Signalsubstanser & Tarmflora med Zarah Öberg

Och så kör vi då med Sara Öberg, och jag tänker att man börjar alltid med den svåraste frågan först, och den är ju då, vem är du? Ja, åh, härlig fråga. Jo nej men jag är en entreprenör som brinner verkligen för hälsa och barn. Jag brinner väldigt mycket för barnfrågor, alltså barnhälsa, NPF-diagnoser och så vidare, och har alltid gjort det.

Och är utbildad hälsopedagog, kostutgivare, näringsterapeut, dörrmedicinare och jobbar då som naturläkare. Och sen har jag också fyra och ett halvt års skolmedicinsk och miljövårdsinriktad universitets- och högskoleutbildning. Svåra ord, men ja, jag är en person som brinner för hälsa och medicin, och jag brukar säga att jag står med ett ben i varje läger.

Så jag har inte bara den här naturliga inriktningen, utan faktiskt också den skolmedicinska delen, och tycker det är otroligt spännande. Och då kan du få ihop en bra koppling däremellan också, som du kanske kan känna att många andra missar då, eller hur tänker du på det? Ja men exakt, för att väldigt många människor idag har ju till exempel läkemedel när de kommer och behöver hjälp. Och det är ju väldigt bra att kunna den medicinska delen och även kunna farmakologi och så liknande, så att man på så vis kan möta dem där de står.

Så det är ju en del, men sen tror jag också, i alla fall utifrån mitt perspektiv så upplever jag att jag har fått en så mycket bättre bild av kroppen och helheterna. Jag har den här bakgrunden att jag också förstår det medicinska. Så jag tänker som jag har läst till exempel väldigt mycket stressfysiologi, och det är ju väldigt spännande.

Då förstår man ju direkt hur stressen påverkar oss, även ur ett fysiologiskt perspektiv. Så jag tycker att det har varit väldigt bra, som du säger, att kunna koppla ihop de här olika delarna helt enkelt. Sen tänkte jag också på det du sa, att du brann för NPF-diagnoser och frågor kring det.

Vill du utveckla det lite grann? Vart är brinnet? Kommer det ifrån? Varför är du intresserad av det? Ja, men precis. Jag har ju en bild av att, nu ska jag säga det här så att det inte stöter sig med någon. Jag ser ju NPF-diagnoser som obalanser, och att vi naturligtvis i grunden alla människor är olika, och det har vi alltid varit.

Det har alltid funnits de som är mera drivna, medan det finns de som är mer introverta, och det finns också ett system utifrån det här med att vi är flockdjur. Vissa ska ha den här drivande funktionen, medan andra kanske går och kollar efter faror i buskarna. Så jag har en bild av att vi både är olika som personer, men att vi också ibland kan få obalanser på grund av till exempel stress eller dålig kosthållning, eller andra saker som stör, och att det då skapar obalanser, och att de obalanserna gör att de här styrkorna som vi har istället kan upplevas som svagheter. Ett jättebra exempel är en jättedriven person som kanske är otroligt duktig på att skapa, och kanske blir en på så vis väldigt framgångsrik entreprenör, men på grund av stress kan få obalanser som gör att det här blir en negativ sida istället, och det är så jag ser på signalsubstanser och MPF-diagnoser. Kanske lite svårt att förklara exakt hur jag menar, men det jag menar är att jag tror att det går att göra väldigt mycket åt det, och den här frågan brinner jag väldigt starkt för. Man ser också väldigt mycket kopplingar till forskning till exempel, där man ser att det hör kopplingar till tarmfloran och så vidare, så det finns väldigt mycket att göra.

Jag brinner så starkt för barn, och då blir det naturligtvis en fråga för mig att man medicinerar så enormt mycket barn idag till exempel, och barn som får diagnoser som inte mår bra. Och där kan man göra sådana enorma underverk om man förstår det här med signalsubstanser och hur det pågår. Du nämnde stress en del, och det förstår man, det är ju allmänt dåligt, men obalanser och signalsubstanser och tarmflora, skulle man då kunna påverka det här med att kolla över sin kost lite mer och ta det från den vinkeln istället? Ja, absolut.

Det är ju så här att signalsubstanser byggs av aminosyror som är minsta byggstenen av protein, så där har det ju en del i hur kosten påverkar, men sen har det ju också alla de här signalsubstanserna som vi har i kroppen, vi har ju dem för att vi ska ha en bra balans mellan gas och broms exempelvis, och alla de konverteras i olika cykler, och där krävs det vissa näringsämnen för varje konverteringssteg. Det är både enzymatiska funktioner men det är också näringsämnen som krävs, som till exempel dopamin som ska konverteras till norradrenalin, då krävs vitamin C, koppar och vitamin B3. Så på så vis kan man ju ha väldigt stor nytta av att jobba med kosten, men sen så ser man ju också att tarmfloran påverkar ju den här typen av problematik väldigt mycket, och tarmfloran påverkas ju väldigt mycket av vad vi äter, så där kommer man tillbaka till kosten igen, att det är klart att äter jag probiotisk kost och ser till att jag har riktigt bra flora, kanske undviker saker som stör tarmfloran som socker och sötningsmedel och så vidare, då kommer jag ju naturligtvis att också få en förbättring i obalanserna som är kring signalsubstanser.

Jag tänker liksom att eftersom det har ökat så mycket med NPF nu de senaste 5-10 åren, och man beskyller ganska mycket på att det finns en del som då skyller på att det är skärm och telefonen som gör att NPF kan utvecklas från den, och så har du det stillasittande. Men det som jag nästan tolkar det du pratar om nu är att det skulle kunna vara att man ger just barn eller vuxna, att vi äter ju extremt dåligt mot vad vi gjorde bara 2005, och 2005 åt vi inte heller bra, men jag tycker att det har gått väldigt fort hur dålig kosten har blivit. Och man kan nästan se mer likheter med att NPF-diagnoserna har ökat med det än vad jag skulle säga att det har ökat med skärmtid.

Jag tror att det är många bäckar små, att så många gånger när man har ett problem i kroppen, och det är även när det gäller andra problem som människor uppsöker mig för, så är det oftast flera orsaker till varför ett problem uppstår. Och det kan vara därför det är väldigt svårt som en vanlig lekman att inte riktigt förstå var man ska börja och hur man ska komma till rätta med

problemet, därför att det kanske är massor med olika saker man behöver ändra, allt från hur man sover, till stress, till kosten, till rörelse och sådana saker. Så oftast är det många saker som hör ihop och som gör att det blir ett problem.

Men jag tänker att de viktigaste problemen som jag ser, det är just att man behöver äta bättre så att tarmfloran fungerar på ett bättre sätt, sen påverkas ju tarmfloran väldigt mycket av stress, så där har vi faktiskt också en viktig faktor. Jag tror ju att stressen som har ökat även för barn i samhället påverkar ju signalsubstanserna på ett väldigt negativt sätt, just i och med att signalsubstanser är ju vår gas och broms, och det är klart att när vi förbrukar alldeles för mycket av gas, då kommer vi till slut att få obalanser, så där tror jag väldigt starkt på att man behöver minska på stressen och skapa mer lugn och ro. Men sen har ju skärmarna en negativ effekt också, och en stor anledning till det är just de här dopaminpåslagen, och om man då som barn till exempel har väldigt svårt att konvertera dopamin vidare till noradrenalin och adrenalin, då kommer det bli ett väldigt stort problem att man helt enkelt får ett överskott av dopamin.

Dopaminsyken är så spännande för den är kopplad både till ångest och oro, men också till att man har den här överaktiviteten. Man ser också faktiskt konverteringsproblem i dopaminsyken via autistiska problematiker. Det finns studier på numera att det är kopplat just till tarmfloran, att man helt enkelt inte kan konvertera dopamin korrekt om man har för mycket av clostridium som är en negativ tarmbakterie.

Den tarmbakterien får vi främst, vanligtvis så brukar man få den om man har en matförgiftning, men den allra vanligaste anledningen är faktiskt antibiotikaanvändning. Där kommer man även in på ett annat spår, att det handlar också om att värna om tarmfloran, att inte ta antibiotika i onödan, att äta saker som främjar tarmfloran. En sak som jag i alla fall känner en oro för är all konsumtion av lajtläsk till exempel som faktiskt påverkar tarmfloran på ett negativt sätt.

Det finns väldigt mycket att göra och jag tror att man får tänka ett helhetsperspektiv hur livet ser ut, att man behöver titta på alla tårtbitar i livsstilen för att få ett riktigt bra resultat. Det är det som blir så komplext. Nu när du har pratat så tänkte jag att det skulle leda in dig lite mer på stress, men så kommer du in på mycket.

Det blir ju väldigt överväldigande. Vart börjar man? Vad skulle du ge tips om man känner att man vill förbättra eller ge råd till andra? Vart börjar man helt enkelt? Det som jag tänkte säga med stress, bara det är ju kråget att säga till en stressad person att den personen ska sluta stressa. Det är ju ett ganska dåligt råd.

Hur angriper man det? Man är ju oftast inte mottaglig för det. Det krävs ju en form av medvetenhet för att kunna ta emot det. Den är ju stressad av en anledning.

Hur skulle man kunna på ett enkelt sätt hitta utrymme så att man inte blir så stressad? Om vi börjar där. Har du något hur man skulle kunna angripa det problemet på ett vettigt sätt?

Kanske hitta tre saker i vardagen där man känner att de här sakerna skulle vi kunna börja med och förändra. Sen beror det lite på situationen.

Nu har jag så mycket patienter som kommer till mig och jag tänker att vissa kommer ju och då blir det väldigt tydligt att det kanske är stressen som är problemet och då kanske man fokuserar sina tre saker där i det området. Medan andra kanske kommer och inte har så mycket stress men har jätteproblem med kosten. Så egentligen är det lite beroende på vad personen har för problem skulle jag säga.

Oftast är det här ett problem som gäller både föräldrar och barn. Det är ju ändå så att barnen påverkas av oss vuxna. Så jag har ju svårt att se att föräldrarna är superlugna och har lugnorok omkring sig och barnet är jättestressat utan oftast är det ju en kombination som man kanske som förälder kan börja titta på sin egen livsstil också och fundera på vad kan jag göra för att förändra så att det blir ett lugnare tempo.

Man kanske kan ta bort vissa aktiviteter, prioritera på ett annat sätt. Oftast är vi ju vi människor, nu generaliserar jag naturligtvis men vi människor är ju rätt dåliga på att säga nej och man kanske inte måste göra allting och märker man att barnen mår bra ja men då kanske det går att göra mer saker men har man ett barn till exempel som har problem med NPF-diagnoser, inte mår bra, har kanske repetitiva beteenden eller kanske svårt att äta all mat. Alltså du vet att det finns de här beteendena som är kopplat till det och då skulle jag sakta ner allting, bara sakta ner.

Allt annat är liksom oviktigt. Då skulle jag säga ja men man gör det man måste och sen så resten lägger man på att skapa lugn. Men ibland som sagt så kommer det ju familjer där man upplever att det inte alls är ett problem ur stressperspektivet och de kanske faktiskt har en ganska bra rutin och inte har en, det är för stressigt och då är det mera kanske kosten och termen man tittar på.

Ibland kan det vara så att de vet faktiskt inte och då brukar jag oftast mäta signalsubstanser som en första åtgärd för då ser man om de saknar material, om det finns problematik kring kosten för man ser om det finns brister och då kan man gå vidare och titta på de bristen om man vill. Eller så kan man då se i provsvaren om det är en stressrelaterad problematik och då jobbar man där. Vad brukar det vara för brister i tarmfloran? Vad är det oftast som är skevt där? Finns det någon generell grej som skevs eller är det allt möjligt? Ja men exakt det här är så spännande faktiskt och jag tar ju sådana här mikrobiomtester som visar tarmfloran som är kopplad just till signalsubstanser och det vill jag verkligen påtala att man måste ta den typen av prover som verkligen visar de bakteriestammarna just.

Och det jag ser som är jätteintressant är att många som har problem med NPF-diagnoser, det är tre saker som man verkligen reagerar på. Det ena är att man ofta saknar E. coli och E. coli lyfts ju som en negativ bakteriestamm och man tar bort ur dricksvatten och så vidare utifrån att det skapar magsjuka men det är ju en stor familj och delar av den familjen krävs för att bilda de indåler, alltså byggstenar som krävs för att bilda serotonin och melatonin. Så har du inte det så

kommer du få väldigt svårt att bilda korrekt mängd av serotonin och då också indirekt melatonin för melatonin bildas ju av serotonin när det är mörkt.

Och då får man svårt att sova om de sker. Precis, det är sömnhormon. Man har tryptofan i första steget som omvandlas till 5-HTP och sen till serotonin om det är ljust och melatonin om det är mörkt.

Men för den konverteringen så krävs ju väldigt många olika näringsämnen som B-vitaminer, zinc, magnesium men också E. coli bakterier. Så det ser man ofta att det är låga nivåer av eller att det kan till och med vara så att de inte är mätbara så att de inte går att mäta för att de är så låga. Och vad är åtgärden på just den innan du går vidare på de två andra? Ja, om det skulle vara så att man har en brist på E. coli.

För det första vill man fastställa det för man vill inte ta det om man inte har en brist. Men om man nu har en brist på det så finns det faktiskt droppar med det som man kan beställa från Tyskland. Och det har jag sett väldigt fina resultat med och jag vet att många tyska läkare använder det också i sin behandling.

För det är just det här att man inte bara jobbar med det kortsiktiga lösningen att till exempel tillföra ett reciceri som gör att man återanvänder serotonin. Men här jobbar man ju med att den egna produktionen kommer igång igen och då får man ju också ett långsiktigt resultat. Och det kan man göra även om man äter reciceri preparat under tiden för den egna produktionen kommer igång sakta men säkert.

Så man kan försiktigt starta med det samtidigt som man har ett läkemedel och sen kan man slussa ut läkemedlet vart efter den egna produktionen fungerar bättre. Och det gör man naturligtvis väldigt försiktigt och noga och mäter under tiden. Och sen så det andra som jag ser det är att man ofta har brister på bifidobakterium.

Bifidobakterium får man ju redan från amningsmjölken när man är en liten bebis. Och det är ju väldigt viktigt för till exempel att bilda k-vitamin i tarmen och så vidare när man tittar ur ett bebisperspektiv. Men sen har det ju också en väldigt viktig roll i hur man bildar och bryter ner GABA och histamin till exempel.

Och även den stammen är ofta låg när man har problem med tarmfloran. Och det intressanta är att hos alla patienter som kommer till mig som har en väldigt hård stress så ser man att de här värdena är låga. Alltså det verkar som att de stammarna som E. coli och bifidobakterium är väldigt känsliga för stress.

Medan vissa andra som lactobacillus till exempel som vi till exempel får från mjölksyret och så där. De som är kopplade till immunförsvaret den är oftast ganska stabil ändå. Men just de här är alltid låga om man haft långvarig stress.

Och det visar ju också, där ser man ju hur kopplingen mellan långvarig stress och att det sen uppstår obalanser i signalsubstanserna. Hur det påverkar och är någon form av cykel. Så det är

också jättespännande.

Och där finns det ju probiotika som man kan ta. Många av de här riktigt bra probiotika som finns idag de innehåller bifidobakterium. Så där kan man använda sig av en riktigt bra probiotika helt enkelt.

Innan du fortsätter också nu. Du nämnde histamin där i svaret. Det är jag också lite dålig påläst på.

Men jag tycker att man märker att många börjar prata, och helst kvinnor börjar prata mycket om histaminintolerans. Om inte jag är helt utav cyklar. Är det någonting som man nytt har börjat upptäcka? Eller har det också varit ett begrepp som har varit sen längre tid tillbaka? Ja men histaminintolerans har ju funnits länge.

Jag har jobbat med det. Det har funnits faktiskt länge. Jag har haft patienter med det under 20 års tid.

Men det har ju naturligtvis blivit mera. Det håller jag med om. Och det som är problematiken där är att många som jag ser det.

De väljer ju då att äta en histaminfattig kost. Och det kan naturligtvis vara en tillfällig lösning. Om man får väldigt mycket problem med klåda eller liknande.

Av att man till exempel äter histaminrika livsmedel. Då kan man ju naturligtvis få nytta i att ta bort det. Men den långsiktiga lösningen måste ju alltid bli att fundera på.

Varför bryter jag inte ner histamin? För histamin är ju också en signalsubstans. Och den frisätts vid stressreaktioner. Och den frisätts också om vi till exempel har intoleranser eller allergier.

Och så vidare. Och sen så kan det också finnas väldigt histaminrika livsmedel. Som lagrad ost och rödvin och sådär.

Och om jag då har väldigt högt histamin. Så kan ju det bero på att jag antingen har någonting som stör i kroppen. Som skapar allergiska reaktioner eller liknande.

Eller att jag har stress. Eller att jag då inte tål. Eller att jag helt enkelt inte tål de här histaminrika livsmedlen.

Men till syvende och sist så blir liksom hela utgångspunkten. Att man måste fråga sig varför bryter jag inte ner histamin? Varför blir det högt? Och där kommer tarmfloran in. För då är det helt enkelt nedbrytningen som inte fungerar.

Och det här kan man också mäta i mikrobiometester. Och se varför det inte fungerar. Saknas de stammarna? Och så kan man börja jobba med de stammarna.

Och på så vis få ordning på det här. Och ett problem för de som är histaminintoleranta. Det är

att de ofta inte tål vanlig probiotika.

Så oftast måste man börja med att mäta. Och se vilka stammar som saknas. Och sen fyller man på med de stammarna.

Och när de har blivit mer stabila. Då klarar de en vanlig probiotika. Och klarar också mjölksyade grönsaker till exempel.

Och då kan man börja bygga upp floran igen. Och det tredje som du skulle fråga? Ja, jag kom på att jag vill nog lägga till en till faktiskt. Ja, precis.

Ackermansia till exempel är ju en bakteriestamm. Som många har väldigt lågt på också. Och som man också ser kopplat till stress skulle jag säga.

Och ackermansia är ju jätteviktigt för att förbränna fett. Och det är ju också en anti- inflammatorisk bakteriestamm. Så den har flera funktioner.

Men just det här, jag tänker på många skinnor till exempel. Som kanske exempelvis inte har svårt till exempel att gå ner i vikt eller liknande. Då kan det ju vara viktigt att man kanske till exempel har en bra balans på ackermansia.

Just för att den hjälper till med det. Och sen vill jag säga att för kvinnor kan det ju också vara kopplat till progesteronbrister naturligtvis. Alltså hormonella besvär, att man inte bryter ner fett ordentligt.

Eftersom progesteron krävs för att bryta ner fett. Så det är ju flera aspekter såklart. Men ackermansia är också en sån här viktig stamm att ändå ha i tankarna.

Inte kanske lika starkt kopplat till just MPF-diagnoser. Men värt att nämna. Och ackermansia, ja men precis.

Om man nu ska också då kanske ge ett tips om hur man ökar den. Så brukar man öka ackermansia på bästa sätt faktiskt genom omega-3-tillskott. Så det kan vara värt att nämna också då.

Och där ser man ju också många barn som har MPF-diagnoser blir ju också väldigt bättre i sin symptombild när man tillför omega-3. Just för hjärnan. Och sen den fjärde.

Den fjärde är ju då, det här är ju jättespännande för det här finns det forskning om idag. Vi som har arbetat med det här har ju sett de här kopplingarna länge. Men man efterfrågar ju alltid forskning som stöd såklart för det man rekommenderar och också har för teorier.

Oftast när man jobbar som jag gör, då är man ju 20 år före sin tid. Så man har ju massor med tankar och idéer och så. Men det tar oftast 20 år innan man har det liksom underbyggt om man säger.

Och det är alltid lika fantastiskt när man då får forskning på det man tänker och också ser i provtagning och sådär. Det tråkiga där är väl bara att du är 20 år före på något annat ämne så får du nya problem att ta tag i. Ja men lite så är det. Det är därför man alltid känner sig lite som en utbörling.

För att man har liksom alltid, man är alltid före sin tid. Det har jag nog alltid varit ändå sedan jag föddes. Det kommer nog kanske aldrig förändras heller utan man är så långt före.

Men just det här med signalsubstans är det så spännande. Därför att det finns ju en bakteriestam som heter Clostridium och det pratade jag lite om tidigare. Och den som som jag sa så är ju största anledningen till att man får en överväxt av den stammen.

Det är antibiotikabehandling. Och då har man sett i studier att Clostridium då om det finns i en överväxt. Man kan ju till exempel ha lägre doser men om man har en överväxt av det.

Då blockerar det enzym som krävs för att konvertera dopamin vidare till noradrenalin. Och på så vis så får man alltså också den här problematiken med höga dopaminnivåer som inte kan konvertera vidare. Så det kan alltså både bero på näringsbrister som brist på koppar, C-vitamin, B3 och så vidare.

Men det kan också bero på att man har en överväxt av Clostridium. Och det kan man också mäta och på så vis då eliminera. Och där handlar det ju mycket om att man först måste ta bort de dåliga bakterierna.

Och det gör man lite olika beroende på hur pass stor problematik det är. Men sen att man också då bygger upp den bra tarmfloran i botten så att de här bakterierna inte tar över hand igen. Det jag bara tänkte också, som vi pratade om från början så mycket.

Det var ju sådär, hur vet man om att man har en dålig tarmflora? Hur kan det liksom uttryckas? Det är inte det första man tänker på som en vanlig dålig människa. Att min tarmflora kanske är lite fel. Nej, och sen så tror jag många tycker att det är svårt.

För vi pratar inte så jättemycket om det i Sverige. Alltså vi som är terapeuter har ju en mer öppenhet för det såklart. Att man pratar om hur avföringen ser ut och så.

Men jag tror att gemene man i Sverige pratar inte om det. Det anses kanske vara ett tabubelagt diskussionsämne. Men faktiskt så är det ju väldigt viktigt.

För jag tror att det är väldigt svårt för många att förstå vad är en normal tarmflora och en normal tarmtumning till exempel. Det är ju samma med kvinnor som har menstruella problem till exempel och hormonella obalanser. De har inte heller riktigt koll på hur ska en menstruation egentligen vara för att vara normal.

Och det blir ju ett problem naturligtvis. Men generellt kan man väl säga att man märker det kanske genom att man har förstoppning till exempel. En del kan ju också uppleva att de kanske

blir väldigt gasiga och uppsvälda av vissa födoämnen.

Eller att de är känsliga i magen liksom. Men jag skulle säga att det jag ser mest kopplingar, i och med att jag jobbar så mycket med barn. Jag vill förtydliga att de är över åtta år då i och med att vi har en svensk lag om det.

Men i och med att jag jobbar så otroligt mycket med barn, där ser jag oftast att NPF-diagnoser är kopplat just till förstoppning. Och där kan man ju då börja diskutera även att om du har väldigt mycket avföring ligger i tarmen under längre tid så bildas det mycket bakterier. Och de bakterierna bildar ju ändå toxiner som i sin tur belastar leven.

Det är en väldigt stor nytta i att få igång tarmen hos en person som har återkommande förstoppning. Och det kan till och med göra stora skillnader bara det, att man får igång tarmen. Så att det inte blir den här förgiftningsprocessen som annars blir.

Man märker det kanske på de sätten. En del kan ju naturligtvis ha andra besvär som återkommande DRE. Men generellt så tror jag att har man lite misstankar om att man inte tycker att tarmen är det 100% så kan det vara klokt att undersöka det om man har andra besvär för att det hör ihop.

Så egentligen ett svar skulle vara att vi ska då så enkelt som att bara lyfta hur ofta man går på toa. Går du på toa för lite så är det onormalt och går du på toa för mycket så är det onormalt. Så att man ska hålla sig att man går på toa mer än en till två gånger per dag.

Eller mindre än en till två gånger per dag. Då bör du kolla upp vad det är som är snett.