Cancer förklarat på riktigt – Maria Bergsland om immunförsvaret, mutationer och myterna som lever kvar

Maria Bergsland, återigen. Jag tänker att vi hoppar introduktionen för nu vet alla vem du är. Som du har nämnt tidigare så har du ett intressant jobb och du ska fördjupa dig kanske lite mer i vad du gör dagligdags i detta avsnittet.

Precis, vi har ju sagt att vi ska prata om cancer idag och det är ju ett av mina, jag ska inte säga att det är ett av mina stora intressen, för det låter ju helt sjukt, men jag är intresserad av cancer och jag jobbar med det på en daglig basis. Det är lite mörkt intresse att ha den bara. Ja precis, men jag ska förklara mig under podden här så tror jag att det blir förståeligt.

Under dagarna så jobbar jag ju då med hjärntumörer framförallt, men i botten när jag började forska, egentligen under största delen av min forskarkarriär så har jag jobbat med embryonal utveckling, med hur hjärnan utvecklas i embryot, molekylärt. Det kan ju låta som att det ligger väldigt långt ifrån varandra, de två ämnena, men det gör det inte alls. När man tittar på cancer så kan man göra det från ett perspektiv av normal utveckling och så översätta det i ett cancerperspektiv.

Försöka förstå cancern därifrån. Så det gör vi väldigt mycket, vi tittar på cancers stamceller och har det perspektivet utifrån hur vanliga stamceller fungerar. Men om vi ska börja från absolut grunden då, vad är cancer? Precis, det är ju någonting som jag upplever att det är väldigt svårt att förstå.

Ofta när jag pratar med människor så upplever jag att de inte riktigt förstår vad cancer är för någonting. Man kallar det ju en sjukdom och det är klart, man blir ju sjuk av cancer, men egentligen så är det ju faktiskt ett systemfel. Så det är ett fel i hur våra celler kontrolleras och ofta har det med celldelningen att göra.

Det blir ett fel i en cell där en cell kanske inte längre ska dela sig, fortfarande har signaler att dela sig så det börjar ske en okontrollerad celldelning. Och det här skulle då kunna vara uppkomsten till en cancer, i princip så. Så det handlar om signalering i cellen, i en normal kropp så är cellsignalering extremt reglerat, väldigt väldigt reglerat.

Och det finns en gas för celldelning och det finns en broms som bromsar celldelningen. Och celldelning är bara en del av signaleringen, signalering är ju allt i kroppen. Så att en tumör då, eller en cancersjukdom eller en cancer, det är ju då någonting som har fått ett systemfel och där det liksom har sluppit igenom kroppens försvarssystem, som vi också kan gå in på sen, vad det är för någonting.

Och börjar dela på sig ohämmat och skapa till slut som en egen liten mikromiljö med stödjeceller och allt vad det är i den här tumören. Men så en tumörmassa, den består av celler som delar på sig och den består av celler som inte delar på sig. Och det är just de här cellerna som delar på sig då, som driver tumören och som också ger i vissa fall metastaser.

För att en cell måste kunna dela på sig då för att det ska ge upphov till fler celler. Och det här tycker jag att många människor får lite om bakfoten, för att jag har sett också att det cirkulerar väldigt mycket framförallt på sociala medier, om olika preparat som man kan ta mot cancer. Och då framförallt finns det ett som heter Ivermectin, som jag har sett cirkulera väldigt mycket.

Och det är ju ett preparat som egentligen är mot mask. Och jag har också sett att människor påstår att cancer då egentligen är en parasit. Så det som händer med det här, om vi tar Ivermectin som ett exempel, det är absolut att det är ett medel som kan döda celler.

Men det är inte selektivt mot cancerceller och det är inte selektivt mot celler som cyklar. Och det här är någonting som jag vill lyfta, så att folk verkligen förstår. För att visst, det kan ju vara av intresse att döda en tumörmassa.

Men vad som framförallt är av intresse i en cancer, det är att döda de cellerna som delar på sig. För att det kan ju inte synas då, om du då tar en massa Ivermectin och du har någon stor tumör, och okej, vad bra det blev för att tumören blev ju mindre, men du har fortfarande kvar alla tumörceller som delar på sig. Och de här kommer då sen, explosionsartat, att återkomma med cancer.

Just det, så det är ingen lösning. Det är ingen lösning, nej. Däremot så kan man väl kanske, ja förlåt.

Ja precis, men det kan väl ändå vara, om man har cancer eller om man känner någon som har cancer, så tänker jag att Ivermectin kanske kan vara bra för att köpa sig lite tid för att rätta till det andra problemet. Ja, om det nu är ett medel som fungerar, det vet inte jag. Jag har faktiskt inte läst några studier om det, utan nu har jag tagit det här direkt från sociala medier.

Men vilket sådant medel som helst som dödar tumörmassa, absolut. För att det finns en annan poäng i det, och det är att tumörmassan har ett syfte och en funktion i en större tumör, att understödja de cyklande cellerna i att pumpa ut olika tillväxtfaktorer, se till att det kommer in blodkärl i tumören och sånt. Så att de har ett syfte, det är inte bara död massa.

Så absolut, det kan finnas ett syfte i det. Men som sagt, en traditionell cancerbehandling med cellgifter slår emot de cyklande cellerna. Och då slår de ju även mot de cyklande cellerna som inte är cancerceller.

Det är därför man tappar hår, därför att vi har cyklande celler i våra hårfolliklar och så vidare. Och det är det som gör att du får jättedåligt immunförsvar generellt när du kör det. Precis, exakt.

Och också att du generellt mår väldigt dåligt, för det är ju ganska effektivt på att döda kroppsegna

celler också. En annan sak som cancer uppkommer från är en mutation. Man pratar ju väldigt mycket om mutationer, och ofta är det ju när det blir ett signalfel så kan det bero på en mutation.

En mutation i DNA kan ju uppkomma från till exempel UV-ljus eller vad som helst, ioniserande strålning eller vad man nu blir utsatt för. Så kanske man har den oturen att man får en DNA- skada i en sådan gen som är med i signaleringen för cellcykeln till exempel. Och då blir den här cellen skadad på så sätt att den, låt oss säga att den här DNA-skadan kommer att resultera i att det här proteinet som är produkterna av den här genen kommer att bli överaktivt och se till att den här cellen delar sig gång på gång på gång.

Då har vi olika rescue-system eller olika räddningssystem i kroppen som är otroligt effektiva. Dels så har vi ett maskineri för att laga DNA-skada som sker hela tiden, DNA repair-maskineri, som då känner av när det finns en DNA-skada framförallt när den är så omfattande som det kan bli av UV-strålning. Då lagar de det och så låter de cellen, så går den igenom olika checkpoints och så är den okej och så släpps den igen för att vara normal.

Ibland så slipper cellen då igenom det här DNA-skade, DNA repair-processen och då har kroppen andra system som tar hand om den här cellen till exempel att man då slår cellen själv på ett apoptotiskt program så att cellen ska gå i självmord. Så det blir den andra nivån av räddning mot en cancercell. Och sen ytterligare då om även det här fallerar så har vi vårt immunförsvar som är väldigt effektivt på att leta upp celler som inte är okej och eliminera dem.

Så vi har ett väldigt effektivt skyddssystem i kroppen mot cancerceller och det används varje dag. Vi har alltså uppkomst av den här typen av celler många gånger per dygn i en kropp. Så kroppen är väldigt aktiv med att hela tiden laga och eliminera den här typen av celler för att inte en tumör ska kunna uppstå.

Och då också, nu pratar jag bara på, då gäller det ju också att man understödjer kroppens, de här rescue-systemen, att det finns, de behöver ju energi. De här systemen behöver aminosyror, de behöver ATP-molekyler, de behöver att kroppen är fräsch så att energin kan gå dit. Om man istället lägger sin energi på att ha inflammationer, att strunta i att sova, att inte understödja kroppen i det den behöver, då blir det svårare för kroppen att lägga resurser på de här systemen som hela tiden behöver åka runt i kroppen och ta hand om.

Då kan det bli en livsstils-sjukdom om man får säga så. Ja, absolut, det kan man säga. Det jag hakar upp mitt eget huvud bara på, det är när man benämner att någonting är ett systemfel.

För i min värld, när något är ett systemfel, då är det liksom kast, då är det obackerbart, då spelar det liksom ingen roll om man kör strålbehandling och allting och försöker bli frisk. För det som jag tolkar, då är det säkert fel. När någonting är ett systemfel så är det för mig alltid systemfel.

Kan man rätta till systemfelet? Nej, utan det har du rätt i. Men det är begränsat till de cellerna. Så det man gör med strålning, celllifter och sådant, det är att eliminera de cellerna utifrån. För

kroppen har inte lyckats ta hand om de cellerna, så de har sluppit undan och vi måste försöka eliminera dem utifrån med strålning, celllifter och så vidare.

Men du har helt rätt i det, det håller jag med om. Det systemfelet som har uppstått i en tumörcell, när tumören väl har uppstått, det går inte att backa ifrån, utan det enda felet som går att backa, det är just i det första steget av DNA-reparationsprocessen. Där går det fortfarande att laga den DNA-biten och cellen kommer att vara okej.

Men när det väl har undkommit DNA-repair och börjat bli en cancercell, då måste immunförsvaret ta det eller så måste vi eliminera det utifrån. Men de cellerna måste bort. Så det har du helt rätt i. När man pratar om DNA-repair så finns det klassiska exempel på, man brukar prata om den här genen BRCA1 och 2, det är typiskt bröstcancergener kallar man dem, de heter ju till och med det.

Då talar man om att man har mutationer i de generna. Ofta så screenar man det hos familjer där bröstcancer är vanligt så kanske man screenar och då säger man att du har en mutation i BRCA1 så att du kanske ska i förebyggande syfte ta bort dina bröst till exempel. Vad det här betyder är att när man har en sån, nu blandar man ihop begreppen lite grann, mutationer och genvarianter.

Det är för att har man en sån genvariant av BRCA1 som gör den genen lite mindre effektiv så att BRCA1 och 2 det är gener som är involverade i DNA-repair. Har du en speciell genvariant av dem som gör att något av de här proteinerna är lite mindre effektiva så har du en lite sämre DNA- repair-mekanism och det här innebär ju då att du hela livet har en lite sämre förmåga att ta hand om DNA som blir skadat. Så att en del av din kropps rescue-mekanismer är lite nedsatt.

Det är där det här betyder och att man har en genvariant betyder då att man har det i alla celler i kroppen. En inducerad mutation som kommer från UV-strålning eller någon annan typ av skada, den blir det i en cell. Så att här är skillnaden genvariation mot en mutation.

Så att just när man har en sådan speciell variant, det finns ju jättemånga sådana exempel på gener som kan vara där man då har olika genvarianter som ger en högre risk för cancer och den här högre risk för cancer är just det att du har antingen en påtryckning av någonting som egentligen ska bromsas i med den här genvarianten eller så har du så som i det här fallet då med BCA1 att du har ett litet problem i något av rescue-systemen. Det kan ju också vara i ditt immunförsvar, det kan ha någonting med apoptos att göra, det kan ha någonting med antioxidativa system att göra som också är ett av våra rescue-system. Så att den här genvarianterna är ju oändligt många som kan ge dig en speciell förutsättning för cancer och det här betyder i sin tur att varje individ har sina specifika förutsättningar för att ta hand om cancer och risken att få cancer, förstår du hur jag tänker? Men i Sverige så gör vi så här, vi har ett antal genvarianter som vi screenar efter för att se om folk har en högre risk för att få cancer, men alla de andra 10 000 genvarianterna som vi ännu inte riktigt har koll på, de screenar man inte efter.

Du förstår vad jag menar, man sätter upp en risk för vissa genvarianter som man vet om, men vi

alla ligger någonstans på skalan, vi har alla våra genvarianter och det är liksom ingen idé att titta hur det ser ut på något sätt för att du är en individ och du har de förutsättningar du har, jag vet inte hur jag ska förklara riktigt, men blir det förståeligt? Ja det blir förståeligt för i min värld så hamnar man litegrann i mörkret och söker ett svar, om du inte hittar just det svaret så tror man att man är safe, men då finns det 10 000 olika varianter som man inte kollar, som kan vara nästintill lika dåliga, men det kollar man inte efter. Nej exakt, för det vet man inte om än, men sen är det ju så att det finns vissa genvarianter som ofta kommer upp hos patienter, jag vet inte om patienter känner sig trygga i att om man har en viss genvariant för BRCA1 och man kanske har släktingar som har gått bort till bröstcancer, då kanske man känner sig tryggare i att ta bort sin bröstvävna, då kan väl det vara skönt att slippa den stressen om man nu går runt och tänker på det, men generellt sett så hur jag tänker på cancer och hur jag tar hand om mig så försöker jag tillgodose min kroppsbehov, jag försöker sova, jag försöker äta bra, inte stressa och inte göra det överdrivet för det blir ju en stress i sig, så jag försöker leva bra, jag försöker skratta och ha det bra, jag tror att det är bra för kroppen, det är bra ur ett cancerperspektiv så Marias stora intresse i livet är cancer och att skratta, det blir lite filosofiskt, men syftet är, det här är ju en banal fråga kanske för dig och det här är bara en teori som jag har hört, så det finns inga stora belägg i det här också, det är lite konspiratoriskt i det hela också, men just vad heter den när ni kvinnor går och kollar bröstcancer mammografi, då finns det en teori kring det, att när man går och gör det så klämmer man ihop brösten i den maskinen, att själva den kollen kan vara startskottet för att man sätter igång en cancerproduktion på något sätt att man sätter igång en cancerproduktion, då skulle det i så fall vara det här mekaniska, att det blir en skada i vävnaden, teoretiskt sett är det ju inte en dum tanke, så fort du har en skada och det här brukar man koppla till att bröstcancer har ökat i och med att man har ökat mammograficheckarna, och så finns det då en teori att det är därför man går och kollar och att man gör denna undersökning och då ökar cancer på grund av det, som sagt det är en teori som jag har hört och cirkulerar, jag vet inte hur stor den är jag undrar om det stämmer, det tycker jag låter konstigt, men om man ser på det rent teoretiskt, om man inducerar en skada i en vävnad så har du ju rent teoretiskt sett en större chans att få cancer i den vävnaden, eftersom att om du inducerar en skada så kommer du antagligen att stimulera celldelning och så fort du stimulerar celldelning så uppstår det ju en situation där eventuellt ett signaleringsfel kan uppstå så teoretiskt sett så stämmer det ju att mekaniska skador eller vävnadsskador ger en ökad cancerrisk, det är samma med inflammation i vävnad, det ger också en ökad cancerrisk just för att du har en omsättning av celler, så fort du har en omsättning av celler och en celldelning så ökar man helt enkelt risken för signalfel men du har fortfarande en kroppsräddningssystem som kommer att ta hand om det här i de allra flesta fall, man pratar ju väldigt mycket om cancerrisker just det som du säger nu, för det man tittar på då är ju att man tittar på statistik, man tar ju inte hänsyn till någon mekanism så att när man tittar på statistik i stora populationer så blir det ju enbart en medelvärde av alla individers förutsättningar och det säger ju egentligen inte så mycket, jag kan ju återgå till min favoritexempel som jag nästan alltid tar upp och det är det här med syntetiska hormoner, syntetiska progesteroner och bröstcancerrisk det är en sak att säga, om du tar det här, om man tar då till exempel om man är i

klimakteriet och man vill ta en hormonreplacement therapy så man tar östrogen och så tar man det tillsammans med en progesteron och då så skriver de ofta ut syntetiska progesteroner och syntetiska progesteroner fungerar inte riktigt som kroppsegna utan de har en extra liten förmåga i bröstvävnar att binda till testosteronreceptorn eller androgenreceptorn det här gör inte kropps eget progesteron utan det gör just en stor del av de här syntetiska progesteronerna och när det händer då att de binder till testosteronreceptorn så kommer det att inducera ett tryck mot celldelning i bröstvävnad och det här tycker jag, det här är ju en mekanistisk risk därför att här har du hela tiden, okej du har en frisk kropp men utöver allting annat så har du då en extra påtryckning av de här syntetiska hormonerna mot celldelning av bröstvävnad och så delar man ut då en siffra för hur farligt det är att ta de här men då tar inte den siffran, men det är så här stor risk att du får bröstcancer av de här syntetiska progesteronerna, okej men det tar inte hänsyn till hur dina genvarianter ser ut, var någonstans på den här skalan du är, hur lever du, hur är dina röstljussystem, hur mår din kropp hur väl kan det inte handla om att du hela tiden har en påtryckning mot celldelning liksom och då blir det ju, alltså i mitt tycke så istället för att ge en siffra till patienter så vore det bra om man kunde förklara att så här fungerar det med just den, just med mekaniken kring en cancerrisk så en cancerrisk är inte bara en siffra, en cancerrisk är någonting faktiskt som betyder någonting för en individ, en annan sak då, när man väl har fått cancer, jag skrev precis en artikel om det här nämligen till min Substack-sida, så skrev jag precis det här just om kroppens försvar och så här, men när man väl har fått cancer just det, du får nämna innan det, vad heter din Substack, hur hittar man den? min Substack heter, den heter Maria Bergsland, så dit är ni jättevälkomna, där skriver jag litegrann om, jag har ju också min Instagram, marbergs, man hittar mitt namn där, men på Substack så skriver jag lite mer artikelaktigt då skrev jag i alla fall en artikel om just det här med kroppens försvar och hur vi kan ta hand om kroppen så här, men när man väl får cancer då så undrar man ju såklart varför man fick det och vad man kan göra åt det vi har ju en massa olika behandlingsformer i Sverige, dels så har vi ju de här klassiska, nu jag är inte någon expert på behandling för jag jobbar inte med patienter, men jag har ju ändå såklart ett intresse i det för jag jobbar ju med att bota eller förstå hur cancer kan botas men när man jobbar då, man har då till exempel de här klassiska cellgifterna som slår på celler som cyklar, sen så har man strålning mot tumörer, det tycker jag är jättespännande för tekniskt sett så går det ju väldigt snabbt framåt och jag tänker att strålning är otroligt otroligt effektivt om man bara kan styra det exakt, för du vill inte stråla det som inte är tumör, för det är ju väldigt cancerframkallande strålning den här ioniserande strålningen så du vill ju verkligen bara slå ut tumören, men jag är inte säker på hur effektiv strålningen är nu i att specificera djup och exakthet, men jag tänker att det är någonting för framtiden och att strålning kommer att bli väldigt bra för oss i framtiden för cancerbehandling Det där är ju en mörk grej som man hör och som jag har haft, inte jättenära med i mitt liv, men en kompis var med om att hans sambo fick cancer och de hade precis fått, det kom inte riktigt på tidslinjen, men de hade ett litet barn uppe i allt detta och hon fick strålbehandling vilket gjorde då att hon inte kunde vara nära sitt lilla barn, och det är ju mörkt så, men det är som du säger, och då var hela hon utsatt Ja, det är ju otäckt med ioniserande strålning, det är ju en strålning som är väldigt mutationsframkallande

genom att det blir väldigt hög oxidativ stress i cellerna Men sen har man ju de här alternativa behandlingsformerna Vad är de alternativa behandlingsformerna? Det vet jag inte, det finns lite olika sätt att man har hört att folk Har fastat sig frisk från cancer och man tar en viss kost men så tackar man nej till sjukhusets behandling och så går man en egen väg. Funkar det teoretiskt eller är det bara att den cancer inte är så utvecklad? Nej men vad de människorna gör är att de satsar på kroppens egna försvarssystem. Det är ju det som det blir teoretiskt för då satsar de på att lägga energin på för sitt eget immunförsvar.