FRAKTFRITT – VID ORDER ÖVER 499 SEK

Träningsoptimering med Lukas Kroon

Vi gästas av Lukas Kroon från ATC Nacka och som är en del av 24 Edge. Vi pratar om träningsoptimering och vad man kan göra för att hitta bra träningsrutiner. 

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden, i samarbete med BiohackBalance – en webbshop och plattform för livsstilsoptimering.


Transkibering – Träningsoptimering med Lukas Kroon

Men då kör vi med Lukas Krohn och du är ju faktiskt, i min värld, du är ju en skattemåsk. Du kräver ju mer på pengar än en annan. Du är ju faktiskt första i poddgästen som jag har, som jag faktiskt många gånger i månaden skickar och kräver mer på pengar.

Och då beror ju inte det på bara för att du tycker att det är roligt utan det är ju för att du är en del av dels ATC Nacka som vi har haft innan med Anton och även då en del av, som vi har med dig att göra är 24-7 the night. Mm, precis. I den bästa av världar så skulle man ju inte behöva ta betalt för någonting utan bara göra det som man vill göra.

Så det är med motsträvan som jag skickar fakturor. Och så kan jag känna det till mig själv också ibland när man skickar fakturer för olika saker man har gjort. Det känns ju dumt, det här är ju en kompis till mig som jag ska fakturera men jag har ju utfört en tjänst.

Det blir lite fel men det är klart att så fungerar det ju. Men som sagt, du hänger med dem och Anton är duktig på sömn och Marcus väl också duktig på sömn och träning. Och du är väl också väldigt duktig på de grejerna men jag tänker att din expertis kanske ännu mer handlar om träning och träningsoptimering.

Eller hur skulle du förklara vad du själv gör för någonting? Ja, precis. Vi är väl alla tre ganska så fokuserade på att se till individen och alla olika delar. Man kan inte bara plocka ut en del träning och få bra resultat av att bara optimera träningen eller bara optimera sömnen eller stressnivåerna till exempel.

Har man inte alla delar så ja, eller de flesta delar. Om man inte vet om alla delar så kan man inte få så pass bra resultat som man vill. Vem vänder du dig mest till? Idrottare eller vilka vänder du dig helst till eller vilka jobbar du helst med? Ja, så historiskt har jag jobbat väldigt mycket både och.

Jag började som personlig tränare och fick den vanliga svensk som absolut mest men hos de flesta så har det hela tiden funnits mål. Jag vill gå ner i rygg, jag vill bygga muskler. Sedan började jag väldigt tidigt att träna tennisspelare i fyspräning.

Så fort man höjer kravprofilen på någonting, att den här människan ska klara av vad det nu kan vara 14-15 timmar i veckan träning bara. Gentemot den här människan ska klara av att sitta på en stol och kolla in i en dator hela dagen. Rätt stor skillnad och högre kravbild på mig som fystränare än som personlig tränare.

Det har varit väldigt nyttigt på många sätt att kunna koppla balansen i en vardag till balansen i en idrottares vardag. Nu på senare tid så är det dels individuella idrottare som jag tränar och en hel del lag i gruppträning. Men fortfarande även vanliga, dödliga om man säger så.

Vad är utmaningarna i de olika delarna? Vad har du för utmaning om jag skulle komma till dig som en vanlig? Vad skulle du ha haft för utmaning där kontra en som spelar tennis i flera timmar i veckan? Vad måste du tänka på? Jag måste först få en bild över hur ser din vardag ut? Så om du skulle komma till mig så skulle jag fråga hur mår du? Och så säger alla att jag mår bra. Och sen så sitter man och pratar i en halvtimme och så har man fått fram att jag hade en förälder som gick bort för ett tag sedan och sen dess har jag inte fått koll på någonting och sover dåligt. Jag försöker få igång träningen men det går inte för att jag har så mycket jobb.

Okej, då kanske vi ska fokusera på att bara få en rutin på att träna en gång i veckan. Och sen se till att det bara händer. Så att personen, oftast så handlar det om att personen kommer och nu ska jag ställa om hela livet.

För nu har jag bestämt att jag ska börja träna. Och då går det som vanligt som man ser i januari. Det går fyra veckor och sen så hamnar man tillbaka i gamla rutiner.

Man blir sjuk, man missar träningspass och tänker att nu har jag sabbat det här för evigt. Och så slutar man med träningen. Det kan ju vara en typ av person att jag vill komma igång med mitt träning för att jag vet att det är bra att träna.

Eller så kan det ju finnas en annan typ av person som kommer in som är en vanlig svensson. Men som har ett väldigt tydligt mål. Jag springer väldigt mycket, jag skulle vilja bli snabbare på fem kilometer.

Okej, hur ser träningen ut idag? Och än en gång då, hur sover du? Vad äter du? Och finns det någon tid på återhämtning? Typ de delarna. Vill man jämföra det så tror jag det finns tre olika typer, ganska så lätt sagt. Väldigt lätt sagt.

Att det finns den som vill komma igång med sin träning för att man vet att det är bra. Det spelar inte så stor roll om jag blir smalare eller starkare. Eller mer uthållig eller vad det nu kan vara.

Det spelar inte så stor roll, jag vill bara träna. Och sen finns det den som har ett väldigt tydligt mål. Som fortfarande är en vanlig svensson.

Att om jag skulle vilja göra två kins. Ja men okej, då har vi det som mål. Och sen så finns det den tredje då, den idrottande.

Och där kan det ju finnas hur många olika typer som helst. Jag har ju idrottare från tolv års ålder till fyrtio. Och då får man ju handskaff med dem på olika sätt.

För att de har helt olika bakgrund. Och är helt olika möjligheter att återhämta sig på. Vad är svårast? Vilken av de delarna är svårast egentligen som du tycker? Nej, jag skulle nog säga att de är svåra på olika sätt.

Det är ganska så svårt med unga idrottare. Mellan tretton till arton. För att då bestämmer de inte särskilt mycket över sin egen vardag.

Jag har fotboll måndag och onsdag och fredag. Vi har match på lördag, ibland också söndag. Mina föräldrar bestämmer vad jag äter.

Då får man ju gå på föräldrarna istället och säga att man måste se till att personen äter frukost. Och den bör bestå av det här. Om den ska kunna överleva träningen och få ut någonting av det.

Sen har man ju elitidrottaren som är svår på ett annat sätt. Där är det också väldigt rutinmässig träning. Då har man tränat tio till tolv pass i veckan.

Det mesta är den idrotten som jag håller på med. Jag har inte någon plats för fysträning per sej. När ska vi få in det? Vad är optimalt för din idrott? Hur tränar du idag? Hur ser matchsituationen ut? I mina erfarenheter av att träna idrottare så är det väldigt många som inte riktigt utvärderar träning kontra match.

Som till exempel i de idrotterna som jag har varit nu. Absolut mest så är det ju fotboll, vuxning, tennis. Och kollar man på en tennismatch till exempel.

Då är det extremt mycket vila. Extremt korta sessioner av väldigt intensivt, explosivt arbete. Och den stora mängden av träning sker slentrian på 70-75% av max intensitet, max hastighet, max acceleration, max lag.

Vilket gör då att man kan gå månader och år av att träna på ett visst sätt. Det vill säga lågintensivt. Men matcherna är precis för dem.

Ett helt annat energisystem. Och rent logiskt så blir man inte bättre på match om man inte tränar som på match. Men kan det där vara, för det där är lite intressant.

Så som jag har fattat det. Och det där kanske också kan vara helt fel. Men det var väl lite grann.

Vi pratade lite grann skidskytte innan vi började. Skidor överlag innan vi började spela in här. Och jag såg för ungefär ett år sedan så såg jag en dokumentär i tre delar om Gunther Svahn.

Och han var väl en, det var säkert folk tidigare. Men han gjorde väl den här lågmängdträningen. Det var väl nästan han som satt i grunden för det.

Och tränade extremt mycket på väldigt låg puls. Och verkar uppenbarligen ha funkat för honom. Men som du säger nu också så säger du.

Du säger inte tvärtom men du säger att man ska träna för match. Och hela den biten. Och jag tycker också att jag kan ha höra mig av.

Undrar om det var ni som också pratade om det när jag besökte er på gymnasiet i Nacka. Att

det var något fotbollslag som hade fått riktlinjer av tränaren. Att man skulle vara liggande i tolv timmar per dygn.

Att idrotten börjar kolla på. Återhämtning kanske är viktigare. Det kanske är viktigare att vila och träna hårt.

Istället för att köra mängdträning. Förstår du var jag vill komma någonstans. Och håller man på att ändra det där synsättet litegrann.

Ja precis. Sen är det ju ganska stor skillnad från idrott till idrott. Vissa idrott måste ha mängdträning.

Så ska vi åka långt. Då måste vi öva på att åka långt. Och då är det lägre puls.
Långa distanser. Arv och arbete. Det är också där man kan se att folk blir förvånade.

Kolla vilken spurt de har i slutet. Hur kan de åka det efter 10 mil? Det är olika energisystem. Och det ena har gått kontinuerligt väldigt långt.

Men jag har fortfarande kvar det andra. Och då kan jag utnyttja det i slutet. Så länge det inte bränt allt jag har.

Men jag tror att lag. Och framförallt på den högsta elitnivån. De vet ju om det här.

De vet ju om att om vi har spelare som återhämtar sig bättre. Då kan vi träna hårdare. Vi kan ligga högre i intensitet.

Än om vi återhämtar sig dåligt. Äter dåligt. Och stressar för mycket i vardagen till exempel. Så att spara så mycket energi. Och nervsystem. Till träningen.

Jag tror att i svensk standard. Så har vi utgått från de som har gjort jobbet för länge sedan. Det gick skitbra för Guldesvarn.

Han matade träning. Gick det hur bra som helst. Han tränade mer än alla andra. Och så ligger den i bakhuvudet på de flesta. Och då är det mer det här. Bättre.

Och man ska inte förringa. Vill man bli riktigt bra på en idrott. Det är klart att man måste hålla på med idrotten mycket.

Men det finns också många andra delar som gör att du blir bra på din idrott. Och det är kanske de som vi förespråkar mest. Nu har du spelat hockey 10-12 timmar i veckan i 15 år.

Men du har inte kunnat använda din högerhust. Överhuvudtaget de senaste tio åren. Och därför så sätter du inte ett enda slutt.

Lite så. Eller därför så är du näst långsammaste laget fortfarande. Det finns ingen utveckling de

senaste tio åren.

Då kanske vi ska prova något annat. Vi kanske ska se till att kvaliteten på träning och rörelse blir bättre. Eller prova lite bättre.

Alltid den här jävla sömnen. Men hur svårt är det att hitta den då? För det måste ju vara ett jävla pusslande. För varje person är ju helt olik.

Och så kommer någon in och så märker man att de inte fått den utvecklingen. Hur stor del av ditt förarbete lägger det egentligen hand om att lägga pusslet till den personen? Det måste vara det som är roligt i uttryck också. Men hur svårt är det egentligen att hitta den pusseläggningen? Har du alltid svar på tal? Eller är det någon gång du känner att det här var en tryckejävel? Nej, man har inte alltid svar på tal.

Men jag brukar fokusera på den grej som jag vet personen i fråga gör minst bra. Vi säger att en person kommer in och så äter den ingen frukost. Och det kan man ju göra så länge man fixar allting annat.

Det är ju skitbra att pasta också. Om man har full koll på vad man håller på med så är det skitbra. Men är man en ungdomsidrottare som vill bli bra på sin idrott, då gäller det att se till att vi får i oss tillräckligt med näring.

För jag vet att den kommer träna så pass mycket. Kanske sova åtta timmar på en natt men kosten är skit. Då fokuserar vi på kosten mest och så gör vi enkla grejer.

Jag brukar se till att de inte behöver plocka bort någonting i början. Utan bara lägger på grejer som jag vet är bra. Jag äter två mackor och frostig ätefrukost.

Det är skitbra. Kanske inte optimalt men jag fortsätter göra det om det funkar. Och så äter jag ett ägg också.

Och sen kan man lager på lager försöka förtina och kunna påverka. När man har tränat personen, jag måste vinna ett förtroende först. När jag tränar.

De måste förstå att det jag säger faktiskt inte kommer från mig. Utan det kommer från studier som jag lär. Och beprövad erfarenhet.

Så det är inte mina åsikter om vad som är bra eller dåligt. Utan när jag säger någonting så brukar det finnas god grund till att jag säger det. Och då är det inte mina grunder.

Gör det inte som jag då som tar det lite grann från luften bara? Det känns bra. Kanske inte så ofta. Gå utifrån höften och det här har funkat för mig och såna grejer.

Så gör jag. Men det är också väldigt tydligt att man säger att det är från mig. Jag tar det inte betalt för mina råd.

Nej precis. Så länge man är det. Bara man är öppen för gemene man.

Man bara är öppen och provar nya grejer. Så tror jag att man har mycket vunnit. Vad händer om jag tar en smoothie och äter tre ägg på morgonen istället för den frukosten som jag har käkat tidigare? Ja men det som hände var att jag inte blev lika hungrig klockan tio.

Jag hade inte samma dippar i mitt humör. Jag kunde prestera bättre på träningen. Och jag har inte samma magproblem som jag har haft de senaste två åren.

Okej då kanske det var en bra grej då. Lite så får man jobba. Hitta den punkten som kommer förändra må bra balansen mest.

Och få bäst resultat på träningen. Om det nu är målet. Om målet bara är att jag vill må bra.

Då är det ganska lätt att peka på flera punkter. Och säga att här kan vi göra lite, här kan vi göra lite och så börjar vi där. Sen ser vi till att vi får ting på träningen.

Det brukar vara det svåraste för folk. De vill börja träna. Att få in rutinen.

För det här tänker jag också. Vilka har du som tränare så många olika. Vilka är sämst för nya idéer som man kanske inte har hört förut? Ja men det finns en härlig skala av det här att veta när man inte vet.

Eller vara omedvetet okunnig. Medvetet okunnig. Eller omedvetet kunnig.

Den är ju den tuffaste. Ska jag försöka förklara så att jag får den rätt. Men att man tror till hundra procent att jag vet vad som funkar för mig.

Jag vet vad som är bra. Jag har alltid gjort det här. Den är ju den svåraste att förändra.

Det lättaste att förändra är den som är medvetet okunnig. Jag kommer in till dig och nu är det allt du säger kommer jag att lyssna på. För du är ju expert på det här området.

Det är ju den lättaste att göra. Åsiktssamhället som vi lever i nu. När man kan bara hitta fyra klick på Instagram som säger samma sak.

Den är det så bara. Det är ju den vi får tampas med mer och mer. Jag vet att Mo Salah går in som en av de bästa fotbollspelarna under de senaste åren.

Och säger att jag styrket tränar ingenting. Okej. Mo Salah styrket tränar ingenting.
Han är ju bäst i världen. Låt honom säga det då. Jag vet inte om det är sanning eller osanning.

Jag vet inte vad Liverpool har gjort. Hur svår är den? För den där är ganska intressant. Och den har vi liksom aldrig tagit upp.

Men det är någonting som jag funderar ganska mycket själv påkring. Emellanåt just det där att

det är ganska många som lyssnar på stora folk som har mycket följande. Så här då.

Nu är ju du ganska ny bekantskap för mig. Men Anton då som är din närmsta kollega är ju fruktansvärt duktig. Och han är fruktansvärt mycket om mycket saker.

Men han jobbar då där ute i Nacka där ni är. Och han jobbar inte med Instagram. Så han har ju inte hundratusen följare på Instagram.

Men hans kunskap är bra, mycket bättre än kanske någon som har tjugofemtusen följare på Instagram. Och sitter och lär ut hur man ska göra sit-ups. Och då är det han man lyssnar på bara för att han har mer följare.

Och så hade Anton sagt någonting. Han skulle inte göra sit-ups på det här sättet. Nu ska jag göra på det här sättet.

Men då lyssnar man ändå på han som har tjugofemtusen följare. Hur farligt är det? Eller börjar det bli så pass farligt att folk fastnar för mycket bara på de stora hälsoprofilerna? Även fast de också kan säga bra saker. Men det kanske är till en viss basic-nivå.

Sen måste man ju faktiskt lyssna på en riktig expert om man får säga så. Fiskbåt är ju skitjobbigt. Och det är ju klart att jag följer den här på Instagram.

Och det är också två och en halv miljon till som säger samma sak. Och så ska jag försöka sitta där och säga att det stämmer inte. Precis som när man får in en tränare i någon idrott.

Som säger att vi har gjort så här i tjugo år. Men de här energisystemen har vi. Så här behöver vi jobba om vi ska kunna maximera effekterna av en träning.

Men just nu så kan inte personen i fråga eller laget göra det som krävs för idrotten. Så som vi hanterar det här, eller så som jag hanterar det. Jag får ju prata för mig själv.

Är ju att påvisa. När finns det stugor på? Och vissa saker som sägs på Instagram det är skit bara. Ren och skär skit.

Och vissa saker är hur jäkla bra som helst. Och det är väl här som det blir svårt. Att man sållar Instagramkonton på vilka som har flest följare.

Och inte vilka som håller sig till den faktan som vi har just idag. Det var ju skillnad för tio år sedan. Mot de vetenskapliga studierna som finns nu.

Och de metaanalyserna som finns idag. Från alltifrån hur ofta man ska basta till hur mycket man ska sova på en natt. Och vad som är viktigast i sömnkvaliteten.

Hur man tränar och CEP-systemet på bästa sätt. Hur lång åtgärd som krävs och så vidare. Allt. Hur mycket som helst. Finns ju det data på. Då får man bara hänvisa till det.

Som sagt igen, det här är inte min åsikt. Detta är min beprövad erfarenhet och vad jag har sett i studier. Det är testat i hur många personer som helst.

Både av mig praktiskt och av andra. Och kontrollerat av opraktiska personer. Just det.

Men vad kan du ge för tips då till de som ändå har det? För det är ju ganska många. För det är ju bra att de här insägningarna kommer. För hälsomedvetenheten ökar ju med dem.

Men vad kan du ge för tips att man inte ska göra för att fastna i just det här? Fastna inte bara på det största kontot. För det är ju svårt också. Det är svårt för mig att veta vad som är kast.

Och vad som är. Om man inte har den kollen. Att det här verkar ändå vettigt.

Och så går jag och säger det till dig. Och du bara, det där är inte alls vettigt. Han är fruktansvärdig.

Ja, men vad jag har för tips. Det är väl samma som skolan. Var källkritisk.

Vem är det som säger det? Varför säger den det? Säger den det för att den vill sälja en produkt? Säger den det för att den har ett samarbete? Säger den det för att få fler följare? Säger den det för att provocera? Det finns så många olika anledningar till att personen säger olika saker. Säger den det för att det har funkat för den personen? Ja, det behöver inte funka för dig. Men kan man kolla på vad som funkar för de flesta personerna? Då kanske vi ska kolla mer på studier och statistik och data.

För där är det lättare att samla den in. Men samma sak som innan. Låt den inte helt uppåt väggarna.

Det kan man ha fina ord för. Prova då. Fungerar det för dig så är det väl bra. Fungerar det och du når dina mål lättare. Oavsett vad det är för mål. Prova.

Jag har en sån grej som jag vet. Jag höll på med mountainbiking när jag var yngre. Och då vet jag att det var en som var då.

Jag var tonårig men den här personen körde då elitklassen. Och var kanske en av de bättre i Sverige. Allt mellan ett och tio i Sverige.

Kunna komma på vanliga Sverige-tävlingar. Och han var väldigt öppen med att han gillade att äta chips och dricka bärs. På fredagar och lördagar.

Men var ändå så pass duktig. Han var slö. Man visste att han var ganska slö.
Han tränade inte mest. Men han var ändå en av de bättre. Han hade ju hittat någonting.

Men jag tror ju inte att hans recept hade funkat på jättemånga andra. Att du lyckades dricka bärs och äta chips. Tränar lite.

Då blir du ändå bäst i Sverige. Nej, precis. Och det är därför det är så häftigt med olika grejer.

Och det är därför man hellre inte vill plocka bort någonting fullkomligt. Man kan säga vad som är optimal rent kostnärings- och åtgärdsmässigt. Men får man inte balansen är jag fortfarande tycker det är roligt.

Det kommer alltid vara det absolut viktigaste. Tycker inte gemene man, vanliga svenskar som är mål eller elitidrottare. Att det är roligt.

Då kommer de skita i det bara. Vissa grejer gör man ju för att man vet att det kommer ge mer resultat. Det är inte så kul när man håller på med det.

Men resultaten jag får av det senare är magiska. De chipsen och den biran som han drack gjorde att han fick balans i sin vardag. Det gjorde kanske att han kunde träna lite tuffare i veckorna när han väl tränade.

Han visste att han hade varmare på älgen och kunde chilla och käka chips och dricka öl. Medan någon annan gjorde allting rätt. Men systemet ligger påkopplat hela tiden.

Får aldrig ordentlig återhämtning. För att man är så stressad över att jag måste göra mer saker. Jag måste träna mer, jag måste äta allting rätt.

Och så blir den stressad av den anledningen istället. Balansen är viktigast. Vad skulle du ge för tips om man inte håller på med en idrott eller inte har några mål? Vad är de grundläggande tipsen om du skulle ge till en sån som mig? Som ändå är intresserad och är lite aktiv.

Men vad tycker du är för att optimera din träning och din tillvaro? Vad är de grundläggande tipsen i ett sånt fall? Som du tycker att alla ska göra. Grundläggande tips. För att leva längre och må bättre.

Två pass styrka i veckan. Två pass uthållighet i veckan. I någon form.
Gärna så mixad form som möjligt. Det är det vi ska sikta på. Men om man säger det.

Jag ska inte avbryta. Även om jag skulle säga det till en första möte. Du ska träna fyra pass i veckan.

Punkt. Och då kommer vi tillbaka till det där. Ja, nu blev det inte fyra pass den här veckan. Nu kan jag lyckas skita i det. Och det är det man kommer få. Så börja.

Börja med en rutin som du vet att du kommer klara. Om man säger till någon att mitt mål är att träna.

Tre till fyra gånger i veckan. Då brukar jag vilja lägga det på två gånger i veckan, se till att de blir av. Sätt tydliga tider när du ska träna.

Gå och träna och lyssna på kroppen när det väl är dags att träna. Så att man inte kommer dit och säger att det inte blev de här tre sätten utfall gång. Det blev inte tre sätthanten press.

Det blev inte tjugo intervaller på löpandet. Det viktigaste är att du har ett inpå. Kom ner till gymmet eller kom ut.

Var det går. Vad det blir vecka för vecka kan vara olika. Däremellan hur viktigt är vardagsemotion? Jo, det är förstås jätteviktigt.

Just nu så misshandlar samhället våra kroppar och våra nervsystem fruktansvärt när man sitter still framför en stjärn hela tiden. Allt ifrån våra sjuåriga barn till pensionärer. Om vi sitter för mycket, punkt.

Vi bör röra oss mer. Vi bör ha fler praktiska jobb. Om vi vill må bättre.

Och må bättre är ju ett så jäkla libyskt uttryck. Men om vi ska få alla de kroppsliga funktionerna att fungera så optimalt som möjligt kan jag väl säga det. Och hormoner för den lösningen.

Om jag går till gymmet fyra gånger i veckan. Två av de passen körde styrketräning. Två av de passen körde kondition.

Jag gör som du säger och jag får in det som rutin. Men sen tar jag bilen till jobbet. Jag tar bilen till affären.

Jag tar bilen till gymmet. Det är viktigt medför att det kanske tar 2-3 tusen steg om dagen. Är de här gympassen ens vettig att göra? Eller är det kanske bättre att jag ska ställa av bilen och gå till jobbet och få 2-3 tusen steg varje dag? Då får vi kolla på hur mycket du är utomhus överlag.

Det är jävligt viktigt att komma ut också. Att vara utomhus. Om vi istället säger att gymmet ligger utomhus.

Och att du gör de här intervallerna. Eller uthålligheten. Utomhus också.

Så att vi tar bort den parametern om att vistas i solljus. Då hade jag sagt att gymmet. Att de fyra passen är så mycket viktigare.

För att där får du någonting som du inte får in i din vardagsmotion. Så länge du inte har en högintensiv vardagsmotion. Du får upp pulsen på ett helt annat sätt. Du får muskler och sklett att bli starkare. För att du kan hantera mer spindel. Och den får du inte i vardagen vanligtvis.

Du kan gå hur mycket som helst. Och inte få den effekten. Så tycker man om att gå? Absolut.

Men gör det ibland med en ryggsäck som väger 20 kilo. Så kan vi få lite mer belastning på något sätt. Och ibland om du tycker om att gå.

Så spring jäkligt snabbt ibland. Och så kan vi få den effekten där med. Men de är ändå så pass viktiga.

För där har jag varit lite tvärtom. Att det kan ibland vara så att man glömmer bort vardagsmotionen. Men man skryter som fan att man går på gym flera dagar i veckan.

Ja, absolut. Men det är klart att min test stämmer också. Men du säger ändå lite tvärtom.

Och det kan jag också köpa. Det du fick in som var viktigt var utomhusvisselse. Att det är en viktig nyckel oavsett vad du gör.

Så se till att vara ute. Ja, helst ute hela tiden. Ja, alltid.

Jag tänkte att vi skulle börja avrunda. Men jag vet en sak som jag tänkte att jag ville höra från dig. För jag har hört det här berättat om dig.

Är att du har barn. Nu vet jag inte hur många du har. Om det är ett eller två eller fler.

Men jag vet att du kan bli jävligt förbannad på dagens personal. För att du tycker att de tvingar barnen att gå lite för tidigt. Kan inte du berätta lite grann om det? Och varför det är viktigt att inte börja gå alldeles för tidigt? Ja, jag får nog dra tillbaka lite.

För jag är väldigt nöjd med den förskolepersonalen som mina barn har gått på nu. Och sin största del, det måste jag säga. Om det här nu skulle läcka ut till dem.

Men däremot, jag kan ta det som exempel. När vår äldsta son var ett och ett halvt år och inte hade börjat gå. Han var nog lite yngre kvar till och med.

Men det spelade mindre roll. Så var förskolepersonalen, och jag förstår ju förskolepersonalen i det här. Att de var väldigt nöjda när de hade tränat.

För att han skulle gå väldigt mycket på förskolan. Så gick han sina första steg. Medan jag då hemma hade, som jag brukar säga.

Kanske lite överdrivet också. Så fort han ställde sig upp puttat ner honom. Jag ville att han skulle få så mycket neurologisk feedback som möjligt.

Och bli så stark och stabil i de tidigare stadierna. Det vill säga krypa, åla, stå och hålla emot någonting. Resa sig, flytta.

Alla de stadier som kommer innan man börjar gå och springa. Ju bättre man är i dem, desto bättre kommer man bli på att gå. Desto bättre blir man på att springa.

Desto bättre möjligheter har man för rörelse. Så det är inte så mycket förskolans personal i det här fallet. Jag förstår deras del i det.

Det är mycket smidigare om alla barn från förskolan kan gå. Om de ska gå någonstans. Eller att någon ska behöva väras.

Eller att de måste komma till vagnen. Det har jag full förståelse för. Men det jag har mindre förståelse för är att vi ska stressa fram allting.

Allting ska stressas fram. Om mitt barn gick när det var sex månader. Det är inte skitbra nu.

Det är skittåligt ofta. Men det brukar ju vara så. Går man inte om man är ungefär ett år gammal.

Då är man dålig. Och så värdesätter föräldrarna det. Som du säger att mitt barn börjar gå när det var tio och ett halvt månader.

Och så får man en klappaxe för att man är så jävla duktig på något sätt. Eller att barnet är duktigt. Det är det man vill få fram i det här.

Att låta dem börja gå när de är redo för det själva. För det vet de ju förmodligen om. Alltså deras kropp fattar väl att nu ska jag börja gå.

För att då har den tränat sig redan. Ja och så länge man låter processen ha sin tid. Så kommer det bli precis så optimalt som det ska vara.

Så länge det inte finns några neurologiska störningar. Eller något medfört problem. Och det ser man oftast ganska tidigt.

Och det plockar ju även BVC upp. De flesta grejerna. Mer djupgående reflexer och sådana grejer.

Som vissa utvecklas i första stadiet. Svårare för BVC att plocka. Då behöver man någon som kan neurologi på riktigt.

Få lösa dem. Så lite så. Snyggt.

Då får jag tacka för det här. Och vart hittar man dig? Om man vill komma i kontakt med dig. Och veta mer om träning och optimera sig.

Eller om man har några skador som man vill fixa till. Eller vad som helst. Jag hittar mig antingen på ATC Nacka här ute i Saltsjöbo.

Eller så kan man hitta mig på mejl. Lukas med k1atcnacka.se Och så har vi en Instagram. Där man kan kontakta mig eller Anton. ATC Nacka. Grymt. Tack för det här Lukas. Tack själv Martin.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

FRAKTFRITT – VID ORDER ÖVER 999 SEK
Sök
Stäng denna sökruta.
This site is registered on wpml.org as a development site. Switch to a production site key to remove this banner.