Mörkret vi förlorade – hur ljus påverkar biologi, sömn och ekosystem

Så, då kör vi med Johan Eklöf och som alla gäster får den enklaste frågan först att berätta vem de är. Ja, om det är en enkel fråga kan man väl diskutera. Jag är gammalforskare, har hållit på med fladdermöss i snart 30 år.

Jobbar numera som konsult med naturvårdsfrågor kan man väl säga. Inventerar fladdermöss och även tittar en del på hur man sätter upp belysning och hur det påverkar naturen. Drygt 50, bor i Höckerum utemellan Borås och Rysand i en liten sjö.

Gift ett par barn. Mycket man kan säga. Men varför fladdermöss? Varför kom du in på det? Var det en slump eller har det varit ett stort intresse alltid? Det var lite av en slump.

Jag pluggade i biologi och visste väl inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Men så hade jag en lärare som var fladdermössforskare och så gjorde jag ett par arbeten för honom under studietiden. Vi trivdes rätt bra ihop och han hade en doktorandplats ledig.

Så när jag var klar så tänkte jag att fan, kanske man kan söka. Det känns ändå lättare att fortsätta i universitetet än att söka riktiga jobb. Eftersom han höll på med fladdermöss så fick det bli fladdermöss helt enkelt.

Du sa att du inventerar fladdermöss. Vad innebär det och hur har den utvecklingen sett ut? Varför är det en fråga ens? Det innebär att jag helt enkelt letar fladdermöss och tar er på vad det finns för fladdermöss på olika ställen. Det kan vara i samband med att man ska samhällsplanera på olika sätt.

Man kan sätta upp vindkraftverk eller dra en väg eller bygga hus. Som en del i att titta på biologiska värden så är min pusselbit fladdermöss. För 10-15 år sedan var det inte så mycket en fråga.

Men när vindkraften började bli stor så kom man på att fladdermöss riskerar krocken rotobladan. Eftersom de faktiskt var fridlysa så var de tvungna att titta på det här. Sedan har det spritt sig och så har fladdermössen vuxit som fråga även i annan samhällsplanering.

Men varför är de så viktiga? Det är ett djur man inte hör talas om jättemycket egentligen. Man vet att de finns men det är inget dagligdags som folk går runt och tänker på att det finns fladdermöss. Precis.

De är små och de flyger när det är mörkt. Det är inte så lätt att se dem. Vi hör dem inte heller om vi inte har specialutrustning.

De är lite hemliga för folk egentligen. Men de är viktiga för ekosystemen och äter otroligt mycket insekter till exempel. Vi har 19 olika arter i Sverige så det är en ganska stor grupp.

I världen är det faktiskt en femtedel av alla djursarter överhuvudtaget. Det är en mycket större grupp än vad man kanske tänker att det är när man bara hör ordet fladdermöss. Och då har du också skrivit en bok som berör detta ämne litegrann, eller hur? Jag skrev en fladdermössbok för några år sedan tillsammans med min gamla handledare, Jens Rudén.

För några år sedan skrev jag en bok som på något sätt utgick ifrån fladdermössen men som mer rörde sig i fladdermössens natten och mörkret. Alltså vad som händer när natten och mörkret faktiskt försvinner som det håller på att göra idag. Just det.

Och kunde ni se någon koppling där? Det började faktiskt som ett vanligt fladdermössjobb. Vi hade uppdrag att titta på vad som finns för fladdermöss i olika slottsträdgårdar i Skåne. En ganska trevlig uppdrag.

Så vi åkte runt i Eslövs kommun och besökte olika slott och parker för att helt enkelt få reda på vad som finns för fladdermöss här. Det var rent grundinventering. De var intresserade av vad vi har här egentligen.

Då upptäckte vi att slottsägarna var inte alls lika förtjusta i att belysa sina trädgårdar som vi såg att till exempel kyrkorna var runt omkring. Då tänkte vi att vi kanske skulle kolla vad som hände med fladdermössen. För vi visste att kyrkton och kyrkvind var väldigt viktiga för fladdermöss.

Så vad hände när vi satt lampor på dem? Där började arbetet med att titta på hur mår fladdermössen som bor i kyrkor? Vilket slutade i att vi upptäckte att den art som är vanligast är brunnlångöra. Den har helt enkelt minskat med hälften på 30 års tid enbart på grund av ljuset. Så den hamnade på rörlistan så småningom.

Där någonstans så insåg jag att det inte bara handlar om fladdermössen utan det handlar om hur jag först blev själv. Jag saknade också mörkret när jag började tänka på det. Sedan såg jag också att fladdermössen äter insekter och insekter påverkas definitivt av ljus.

Det här måste ju röra allt. Då började jag nysta lite grann i vad det faktiskt innebär och skriva ner saker om detta. Vad är det som gör med ljus av fladdermössen att de inte klarar av det? I första hand så är alla fladdermöss nattaktiva, eller kvällsaktiva i alla fall.

Det finns 1500 arter i hela världen och ingen av dem lever på dagen överhuvudtaget. De ligger alltid och vilar på dagarna och sömer ut på kvällarna. Det gör de för att undkomma rovdjur kan man säga.

Det har varit deras framgångsrecept att helt enkelt få på jaga i fred. De har lärt sig att behärska mörkret med hjälp av sin ekopejling. Att de kan skicka ut djur och på så sätt se av sig och röra sig runtomkring.

Då undviker de också rovdjur till stor del. Därför tycker de att när det är ljust så är det också

farligt för det är samma som på dagen. De är lika ljusrädda som vi är mörkrädda.

Bryser man deras boplatser så vill de inte bada med sina unga för det är helt enkelt för farligt. Hur ser det ut i Sverige om man tänker från en fladdermusperspektiv? Hur mörkret blir det på nätterna i dagsläget? I Sverige är det lite speciellt eftersom vi bor så långt norrut som vi gör så är fladdermössen någorlunda ljustoleranta med tanke på våra ljusa nätter. De håller sig alltid kring de mörkaste timmarna och undviker öppna områden.

De flyger inte över en öppen plats till exempel när det är ljust ute. Vad som händer när man belyser gångvägar, broar eller boplatser är att de får mycket mindre utrymme att röra sig på. De kan inte ta sig lika lätt till föreslagsplatser.

Deras boplatser blir mer eller mindre förstörda och de måste hitta nya platser. Sen har det mycket med vilken art det är. Alla arter har lite olika praktik.

Om man tar den här brunlångöra så är det en extra ljuskänslig art för de flyger ganska långsamt, nära växtlighet och plockar gärna insekter från grenar och blad. Så den är lite mer utsatt. Sen har vi fladdermössor som vi kanske ser hemma i trädgården som flyger fram och tillbaka eller som flyger i gläntor som bokfladdermössor, värgpipistrell och andra arter.

De är lite modigare, lite mer snabbflygande och kan faktiskt plocka insekter i ljusskenet. Så att de insekter som dras till ljus kan bli mat och fladdermössor som faktiskt vågar göra det här. Så det är lite både och där kan man säga.

Men ekosystemen blir lite påverkad. När du satt med det här kunde du se några andra kopplingar till varför ljus kan vara en nackdel för natur och andra arter och hela den biten. En liten instickare innan också.

Eftersom vi är aktiva på dagen så tar man ju också lite grann för givet att alla arter är aktiva eller alla levande varelser är aktiva på dagen men det är väl också inte alls sant. Precis. Vi tenderar ju att se saker ur ett väldigt mänskligt perspektiv oftast.

Så också forskare. Man tittar gärna på saker som rör sig på dagen så det är kanske enklare. Vad gäller fladdermössor krävs det mycket teknik för att faktiskt se och höra dem.

Så det är inte helt rätt. Men vad man kanske inte tänker på är att de flesta däggdjur är ju faktiskt kvälls- och nattaaktiva. Vi sticker ut litegrann som att vara helt dagaktiva.

De flesta insekter, två tredjedelar ungefär, är väl kvälls- och nattaaktiva. Så när vi tänker på pollinerare till exempel på dagen och byn och fjärilar och sådär. När vi vill ha biologisk mångfald i trädgården och ängar och sådär.

Men vi glömmer ju att det finns en nattskift också. Så att när vi sätter upp våra bihotell och vi slutar klippa gräset hemma och sådär så ynar vi absolut en mångfald av insekter. Men när vi sedan tänder våra lampor i trädgården så skrämmer vi bort skiftet som följer på efter dagen.

Men det måste väl någonstans även påverka oss människor negativt om vi har så pass ljust också. Eftersom, som du säger, hade man sedan vilat på dagen då hade man också hittat ett sätt hur man ska vila på dagen. Vi ska vila på natten men då är det ljus och det måste väl någonstans också bli en effekt på oss i och med hur ljuset är.

Nej men exakt. Mekanismerna är ju mer eller mindre samma. Vi har ju en inre klocka som talar om för oss när det är dags att göra olika saker.

Som människa så funkar vi ju bäst när vi faktiskt får sova på natten. Vi kommer upp, vi får lite morgondjus som då talar om för vår inre klocka att nu är det morgon, nu ska vi börja äta och vi ska bli aktiv och så vidare. Samma sak med alla djur som växer egentligen.

De har en klocka som talar om när det är bäst att göra vissa saker för dem. Det kan vara på natten, det kan vara på dagen. Det beror lite på hur den har utvecklats.

När kvällen kommer och mörkret faller så triggas ju vårt sömnhormon, melatonin. Det hjälper oss att gå ner i varv. Hjärtat slår lite långsammare, musklerna slappnar av.

Kroppen blir lite kallare. Det händer ganska mycket i kroppen för att vi ska varva ner. Rent konkret kan ljuset störa den processen när melatonin triggas eller om det ens triggas.

Sen följer det en massa andra hormonsystem på det här som blir lite skevt. Det blir som att vi är lite i gettläger när vi inte följer den rytm som har funnits med oss i miljarder år. Om man kollar på hälso-community i Sverige och runt om i världen så pratar man mycket om blått ljus och skärmljus.

Det ska vara väldigt negativt om man köper blåljusblockerande glasögon för att man ska hacka sin vardag och kunna kolla på en skärm fast det är sent på kvällen. Men vanligt lampljus, är det lika illa som det blåa ljuset? Det blåa ljuset verkar vara mer skadligt. Det finns två delar i det här.

Dels är det lite värre för näthinnan så att den påverkas mer av det blå ljuset. Det är lite skadligare. Det blå ljuset motsvarar mer dagsljus.

Tittar vi på vilka våglängder som kommer från solen så är det mer blått ljus på dagen. Men på kvällen är det mer åt det gula och röda hållet. En gammal klassisk lödlampa är lite gulare.

Den talar inte om för kroppen att nu är det mitt på dagen. Så som ett blått ljus gör. Så det påverkar både vår inre klocka men också rent fysiskt näthinnan.

Det här med appar som blir lite rödare på kvällen det kan nog vara en bra idé. Det sker ganska mycket forskning på det här. Rön som en pekar hit och en dit.

Men på det stora hela så är det nog lämpligt att försöka följa någon sorts naturlig dygnsnytt. Om man har trädgården upplyst hemma när man sitter där i sitt hus så blir det ändå som ljus på något sätt. Kan även det vara lite av en nackdel? När det kommer till människor så är det jättesvårt att veta vad som är vad och vad som påverkar vad.

Men man vet ju att de flesta har lite svårare att sova om det är för ljust. Och sömnen påverkar otroligt mycket vår kropp. Sen finns det ju studier som ändå har visat att mycket ljusföroreningar alltså bor man i områden som är väldigt upplysta så har det en påverkan på immunsystemet.

Man har sett att människor som jobbar skift till exempel löper en större risk att drabbas för vissa hormoninducerade cancerformer som starta cancer, röstcancer och så vidare. Det är också kopplat till dygnsrytmen. De får ljus vid fel tillfälle och mörker vid fel tillfälle helt enkelt.

Det är lite på samma sätt som vi nu utsätter oss själva för när vi bor i en stad och tänder lampor överallt. Det är också lite som om vi skulle åka jorda runt hela tiden att vi hela tiden förändrar vilken tid på dygnet som kroppen tror att det är. Lite getläggad.

Jag läste bara något nyligen som kom att även hjärt-kärlsjukdomar kan påverkas av för mycket belysning vid fel tillfälle. Det kommer hela tiden sådana här studier som visar att det är nog inte riktigt nyttigt. Problemet blir ju någonstans också som jag tycker är lite konstigt.

Hur kan det då komma sig om mörker är så pass viktigt för oss och varför är vi mörkrädda? Evolutionärt borde ju inte det finnas. Förstår du lite vad jag menar? Vi brukar ju ändå vara duktiga på att ta bort sådant som inte ska finnas för vår fortlevnad. Men då är ju, nu kan jag inte säga, men det känns ju som att var och varannan människa är mörkrädd på ett eller annat sätt.

Ja, det är otroligt vanligt. Om man ser det historiskt så är det klart att sinnen är mer anpassade för dagen. Även om vi har ett bättre nattseende än vad vi kanske tror och använder oss av.

Men vi är lite chanslösa om vi skulle gå ut på djungeln eller på savannen i mörkret. Vi vet ju inte riktigt vad som finns där. Så det handlar mycket om en osäkerhet.

När vi inte ser vad som finns så blir vi också osäkra. Vilket skapar en rädsla. Vilket kan ju vara lämpligt för att man blir mer försiktig.

Att vi är mer anpassade för att hålla oss inomhus och i grupp när det är mörkt ute. Men sen så är det också en kulturell koppling på det hela. Vill vi titta på en skräckfilm till exempel så är det klart att det måste vara lite mörkt.

Så fort vi ser vad som händer så blir det tydligt att det kanske inte är så skrämmande. Vi måste ju ha det här lite skumma okända. Så det är någonting skapt egentligen.

Sen slog det mig nu också att vi kanske vill mörkrädda. Du säger att man ska vara i grupp när det är mörkt. Och så lever vi i ett land som Sverige som är ganska individualistiskt.

Man bor inte i jättestora grupper. Man bor ganska många en eller två bara. Ja, jag tror att det kan vara delar av samma mynt.

Att man känner mer ensamhet på något sätt. Man ser inte vad man har alla andra. Man känns

lite mer utsatt helt enkelt.
Den kristna synen på mörker. Allting mörkt är djävulen. Allting ljust är djur och det goda.

Det påverkar väl också hur vi ser på mörkret kanske. Någonting måste ligga i att våra sinnen är anpassade för dagen. Det är det som händer i mörker.

Med alla de här insikterna som du fick, hur har du själv gjort? Har du själv förändrat något i ditt liv? Eller försöker påverka att det ska vara på något annat sätt? Hur viktigt är detta för dig? Jag har kanske aldrig tänt jättemånga lampor i trädgården. Men jag tänker mer på vilken typ av belysning jag har hemma. Jag blir mycket mer uppmärksam när jag ser dålig belysning på stan.

Inte bara i att det kanske lyser onödigt mycket. Eller på platser där det egentligen inte finns folk. Även lampor som är uppsatta av en god anledning kan ofta vara felaktiga.

De kan vara renbländande och egentligen motverka sitt syfte. Så jag har fått upp övningen för vilken typ av belysning man faktiskt kan använda. Hur ser du på framtiden kring ditt jobb? Kommer du kunna få ordning på att fladdermössan mår bättre? Hur känns det positivt? Eller känns det som att det går sämre? Det är lite både och.

Det är lite parallella spår på något sätt. Samtidigt som jorden blir mer och mer upplyst. Man räknar med ungefär 10 procent ljusare varje år.

Det är ganska rejält. Samtidigt är det många fler som är uppmärksamma av problemet. Hela mörker-communityt har vuxit.

Framförallt med astronomer som vill se stjärnorna. Men även kommuner och länsstyrelser har förstått att vi kanske behöver i samband med att vi avsätter naturmark så behöver vi också hålla den mörk så att det blir biologisk mångfald hela dygnet. Det uppmärksammas mer och mer.

Men det är fortfarande ganska långt ifrån att minska problemet. Så det blir ljusare fast man har bättre koll på vissa områden i världen. Precis.

Ljusställningarna jobbar mycket med att ha rätt typ av belysning och ta med naturfrågan i sina beräkningar. Jag ser att vi kommer att ha mer bra belysning i framtiden även om vi kanske inte får ner mängden ljus inom en överskådlig framtid. Du nämnde ljusföroreningar och då tänker man också på utsläpp och såna saker.

Om man tänker ur ett miljöperspektiv, hur illa för naturen är ljusföroreningar kontra att vi kör bilar och har stora industrier eller äter för mycket mat? Vart på skalan skulle du säga att ljusföroreningar hamnar i det? Ja, svårt att svara på. Det finns kanske inga riktiga beräkningar som är jämförbara men jag skulle säga att det är ett större problem än man kanske kan tro med tanke på hur fort det har gått. Jämfört med allt annat så är ljus och mörker ganska konstant genom årmiljarderna sedan livet kom till egentligen.

Det är först de senaste 150 åren sedan vi uppmanade grödlampan som vi har börjat belysa och särskilt de senaste 20-30 åren med LED-lampor som det verkligen har blivit en explosion av ljus. Natur har inte hunnit med. Det spelar ingen roll vilka djur eller växter vi tittar på och alla påverkas på ett eller annat sätt av det här.

Så jag skulle säga att det är en stor fråga. Sen otroligt svårt att jämföra. Om man ska väga det mot någonting annat vågar jag nog inte göra egentligen.

Som jämföra äpplen och päron, det ska man inte göra. Men som en enskild vanlig individ, vad kan jag tänka på för min egen skull men även om jag vill främja växterna i min trädgård och fladdermassen och alla andra djur där ute. Har man en trädgård så kan man se till att man inte har lampor i den om man inte är där.

Sitter man ute en kväll så är det klart att man kan tänna lampan men när man går in behöver man inte ha lampan på längre. Så lysa endast när det behövs i ett sätt. Att ha lampor som inte lyser åt alla håll utan man har dem ganska nedåtriktade och försöker lysa upp det som verkligen är nödvändigt.

Har man en ytterlampad exempel så kanske man vill lysa upp dörren eller gångvägar in. Men låt den bara lysa upp där och låt den inte spridas för långt. Och gärna lite gulare, rödare belysning snarare än det här blåvita.

Så allt som vi tycker är lite mysigare är ju faktiskt bättre än en lysrör och LED-lampor och sådär. Just det. Bytsbelysning ska man tänka på.

Men så tänkte jag att avslutningsvis så får du slå ett slag för om man tycker att det här är intressant och det är det också. Som jag sa till dig innan vi började spela in så har du skrivit den här boken som kan vara en av de bästa som jag har läst på väldigt många år. Och det kommer från hjärtat så det kommer inte bara från att jag har det framför.

Så vad heter den och var hittar man den någonstans? Mörkelmanifestet finns numera i pocketupplaga så den är väldigt lätt tillgänglig. Och faktum är att det kommer fram folk till mig ibland och säger nu har jag släckt lampan hemma. Så det är ganska bra betyg.

Vilket genomslag du har fått. Bra. Då får man hitta den och köpa den.
Den finns väl på alla bokhandlar. Kan jag tänka mig. Och så får jag tacka för det här, Johan. Tack själv.