då får man ingen bild av D-vitamin.

Så det kan man behöva. Särskilt på vinterarvåret men ibland också på sommararvåret. Många äter året runt.

Eller så åker man till Medelhavet eller Kanario och där passar man på att sola. Då får man en skjuts med D-vitamin. Det är en viktig faktor.

Det som de allra flesta har brist på är just magnesium. D-vitamin påverkar 2000 olika genuttryck. Magnesium påverkar åtminstone 600 olika processer i kroppen.

Så det är jätteviktigt. De två är jätteviktiga. Sen kan man ha brist på allt möjligt.

På varenda vitamin och vartenda mineral. Men de här är de som är mest vanliga. Det är ingenting som man behöver komplementera.

Hur ska jag uttrycka mig? Tar man D-vitamin så är det fine. Men det är inte så att vi hamnar… Som du sa precis som jag tänkte med att vi äter för mycket omega 6 så därför får vi brist på omega 3. Förstår du vad jag menar? Det har vi brist på men det beror inte på att vi äter en skev balanserad kost. Det är för att det ser ut som det ser ut.

Men det intressanta är att man kan fråga sig… Det vet man från studier också. När vi säger D- vitamin, när du får D-vitamin från solen då bildas det i huden från kolesterol som du har i kroppen. Kolesterol har fått väldigt dåligt rykte men det är inte så.

Kolesterol är jätteviktigt för massor med saker. Det är för övrigt en föregångare till alla könshormoner. Testosteron, östrogen, progesteron.

Till också kortisol som är ett jätteviktigt hormon. I bynjurarna, stresshormon och många andra saker. Och D-vitamin också.

Kolesterol är ett förstadium till D-vitamin. Men kolesterol omvandlas i huden under inverkan av ultraviolett B, UVB-ljus till 25 OHD. Och 25 OHD är det som vi får i kosttidsskott om man tar ett D-vitaminskott.

Så vare sig du får från solljus eller kosttidsskott så får du 25 OHD. Men den är inte aktiv. Den mäter man i blodet.

Det är det man mäter när man kollar D-vitamin. Men den är inte aktiv. Den går till levern och omvandlas till kalsidiol.

Som går tillbaka till blodet och går till njurarna. Och där omvandlas till kalsitriol som är den aktiva formen av D-vitamin. Båda de behöver magnesium för att omvandlas.

Har du brist på magnesium kan du inte omvandla till den aktiva formen vare sig från solljus eller kosttidsskott. Så du behöver magnesium ändå. Då var det en väldigt viktig nyckel helt plötsligt.

Ja, den är jätteviktig. Och till 600 andra saker också. Ja, och det var bara en.

Okej, då fortsätter vi då. 599 är kvar. Ja, precis.

Men som jag frågade, eftersom jag ändå tog upp Falmed innan så kan jag ta upp det här med dig också som jag tycker det är väl intressant på sitt sätt. Han, Nils, var väldigt kunnig. Du är väldigt kunnig.

Det är ju inte brist på kunskap kring sånt här. Den finns där och det börjar bli mer och mer folk som har den. Varför är det då så stor merpart av Sveriges befolkning då vi håller oss till Sverige, som tycker att det här är på något sätt lite mumbo-jumbo och man inte riktigt vill ta till sig det.

Så upplever jag i alla fall att det kan vara. Det är en intressant fråga. Jag har ju varit med i 35 år och sagt att det är ju fler och fler som förstår det här.

Men det beror ju på att sjukvårdsindustrin inte håller med om det här. Vi måste förstå att läkemedelsindustrin som bildades slutet på 1800-talet och tar fram cytetiska läkemedel, jag tror att det är världens största industri globalt sett. Deras affärsidé är att sälja läkemedel.

De måste förstå att deras affärsidé är inte att få folk friska. Deras affärsidé är att sälja läkemedel. De tjänar pengar på det.

Volvo vill sälja så många bilar som möjligt. Det är inget konstigt med det. Och läkemedelsbolagen vill sälja så mycket läkemedel som möjligt.

Det måste man förstå. Hur gör de det? Man kan säga att de tjänar pengar på sjuka människor. De tjänar inte pengar på friska människor.

De tjänar inte pengar på döda människor. De vill ha människor sjuka och de vill hålla dem vid liv men inte friska. För då måste de äta läkemedel så länge de lever.

Det är deras affärsidé. Jag moraliserar inte över det. Jag säger inte om det är bra eller dåligt. Det är bara ett faktum. Det är så det ser ut. Det är världens största industri.

Läkemedelsindustrin har mer lobbyister i USA än någon annan bransch. De lobbar för det här. I USA har det till och med reklam för receptbelagda läkemedel.

Det är inte tillåtet i Europa. De vill inte ha konkurrens av andra alternativa lösningar. Vare sig det är kosttillskott eller rackerpunktur eller vad som helst.

Det som hotar de mest är kosttillskott. Det är lite samma sak. Man går och köper piller och så kanske man blir bra.

De motarbetar det på olika sätt. Man måste förstå att de via ekonomiska medel äger utbildningssystemet. Det medicinska utbildningssystemet.

De styr forskningen. De styr till stor grad många institutioner. Universiteten men också myndigheter som FDA i USA.

CDC i USA som motsvarar Läkemedelsverket, Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet. De styr med sina bidrag helt enkelt. Det kan låta som att jag gillar inte läkemedelsindustrin och sjukvården.

Jag tror att de allra flesta läkare och sjuksköterskor bara vill gott. Men de är i ett system som är riggat på det här sättet. Jag tror att de allra flesta som jobbar i läkemedelsindustrin genuint vill hjälpa människor.

Jag vill forska på läkemedel mot cancer eller reumatism. Man blir så indoktrinerad av systemet att man inte ställer sig en fråga som vi tog upp inledningsvis. Varför blir man sjuk för? Men de läkare som gör det, för det är läkare som är uppfostrade i systemet som har börjat tänka själva att det kan inte vara brist på läkemedel.

Det måste bero på något annat. Då börjar de forska på det här och då säger de det här. Varför vet inte de flesta det? Vill du få den här informationen, då måste du söka upp den på alternativa kanaler.

Om det är Youtube, någon Youtube-kanal. Det finns ju många som pratar om de här sakerna. Men du får inte det i det vi kallar massmedia.

Du får inte det på nyheterna, dagstidningarna, kvällspressen, tv. Därför pratar de inte om det. Det är väldigt, väldigt sällan.

Det är anledningen till att människor måste ta ett aktivt beslut och säga var hittar jag den här informationen? Då får man leta upp den. Så man får göra ett arbete. När man har hittat den här informationen så går man till sin kompis och säger att det är så här det funkar.

Nej, så är det ju inte. Det säger inte myndigheterna, det säger inte regeringen. De säger att det är så här.

Ja, men man måste fråga sig varför fler och fler människor blir sjukare och sjukare. Det måste bero på någonting. Det är inte slumpen.

Och då kanske någon säger, ja men vi lever längre. Ja, vi lever längre och är sjukare i längre tid. Det är ingen bra trivof.

Sen är det ju det där att vi lever längre i snitt, men vi lever ju inte längre. Det är väl också en liten myt. Fler människor blir lite äldre, men i snitt.

Det där är intressant, för om man tittar på medicinhistoria så vet medicinhistoriker att vi lever inte längre. Det här beror på statistik. Ska vi gå igenom det? Det tar några minuter.

Om vi backar, om 150 år, 18-talet, 17-talet. Det fanns människor som då blev 70 år, 80 år också. Men medelvärdet var lägre.

Varför det? Det var väldigt många som dog unga. Särskilt när kvinnor föder barn så dog de i barnsäng. Det vill säga, mamman föder barn och mamman dör.

De var unga då, kanske 20-30 år. Det var hög spädbarnstödlighet. Tänk dig nu att det är en ung kvinna, säg 20 år, som får ett barn.

Och så dör både mamman och barnet. Då har en 20-åring och en nollåring dött. Hur påverkar det statistiken? Väldigt mycket.

Forskning visar att det var väldigt farligt att vara barn. Man hade inte de säkerhetsrutiner och det var mycket infektioner. Det var sanitära omständigheter.

Men om man som människa kunde överleva den farliga barndomen, för den var farlig och blev 20 år, då visade det sig att den återstående livslängden från en 20-åring tills du dör, den var likadan som idag. Har du lyckats bli 20 år, då kan du bli 70-80 år. Men snittet dras ner för att det var så många unga, både spädbarn och unga mammor, men även barn fem år, tio år och så vidare, som dog i olika saker.

När ändrades det här då? Det är i början på 1900-talet när samhället utvecklades och vi blev rikare och vi slutade med trångbodhet. Vi fick vattentoaletter istället för en utedass. Vi behövde inte bo många personer i ett rum.

Om någon blir sjuk och ligger och hostar, så kommer han att hosta på de tio som bor i samma rum. Det var helt enkelt högre levnadsstandard. Folk var inte lika fattiga och kunde äta bättre mat, äta sig mätta. Det här vet forskarna. Där är anledningen till att vi lever längre. Det är för att genomsnittet, medelåldern, ökade.

Det beror inte på medicinska landvinningar, utan det beror på bättre hygien, mindre trångbodhet, ökad levnadsstandard. Det är de primära orsakerna till att vi har höjt livslängden. Det är inte många som vet, för de tror att det beror på medicin och vacciner, och så är det inte.

Jag kan också bli lite störd att man säger att vi lever längre idag. I snitt gör vi det. Men de som blev 80 år förr i tiden, det är ingen skillnad mot de som blir 80 år idag.

Men om det inte var att en 80-åring förr i tiden kanske var lite piggare de sista tio åren. De hade inte i samma utsträckning cancer, demens och allt annat. De åt inte den kosten som driver fram de här problemen.

Du nämnde att vi inte ska titta på enstaka molekyler. Longevity är väldigt populärt, och det finns flera forskare som pratar om det på Youtube. Jag tycker att det är jätteintressant.

Men först måste du göra basic. Du måste först ta hand om grunden. Du måste äta ordentligt, du måste sova ordentligt.

Du behöver en viss portion motion, och du får försöka hålla dig undan så mycket gifter som möjligt. Det måste du göra först. Sen kan du lägga till, toppa med andra intressanta saker.

Men du kan inte leva rövare och sen toppa med de här grejerna och tro att det ska bli bra. En annan sak som jag har försökt, och vi släppte förra veckan ett avsnitt kring ensamhet, som jag tycker att man glömmer bort lite grann i hälsoperspektiv, att relationer är fruktansvärt viktigt för ett välmående. Relationer är jätteviktigt, och vi är ju mer alienerade idag än någonsin tidigare.

Trots att vi är många fler människor, och inte alla, men många bor i stora städer, men vi känner ju inte varandra. Och vi umgås på sociala medier väldigt mycket. Det är en katastrof.

Som du säger, du har varit aktiv i branschen i 35 år. Vad ser… Man kan ju se på det på två sätt, kan jag tänka. Att du ser två olika utvecklingar.

Då måste vi någonstans se en positiv utveckling i det hela. Och så finns det väl också en negativ utveckling i samhället. Eller vad är din syn på det? Min syn är att… Om vi tänker 1990, då startade du ditt första… Ja, men jag tycker det är stora skillnader.

Det är oerhört många mer som är medvetna, och hälsomedvetna, och gör förändringar. Som äter bättre mat, som undviker gifter så mycket det går, och tar kostnadsskott för att de vill optimera. Det är oerhört många fler än det var för 30 år sedan.

Och det är mycket lättare att prata om det. Förr var det mycket mer att man blev ifrågasatt. Idag upplever jag att jag blir väldigt sällan ifrågasatt.

Inte för att jag är så smart, men folk förstår samband kring det här som vi har pratat om på ett helt annat sätt. Jag måste förstå att industrin och livsmedelsindustrin tjänar väldigt mycket pengar på att vi äter processad mat. För det är billiga råvaror, och man kan ta ut ett mervärde på det om man bara säljer mat, kött och grönsaker som de är.

Jag tar ett exempel. Jag ska äta champignonsoppa idag. Jag går och köper en sån här påse med pulver och soppa i och så blandar jag ut med vatten och värmer upp det.

Okej, så läser på innehållsförteckningen championer 1,5 procent. Okej, men det måste betyda att det är 98,5 procent någonting annat. Det gör att industrin tjänar pengar.

För att 1,5 procent championer är inte så mycket. Men man tar betalt för det som att det vore champignonsoppa. Och det är det ju på något sätt, men ändå inte.

Så att man tjänar pengar på det. Men det här driver så att vi får på sikt, inte för att du äter det en gång, men över tid, över decennier, så får du symptom och sjukdomar. Och så då har vi en läkemedelsindustri som tjänar pengar på att hantera de problem som dyker upp på grund av kosten.

Nu fokuserar jag på kosten, men du har rätt. Det är emotioner, relationer, sömn och stress också. Det här är två stora, livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin är två gigantiska industrier globalt.

Och de tjänar pengar på det här. De har inget intresse av att ändra på det här. Därför tar det tid.

Det är fel incitament. Titta på djur. Ta till exempel häst, travhästar.

Man tjänar pengar på djur om de är friska. En travhäst som inte är frisk, det tjänar man inga pengar på. Då får man försöka fixa det, eller så avlivar man den där stackars hästen.

Medans på djur tjänar man pengar när de är friska, men på människor tjänar man mycket mer pengar när de är sjuka. Så det är ett felaktigt incitament som driver åt fel håll. Och då vill man inte från industrin styra upp det här.

Och det ser vi. Vi såg till exempel tobaksindustrin från 50-talet, när till och med på 50-talet läkare rekommenderade cigaretter och gjorde reklam för dem. Ja, men jag rekommenderar Marlboro.

Sen tog det 40 år med massor med studier. Det beror inte på det här. Massor med studier och massor med processer, juridiska processer.

Och slutligen var det visat att man faktiskt kunde få lungcancer och annat utav det här. Sockerindustrin gör samma sak. De har tagit över de här tobaksjuristerna som säger att man inte blir tjock och får diabetes av socker.

Det beror inte på det. Det är för att de rör sig för lite. Ja, då måste det komma massa studier som visar att nej, det är inte så.

Och sen sa man, ja, socker. Men det är inte något problem. Det är bara om man äter för mycket.

Och det är inte vårt fel om man äter för mycket. De måste kontrollera sig. Ja, men socker är beroende från kallande.

Och så är det igen, processer och processer. Det tar väldigt lång tid. Men jag vet ju att det kommer bli så att livsmedelsindustrin måste börja ta sitt ansvar.

Och fler och fler människor vaknar upp. Men tyvärr så går det över att tillräckligt många människor måste vakna upp. Man skulle ju önska att det kom därför att politiker såg det här och sa, men vänta, vi ska rätta till det här.

Men det gör de inte. Och varför kan jag inte svara på det? De har väl så mycket annat att tänka på. Och de är ju på något sätt, de litar på sina experter som många gånger är köpta.

De två största, alltså chefredaktörerna för de största tidskrifterna, medicinska tidskrifterna bland annat, Lancet och England Medical, vad det nu heter, någon utav de här två största. Båda deras chefredaktörer har gått ut och sagt att minst 50 procent av de vetenskapliga studierna, i alla fall från 1990 och framåt, man kan inte lita på dem. De är fejkade.

Industrin bestämmer resultatet, utgången i förväg. Då var det inte innan 1990. Och det är alltså chefredaktörerna för de två största medicinska tidskrifterna som säger det.

Det är inte jag som hittar på det. Det är ganska tufft gjort av dem ändå. Det är tufft.

Så det är ett felaktigt incitament. Som exempel kan jag nämna att i det gamla Kina så var det så att läkaren fick betalt, jag menar en läkare hade ett antal patienter, kanske sig, tusen patienter som han eller hon skulle sköta om i sitt distrikt. Han eller hon läkaren fick betalt så länge patienterna eller människorna var friska.

Blev någon sjuk, då betalar jag inte. Då har inte du gjort ditt jobb som läkare, utan då får du fixa mig. Du får se till att jag blir frisk, sen börjar jag betala igen.

Där var incitamentet för läkarna, håll människor friska, idag är incitamentet att förtjäna mest pengar på sjukdomsmänniskor. Och därför ser det ut som det gör. Men när tillräckligt många förstår det här och sätter ner foten, och även politiker förstår det och sätter ner foten, då kommer det bli ändringar.

Så du är ändå hoppfull på det? Ja, men absolut. Jag är bara optimistisk. Sen kan jag inte säga exakt hur lång tid det kommer att ta, men det är en process, det är en rörelse åt det hållet.

Och den går idag inte att stoppa. Inte ens hur man vill det, så det går inte att stoppa. Det är för

många som har blivit medvetna om det här.

Jag följde lite grann därför. Jag tänkte att när du då startade, även fast vi kanske var mer, inte lika ohälsosamma på 90-talet, så var du någonstans där det började. Men sen har det kommit en vändning någonstans.

Ja, och det är väl så att när det blir tillräckligt dåligt, då finns det en anledning att tillräckligt många vaknar upp och säger, men det här, det kan inte vara normalt. Det är viktigt att vi gör det nu, när det fortfarande finns människor som är lite äldre och kommer ihåg hur det var förr i tiden. När jag gick i skolan, då kan jag säga att om Kalle i klass 8b var allergisk mot någonting, då visste hela skolan det, för det var så unikt.

Kalle, han kan inte äta vad som helst, för han är allergisk. Idag så vet vi att vartannat barn är allergisk mot någonting. Det är normalt.

Nej, det är inte normalt. Det har blivit genomsnittligt. Vi måste skilja på vad som är genomsnittligt och vad som är normalt.

Men det finns en tendens att normalisera det som inte är normalt. Det var ungefär som en lärare till mig berättade, att när han hade hämtat sin son på förskolan, så var den ungen så fruktansvärt förbannad på hans föräldrar. För att alla andra föräldrar, alla andra barn hade ju minst flera familjer och flera föräldrar, medan han hade bara en mamma och pappa som bodde ihop.

Precis. Vi har normaliserat det onormala och det sjuka. Det är likadant med till exempel övervikt.

Det är klart man inte ska se ner på eller skuldbelägga människor som är överviktiga, men man måste vara ärlig och säga att det inte är normalt. Jo, men det är normalt. Man kan se ut hur som helst.

En del är smal och en del är tjocka. Ja, men det är inte normalt att vara 30 kilo för tung eller ha ett BMI på över 30. Det är inte normalt.

Det är sjukligt och det beror på någonting. Jag säger inte det för att skuldbelägga människor, men om man förstår det, då kan man också göra förändringar. Tittar vi på varför det har blivit så, så är det därför att industrin sa att fett är farligt.

Det kanske man trodde det. Det är klart att om man är fet så har man ätit för mycket fett. Det är väldigt enkelt.

Sen har man sagt att det bara är kalorier in och ut. Om du äter för mycket och rör dig för lite så går det upp i vikt. Ja, det finns en viss sanning i det.

Men vi vet ju från till exempel Biggest Loser att de äter väldigt lite. De svälter sig nästan och de tränar och svettas. Ja, de går ner i vikt, men man kan inte leva så hela livet.

Så fort de släpper på det där så går de upp igen. Jag brukar ta exempel. Det är ungefär som om du tar en badboll och trycker ner den under vattenytan.

Ja, det kan vara under vattenytan så länge du trycker. Men så fort du släpper då åker den upp. Det är inte naturligt att trycka ner en boll.

Det är inte naturligt för bollen. Den flyter upp. Det är inte den rätta vägen.

Och det här är styrt hormonellt om vi tittar på övervikt. Det har inte med kalorier in och ut att göra. Det har att göra med hormoner.

Särskilt med hormonet insulin. Och äter du snabba kolhydrater, socker och snabba kolhydrater då får du mer blodsocker, då får du mer insulin. Och överskottet av socker, för socker behövs för näring att bilda energimolekyler, ATP.

Överskottet lagras upp som fett. Men när livsmedelsindustrin och sedan Livsmedelsverket har sagt ät inte fett för fett är farligt och det är kolesterol och det är farligt och det är blodkärlen och hjärtkärl och du blir överviktig och så vidare. Undvik det.

Jaha, då har man reducerat fettet. Men om man reducerar fett, för vi har bara tre makromolekyler, det är proteiner, fett och kolhydrater. Om du tar bort eller minskar fett då måste du öka något annat.

Om man ökar inte protein av olika anledningar, då ökar man kolhydrater. Varför det? Särskilt när du processar livsmedel du behöver någon smakbärare och det finns två saker som är smakbärare. Fett är en smakbärare och socker är en smakbärare.

Om du tar bort fett så måste du öka socker annars smakar det inte gott. När Livsmedelsverket har sagt ät mindre fett, vad bra säger industrin då ökar vi på sockret eller snabba kolhydrater på något sätt. Då ser vi ett resultat och när de har sagt nyckelådsmärkt det är godskogen.

Nyckelådsmärkt har lett till en explosion av övervikt och diabetes som ett resultat av att alla försökt att följa nyckelådsmärkt. Det är en katastrof och då måste man erkänna det men det är väldigt svårt för en myndighet att säga att vi hade fel. Jag kan berätta vad det här beror på.

Det beror på en studie som heter Seven Country Studies av en amerikansk forskare som heter Ansel Case på 50-talet. Han ville visa att det fanns en samband mellan konsumtionen av fett och övervikt. Han studerade 21 länder och då tänkte han ett X-ray-diagram och i diagrammet fick han prickar precis överallt.

Det visade inte det han ville visa. Men då var han smart. Han suddade bort alla prickar som inte låg på den här linjen.

Det var från 21 länder jag tror det var 21-23 länder så tog han bort allting utom sju. För de sju låg på en rätt linje. Det vill säga, ju mer fett du äter ju mer övervikt får du.

Men om du har prickar över hela diagrammet och du tar bort två tredjedelar för att du ska få din rätta linje. Om du gör så på ett gymnasieprov då får du underkänt. Han var en erkänd forskare.

Han gjorde det för han ville bevisa sin tes. Det kallas för Seven Country Studies. Det här var på 50-talet.

Och det var starten till det här med att man ska undvika fett. Sen vet man ju att det här stämde inte. Det var ju falsarium.

Och det är väl bekräftat. Men det här lever kvar fortfarande 70 år senare. Och vi lever fortfarande under myten att fett är farligt.

Vi har ju pratat om de här matoljorna. De är farliga. Men inte bra fetter.

Men det här kommer ju rätta till sig. Forskningen finns redan och säger det här. Det är inte jag som hittar på det.

Forskningen finns. Men om det finns forskning och studier det kommer ju inte ut till allmänheten. Det måste ju via systemet.

Via myndigheter. Via skolsystemet. Via utbildningen till läkare.

Politiker och så vidare. Och det har inte trillat igenom ännu. Därför att det finns så mycket motstånd från etablissemanget och de som tjänar pengar på det här.

Vilket är industrin. Läkemedelsindustrin. De vill inte ha de här förändringarna. Så de håller emot. Ja, då tar det ännu längre tid. Ännu mer forskning.

Men jag vet ju att det här är som jag säger. Och det är inte jag som har hittat på det. Så det kommer att bli så här.

Jag kan inte säga hur lång tid det tar. Det kanske tar 5 år, 10 år, 20 år. Men det kommer att förändra sig.

Så därför är jag oerhört positiv och optimistisk. Ju fort folk vaknar upp, ju fortare går det. Därför kan man ju också någonstans då.

Innan vi startade litegrann så var vi litegrann inne och pratade om eget ansvar. Det var ingenting som kom med i samtalet. Men någonstans så handlar ju det här också.

Då blir det här en del av ett eget ansvar att vi ska prata, vi som ändå har greppat det här. Att prata mer om det. Och försöka sprida information och kunskap så det blir någon form av gräsrosrörelse.

Ja, och det tror jag är enda sättet, och det har ju alltid varit så om man tittar på förändringar av

stora system. Tittar på när kvinnor fick rösträtt för drygt hundra år sedan. Det var ju motstånd mot det också.

Och det blev då liksom Fredrika Bremer och många andra som jobbade för det. Och sen småningom först från kvinnor men också från män, mer och mer. Det är väl självklart att även kvinnor ska ha rösträtt.

Men de som hade makten då, de motarbetade ju det. Och vi kan ta hur många exempel som helst. Det är alltid så.

De som har makten vill ju inte släppa den. De motarbetar det på olika sätt. Tills tillräckligt många förstår.

Och då blir trycket för stort. Och det kommer som regel alltid underifrån. Från folket.

Så att, och därför är det ju viktigt som du säger att vi måste informera. Och då finns det ju många som gör det. Du och din kanal och många, många andra.

Eftersom systemet också äger medierna så kommer ju, vi kan inte förvänta oss att medierna ska rapportera om det här. Det ligger inte i deras intresse. Men de kommer att bli tvungna att göra det.

För de kan inte, till slut så framstår de som är vi de enda som inte fattar att det hänger ihop på det här sättet. Så det kommer att ske förändringar. Och det är väl också lite grann att det kanske är samma medier som är ägda och samma som äger många andra läkemedelsindustrier.

Ja, visst. Och de som äger de här livsmedels- läkemedelsindustrierna, de vill ju naturligtvis påverka och äga medierna så att de säger rätt saker så att de kan fortsätta och tjäna pengar. Det handlar ju om makt och pengar.

Så det är inget konstigt med det. Jag moraliserar inte. Jag säger bara, det måste man ju förstå att de vill fortsätta och köra business as usual.

För de tjänar pengar på det. Men det är inte bra för oss människor. Men det struntar de i. Men det kommer de att behöva ta hänsyn till.

Och jag tror att man säger så här, ja men vad kan jag göra? Jag är bara en liten människa. Jag kan ju inte påverka det där. Jag är inte politiker.

Nej men vi röstar varje dag med vår plånbok. Jag går in på affären och jag köper bara ekologiskt. Om tillräckligt många gör det så kommer vi inte få så mycket dålig mat.

Jag köper inte processar. Jag köper råvaror. Ju fler som gör det, då kommer industrin att förändra sig.

Framåt då finns det något, om man vill höra dig mer, finns det något, kan man hitta dig någonstans framöver på någonting som är… Jo men jag har ju inte någon egen kanal så, men Holistik har ju en podd som man kan söka på holistik.se och om man söker där så hittar man Holistiks podd med många avsnitt. Och det är inte bara jag, det är jag och många andra som pratar med ett antal andra i alla fall. Och sen har jag ju varit med i ett antal många poddar som vinst så att om man söker på det på Youtube till exempel så kommer man hitta ett antal avsnitt där jag pratar om olika saker i olika sammanhang.

Det finns till exempel en sån här Youtuber som heter Light of Lotta hon har spelat in ganska många avsnitt med mig men det finns också andra så att det är bara att googla på det. Och så finns det på holistik.se Så in på holistik.se och kolla vidare där också. Ja kolla vidare under, det heter vår värld, det finns en flik som heter vår värld och går man in där så finns det kurser och magasin och podd och sådant.

Bra inspirationskälla. Där finns mycket att hämta. Bra, då får jag tacka för arbetet. Tack ska du ha. Det var trevligt att vara med.

Tandkräm Superwhite 100 gram Biomed

Creatine 400 g NXT LVL

Methylene Blue 1% 100 ml NXT LVL

Liposomal NMN 60 kapslar Purovitalis Longevity

Tandkräm Calcimax 100 gram Biomed

Tandkräm Charcoal 100 gram Biomed

Kurkumin Liposomal 60 kapslar Holistic

KETO Dubai Chocolate 130g BeKeto

NXT LVL Biohack Protocol – Ultimate Stack

H2 Molekylärt Väte 30 tabletter Re-fresh

Bertil Wosk – Holistic

Transkibering Bertil Wosk – Holistic

Leave a comment Cancel reply

FÅ VÅRT NYHETSBREV

VI ÄR SOCIALA

INFORMATION

KATEGORIER

Main Menu

Sök efter produkter

Popular

Your cart (0 items)

Bertil Wosk – Holistic

Transkibering Bertil Wosk – Holistic

INFORMATION

KATEGORIER

Main Menu

Sök efter produkter

Popular