0in cart

Maja Stjärnström – svart mögel

Maja Stjärnström – svart mögel

Maja Stjärnström gästar podden och berättar hur hon renade sin kropp ifrån mögel.

Expert Doctor Unveils the Hidden Epidemic of Biotoxin/Mold Illness

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden, i samarbete med BiohackBalance – en webbshop och plattform för livsstilsoptimering.

Maja Stjärnström – svart mögel transkibering

Nu kör vi med Maja och jag tänker att du skulle, du vill ju hemskt gärna berätta vad du heter efter namn och var du bor någonstans, så då kan du väl ta hela personnummer och alltihopa så du får det avklarat. 4-0-2-2-3, nej alltså. Så nu vet alla att jag är en fisk i alla fall, i stjärnteken.

Ja det är så, varför då eller varför är fiskar så? Ja men jag tänker att om man läser på om fiskar så vet man vem jag är. Så kan vi gå vidare till nästa fråga. Det var inte svårt för mig att ta det här vidare någonstans för jag har ingen aning om vad en fisk är för någonting.

Nej men de är känsliga, intuitiva, alltså känner efter mycket, tycker om att hjälpa andra, älskar att bada. Ja det borde man ju ha fattat. Och det är typ jag, jag tycker att det symboliserar mig ganska väl.

Jag är väldigt väldigt nyfiken av mig också. Jag har alltid varit det i de sakerna jag är intresserad av i alla fall. Men har vatten en stor betydelse för dig rent? För det har min sambo och hon är väldigt, hon är faktiskt badkruk alltså, hon älskar inte att bada.

Men vatten har väldigt, hav kan man väl säga, har en väldigt stor betydelse för henne. Okej, och hon är? Eller hon kanske är fisk, jag vet inte, om hon är född i början av mars. Ja det har hon.

Stjärntecken är inte min starka sida. Nej, alltså inte min heller. Det är någonting bara jag kommer tillbaka till ibland när jag känner mig lite vilsen.

Men har du den kopplingen också till havet, att vatten är lugnande? För jag kan förstå det, det är liv och energi i vatten och det känns rent på något sätt. Får du den känslan av det också? Ja men jag tror framförallt att det är där man känner sig väldigt lugn och kan resätta hela nervsystemet. Vatten är väldigt grundande om man tänker på jordning och så.

Och sen så bara känner man den här tyngdlösa känslan, som att man knappt existerar på den här jorden och det är ganska skönt ibland. Jag blir lite som ett barn när jag kommer in i vatten. Det är då jag känner mig som mest lekfull och börjar få de här knäpparkonstiga tankarna.

Jag kan inte stå på händer men man börjar göra lite konstiga grejer. Jag har en kompis, hon är kräfta. Vi höll ju på att simma mellan benen på varandra, 30 år gamla och tyckte det var svinkul.

Så ja, det är bara någonting med vatten. Jag vet inte exakt vad det är. Och lekfullhet som vuxen är ju någonting fint som man ska bevara.

Ja, Gud ja. Gud vad mycket mer lekfulla vi behöver vara. Men det är inte därför du är här och pratar om att du fiskar hela tiden. Det var verkligen inte det. Det som fångade mig var att din sam var med i podden för några avsnitt sen och han berättade för mig innan eller efter vi hade gjort podd att du då var död på ena örat vid 12 års ålder, om inte jag minns fel. Ja, 14 år var jag när jag förlorade mitt hörsel på ena öra.

Varför då? Eller varför hade du ingen hörsel på örat? Det är en bra fråga. Varför hade jag ingen hörsel på mitt egna öra? Jag vet inte. Då visste jag ingenting.

Jag var med mina kompisar den kvällen och jag hade precis duschat som man gjorde när man var 17. Man slängde sig in i duschen, fixade sig lite snabbt, cyklade med sina kompisar. Jag tror det var här, det var Valborg, så jag firade Valborg med mina kompisar.

På kvällen började jag, jag sa till mina kompisar, men jag hör så konstiga saker. Jag märkte att det var något konstigt med mitt öra. Sen bad jag min kompis att viska i mitt öra och bara, jag hör ingenting.

Vi skrattade åt det, kommer jag ihåg. Vi tyckte det var kul. Men ingen smärta eller någonting sånt? Nej, ingen smärta då.

Jag vet att jag vaknade upp den dagen tidigt på morgonen, eller dagen efter. Jag hade verkligen som världens största fylla, fast jag var inte full. Något kristallliknande eller virus på balansinnet, men det var inte det heller, utan det visade sig att jag hade fått vatten bakom trumhinnan.

Jag kommer inte riktigt ihåg, men balansen sitter väldigt mycket i örat. Jag kunde knappt gå och jag bara kräkte. Jag trodde faktiskt att jag hade blivit förgiftad den kvällen, för vi var på en fest som var ganska stor.

Det har väl hänt, så jag åkte hem och fick en utskällning av mina föräldrar. Jag hade druckit alkohol, låg där och tyckte synd om mig själv. Dag tre så började jag och min pappa, det är någonting som inte riktigt stämmer, varför hör du inte, varför går det inte över? Det är typiskt mig också, i alla fall på den tiden, att det löser sig, det går över.

Jag bara ligger här och väntar. På vårdcentralen hittade de vatten bakom trumhinnan och då sa de att det skulle gå över och det skulle bli bra. Sex månader senare var det fortfarande inte bra och jag hörde inte.

Jag kunde gå utan att spi, det kunde jag. Jag kunde röra mig, men jag hade fortfarande väldigt svårt med att böja mig ner utan att må illa. Men då sa de att vattnet var borta och det var ett kort steg att jag inte hörde någonting.

Då fick jag göra både magnetkameroröntgen och olika huscheltester. Det var så roligt, för på magnetkameroröntgen såg allting bra ut och då var alla läkare nöjda. Men på huscheltesterna så blev de så här, vad fan, du hör ju inte? Jag bara, nej, men det är det som är problemet, det är det vi gör här.

Fast det ser ju bra ut på röntgen. Ja, precis. Och då var de lite förbryllade, typ, vad ska vi göra? Men de hittade ju ingenting.

Jag blev erbjuden en hörapparat och det var sitt. Och så sa de att det kan hända att man bara plötsligt får dövhet. Och sen så fick jag testa den här hörapparaten och kände att det här var inte alls något som funkade för mig, för att jag hörde så pass bra på det andra örat.

Sen fortsatte jag att göra mitt liv. Men kunde du höra med hörapparaten? Eller hur funkade det? Nej, alltså, eftersom att jag kunde väl höra en del med hörapparaten, men det blev liksom jättekonstigt, för att du hör någonting från den sidan då, från vänster sida, som nästan tar över den sidan som du hör bra på riktigt. Så då började man fundera på om man skulle ta en hörapparat som sänder allt ljud till höger sida.

Men jag klarade mig jättebra utan ett öra. Så då bara fortsätter man livet, liksom. Nej, alltså, det var inte alls bra med de där hörapparaterna faktiskt.

Det bara störde mig mer. Det var som att min hjärna blev helt förvirrad. Ja, det känns som det.

Det är spontant också, om du hör bra på en. Alltså, jag förstår hörapparat, för det här är väl en annan typ av hörapparat än det man ser. Alltså, åldersdövhet kan jag förstå, att man börjar höra dåligt, att man då vill ha en hörapparat.

Men då pratar man om någonting annat. Ja, och då kanske man börjar höra ganska dåligt överlag, på båda sidorna. Nej, jag hörde jättebra på det högra örat.

Det blev ju bara bättre och bättre och bättre. För jag har ju optimerat högerörats hörselnacken. Så det var bara, jävlar, vilken skillnad.

Nu har väl Axel sagt att jag var döv, men det var inte så att jag hörde ingenting. Man kan säga ungefär att jag hörde kanske 10-20 procent eller något sånt på vänsterörat. Så det fanns ändå lite att hämta.

Men skulle jag prata i telefon med någon på vänsterörat, så skulle jag ha hört att någon sa någonting. Men jag hörde liksom inte orden. Jag har faktiskt en kompis som jag, när jag umgås med honom, så måste jag gå på ena sidan.

För han hör inte på ena örat. Så måste han. Och han bara, du får gå på andra sidan, för annars kan jag inte prata med dig.

Ja, precis. Jag är precis den kompisen. Så har jag varit med alla.

Ja, kan jag sitta här, för annars hör jag inte. Skitjobbigt. Men de hittade liksom inget.

De kom inte fram till någonting, vad det var för någonting, mer än att det bara… Det kunde bara bli så för en av dem. Ja, de sa att det var på grund av stress kan det hända. Köpte du det? Nej, jag visste inte ens vad stress var när jag var 17 år.

Jag levde ju bara mitt liv och hade kul. Det är klart att mitt liv var säkert jättestressfullt om man ser det utifrån idag. Men jag liksom… Men det är ju det där jag tycker också.

För jag tycker det låter intressant att… Om du säger stress, så upplever man ju det först senare. Nej. Inte riktigt stress i alla fall.

Jag är så stressad inför mitt prov, fast det är inte negativ stress. Nej, precis. Sen så tror jag att det har varit jättesvårt att förstå vad det är.

För i min värld var ju liksom… Att skynda sig var ju något bra. Och att ha mycket att göra var ju något bra och kul också. Alltså jag hade ju väldigt roligt med.

Men… Och jag tror egentligen inte det var stressen i sig, att jag hade mycket att göra. Eller att jag liksom skyndade mig. Utan jag tror det var liksom grundtryggheten i hemmet liksom.

Som gjorde att det blev nog en väldigt stor belastning på mig och min kropp. Just det. Men vad hände och hur gick det där? Du sa att du var runt 30 idag.

Det är ändå ett 12-13 år sen. Hur har de här åren varit sen dess? Det kan du spola fram nästan tänker jag. För att åren efter 17 tills jag blev liksom… 30, 29-30.

Så… Bara pågick mitt liv liksom utifrån vad som hände. Alltså… Jag styrde nog inte livet jättemycket. Utan det bara blev som det blev.

Men man styrde väldigt lite såklart utifrån hur man ville ha det. Men… Någonstans där när jag var 29 så började jag liksom ifrågasätta ganska mycket. Och började känna att det är något som drager i mig.

Jag måste ut på landet. Så jag flyttade ut på landet. Och sen så är jag med om en ganska drastisk… Alltså rejäl hjärnskakning.

Jag har börjat å red. Och har ramlat av väldigt många gånger. Men den här gången så är det första gången jag ramlar av.

Jag flyr huvudet så pass illa så att jag liksom… Är borta några sekunder. Och liksom vaknar upp och bara allting snurrar. Och man börjar fundera på om man kommer att överleva.

Alltså man blir lite rädd. Man blir rädd för sig själv verkligen. Och man börjar fundera på vad hästen är.

Och man ser hästen i tre olika perspektiv. Samtidigt är i den vevan också min hund och bryter benet. Jag hade en lite liten hundvalp då.

Eller jag har han kvar men han var väldigt liten då. Så att det är mycket som händer i mitt liv. Och efter den här hjärnskakningen så kan jag liksom inte fokusera riktigt.

Jag kan inte äta riktigt. Jag kan inte… Alltså jag kan inte göra mina vardagliga sysslor riktigt. Och

grejen är att det här har liksom varit lite så innan.

Att jag har haft… När jag tänker tillbaka så har jag varit jävligt… Väldigt, väldigt trött. Jag har tagit mina egna tips om arbetsterapeut. För att spara på min energi.

Jag har suttit ner och gjort så mycket som möjligt. Jag har vilat hela helgerna för jag har inte orkat göra så mycket. Och inte velat planera så mycket och så vidare.

Men efter den här hjärnskakningen så blir det verkligen som att… Puff, nu orkar Maja ingenting. Hon behöver till och med vara sjukskriven. Och det är någonting i mig.

Hela min identitet blir ifrågasatt för att vara sjukskriven. För utmattning eller hjärnskakning. Det lirar inte riktigt med mig.

Det var det här med att vara svag i situationstecken. Det blev jättejobbigt för mig. Och jag tryckte på och jobbade fast jag inte borde jobbat alls så mycket som jag gjorde.

För det var liksom att jag var sjuk kanske i två veckor. Sen jobbade jag. Och sen så bara stängdes min kropp ner.

Och jag var tvungen att vara sjuk igen. Och sen så tänkte jag att nu byter jag jobb så kommer det bättre. Men visst jobbet jag hade då var inte så himla himla bra i sig.

Och jag bytte till ett annat jobb som var såklart mycket bättre på många andra vis. Men jag märkte att det inte var jobbigt. Jag måste se inåt.

Vad är det som sker? Och i och med att läkare och alla möjliga har tagit prover på mig. Kollat på mig. Så börjar man fundera på att det är bara mentalt.

Jag måste typ prata med djur det här. Men då får jag höra om en väldigt intressant klinik i Göteborg. Man bara känner att det resonerar direkt med mig.

Och jag vill ta reda på allt om min kropp. För jag vet att jag hade samtal med min sambor och att jag ringer och säger Jag klarar inte det här mer. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag orkar inte gå till ett jobb. Det finns inte på kartan. Du nämnde också innan det här hände att du gör så mycket som möjligt när du försöker sitta ner.

Att du kanske kände trötthet tidigt. Ja. Hur länge kan du komma ihåg att du kände så? Jättelänge.

Jag kände nog ända sedan jag var ungefär 11-12. Trötthet. På en extrem nivå.
Så då blir det på den nivån som du tror att alla har. Alltså att det är normalt. Ja, gud ja.

Jag trodde ju att det här var… Absolut, ja. Jag trodde ju att alla bara kämpade på. Och höll ute en tid.

Det skulle göra ont att leva. Ja, verkligen. Jag är bara lat.

Det var nog så många i min närhet och framförallt familj såg det också som. Hon har tagit tag i det. Jag började göra mer bara lustfyllda grejer.

Det som jag tyckte var kul. Eller som jag verkligen hade motivation till. Så gud ja.

Jag fick ju en total chock sedan jag gjorde den här hälsobesökningen. När de verkligen sa det. Jag tror hon lutade sig tillbaka och tog händerna på bordet och bara.

Du måste vara så enormt trött. Jag bara. Varför är det inte så här livet ska vara? Att leva som en zombie.

Hur kunde hon se det? Eller vad var det som fick henne att konstatera det? Då såg man att jag hade jättemycket mögel i min kropp. Till och med i halsen som kom upp till hjärnan och upp till örat. Där jag inte hör.

Jättemycket mögel. Det låter ju jättefarligt. Ja det är jättefarligt.

Det är extremt farligt. Det känns ju också som att man dör av det. Men det kanske man inte gör.

Det är vad jag har fått för mig. Att folk bor i hus som det är mögel i. Och så får man mögel och så dör man. Men det kanske inte är det.

För den nivån. Det kanske är min värld. Jo men jag tror du har helt rätt.

Jag tror faktiskt du har helt rätt. För det är ju kopplat till både MS och cancer. Och ha mögel som stökar till det i kroppen.

Men kroppen vill ju bara skydda sig mot mögel. Men det gör ju också att cellerna stänger ner sig. De skyddar sig själva.

Och i min värld så är det jättefarligt. För att strax därefter så får ju min pappa också beskera att han har cancer. Efter vi har varit i det här.

Just det, det sa jag inte. Men den här svartmögeln kan ju starkt se ett samband med att jag blev trött. Och allt det här med att mina föräldrar köpte ett hus i Skåne.

Som vi skulle ha som ett sommarställe. Där det inte var alls tydligt att det var något svartmögel först. Men det kom ju sen fram.

Och när man blickar tillbaka så något år eller två strax därefter. Så får pappa cancer. Jag får allergi samma sommar som vi bor där.

Jättestark allergi. Jag har inte varit allergisk någonsin innan. Mamma får hudproblem.

Och pappa får tjocktarmscancer. Det kanske inte bara har kopplat till mögel. Men det går liksom ut för hela vår familj efter det här händelset.

Hur gammal var du? Vad hade föräldrar eftersom du tappade hörseln på öret? Det här var när jag var 10-11 år. De köpte det huset. Förutom så tror jag hörseln.

Men allergin började ju redan samma år där som du köpte det. Just det. Och din pappas cancer, var det också kort därpå? Eller var det nu bara så att du… Jag måste nästan räkna.

Jag tror det är ungefär i samma ebit. Alltså strax därefter vi får huset. Just det.

Sen har det säkert kopplat till andra grejer också. Men det är ju inte bra. Svartmögel är inte bra om du har ett nedsatt funktionssystem.

Nej, det låter… Jag får ju nästan lite panik själv. Och bara tanken att… Din kropp var fylld med detta. Vad gör man då? Hur tar man ett sådant besked? När man säger det.

Du är ju svartmöglad. Det låter kanske sjukt att säga det. Men när jag satt där… Susanne som mötte mig jättefint i det här.

Hon var ju så chockad. Hon tänkte att du måste vara så otroligt trött. Stackars dig, vilket liv du har levt.

Min kille sitter bredvid också. Nästan lite tårögd. Men jag är glad. Jag är svinglad. Hoppet kickar ju direkt in. Jag bara, omg.

Någon säger att det inte är så mitt liv ska vara. Det finns en lösning. Nu har du hittat ett… Jag har hittat någonting.

När man får ett besked som man känner resonerar man sig själv. Just det. Då blir det som att hela livsklädjen tänds till igen.

Det var en helt otrolig känsla när man bara kände att man hittat någonting. Så många gånger har jag varit hos läkaren. Allting ser fint ut.

Du är frisk. Men hur kan man inte se det här på röntgen? Jag tycker att det är konstigt. Det borde ju se något på röntgen.

Nej, svampar ser du inte på röntgen. Du ser ju bara… Magnetkamera-röntgen tror jag i alla fall. Där ser du mer nervtrådar och sånt.

Hur det funkar. Jag tror att du måste göra vissa speciella prover för att få fram det. Inom hälso- och sjukvård.

Västländsk vård. Men jag tror att de proverna är… Jag har lyssnat en del på en läkare som jobbar i Australien med det här. Med ögel och så.

Han har blivit väldigt sjuk på grund av detta. Vad heter han? Ja, vad heter han? Jag är så himla bra på att glömma bort det. Men jag kan skicka till dig sen.

Ja, gör det. Så kan vi lägga in det i avsnittsbeskrivningen. För det är intressant.

Han berättar jättetydligt om vad det är för prover som man vill ta för att se om man har mögel i kroppen. Och de kan man skicka till vissa olika labb. Jag tror att det här är något som man skickade till Tyskland.

Men hur kunde hon se det? Hon kanske inte såg det fort. För att det var en process. Ja, men det här var en frekvensmaskin som vi kopplade upp oss till.

Till och med den här golden standard. Så det finns inte överallt. Den här är väldigt, väldigt high tech.

Så då skickar man in olika frekvenser. Jag hade händerna på plattorna. Fötterna på plattor. Och så hade jag även elektroner i pannan. Och på huvudet. Så där ser man genom en dator.

Och jag tror till och med att den är medicintekniskt godkänd. Så den är egentligen godkänd för att använda i sjukvården. Men den är ju så pass dyr.

Eller jag vet inte. Sjukvården kanske inte är så intresserad av att se med de här ögonen. Jag vet att man i Tyskland använder den typen av teknik i sjukvården.

Ja, det gör man. Och jag tror att det kan vara så att det används i Norge också. Tror jag.

Inte helt säkert. Men jag tror att det kan vara så. Men i alla fall i Tyskland, Österrike och de länderna där ni använder detta.

Ja, det känns som att… Jag vet att även de som har fått hjälp från läkare typ i Spanien och sånt. Att de interagerar mycket mer med kosttillskott. För att gå till grunden med orsakerna.

I stället för att bara ge till exempel vaccin när man har fullt kött. Utan se mer grundorsaken där. Ja, men så var det.

Och jag tog flera olika binders, kan man väl kalla det. Alltså bindemedel som binder den här svampen. Vad kan det ha varit för någonting? Den jag tog först här då.

Det var med kanelbark, olivbark tror jag det också var. Och organobark. Alltså jag kommer inte ihåg om det var bark i alla.

Eller om det bara var organo. Den heter Candaway tog jag i alla fall. Så den tog jag tillsammans med lite C8-olja.

Också väldigt bra mot svamp och mögel. Men efterhand hade jag nog tagit svartkumminolja väldigt snabbare. För den är väldigt bra på att ta bort den här giftiga gasen som mögel skapar.

Och när fick du veta att detta var svamp? Var det länge sedan? Nej, det var förra sommaren. Alltså det var juli 2024. Ja, ett år sedan.

Och hur fort kände du förbättring? När du började ta den där barkblandningen? Samma dag. Samma dag? Ja, det var helt sjukt. Samma dag började jag känna att det bara släppte så mycket slem i halsen.

Det var någonting som jag hade gått med länge. Så jag trodde ju att det skulle vara så också. Jag hade ju egentligen jätte, jätte ont i halsen.

Jag kände ingen smak heller typ. För det var bara så inflammerat. Det var som en kronisk inflammation.

Så när jag bara tog den så började jag få feber och började hosta ut slem. Och kroppen började verkligen läka. På riktigt.

Coolt. Jättekult. Och hur såg det ut nästa gång när du frekvensade dig? Hur lång tid efter var det? Jag var där i juli första.

Och sen var jag där på återbesök i oktober. Jag gjorde en ny undersökning då. Och då var det i princip åtta nästan allting.

Och sen har jag ju köpt en egen biofeedback frekvensmaskin. Och nu så är det ingen mögel kvar alls. Får jag bara fråga också.

När du var där första gången och hon såg att det var mögel. Ja. Kunde hon påbörja själva behandlingen redan då? Att skjuta in de frekvenser som kunde hjälpa avgiftningen? Eller var det någonting som du var tvungen att ta?

med kapslar. Förstår du vad jag menar? Ja, alltså jag var tvungen att ta vissa binders då, alltså den här Lorraine. Det var jag tvungen till.

Sen så åkte jag tillbaka dit och fick behandling, frekvensbehandling där. Och då försvann det. Och du pratade liksom om tre, alltså du har varit frisk på tre månader.

Ja, alltså inte riktigt, för jag tror att ju mer jag började liksom skala lite på det här mögret så blev jag liksom mer och mer intresserad av vad det är som händer vid mig. Men också då så kanske kom det upp mer saker, för det är så lite som med frekvensmaskiner att den visar kanske det som är just på toppen just nu. Och så kanske man vill ha hjälp med just nu.

Vilket gör att man inte alltid ser allting på en gång. Och det är jag väldigt glad med den här biofeedbacken som jag köpte. För där kan jag faktiskt se ganska mycket på en gång.

För då sen fick jag reda på, alltså när jag gjorde en uppföljning, då fick jag reda på att jag hade parasiter och jag gjorde utifrån deras behandling. Men det blev inte bra, alltså jag blev inte av med parasiterna riktigt. Och jag hörde liksom inte ännu, jag var ju jättetaggad på att göra allting för min hälsa.

För att må så bra som möjligt och höra igen var ju liksom stora drömmen. Och jag var väldigt nyfiken, alltså jag var jättenyfiken på den här världen. För jag har jobbat själv inom hälso- och sjukvård väldigt länge, men kände att det är någonting som inte riktigt gör att jag är helnöjd här.

Det blir liksom inte så bra som jag vill eller önskat. Ja, det bara känns som att det är något som grager i mig där. Och det var så himla intressant att bara se hur man kan optimera kroppen, hur man kan optimera människan.

Så då började jag göra en hel del parasitrensning och så vidare. Hur skiljer sig det med parasitrensning och ta bort mögel? Vad är vanligast att man har? Är det vanligt att folk går omkring att ta bort mögel? Det kanske är svårt för dig att veta, men vad tror du? Och vad skiljer sig liksom? Hur ska man angripa det? Kan man inte göra på samma sätt? Jo, men lite samma sätt på ett sätt. Men det är ju olika yrter som stör ju olika saker.

Så till exempel om du vill göra en parasitrensning så behöver du anamma parasitrensande. Man kan säga så här att det finns olika yrter som gör kroppen ojust vänlig för parasiter. Precis som det är med svampar eller tungmetaller.

Alltså tungmetaller värderar ju mer att man binder ihop tungmetallerna med till exempel klorella som är väldigt effektivt. Men med svamp, där vill du gärna ha någon form av binders i form av bark. Och gärna svartkumminolja, den är otrolig på mögel.

Men när det är parasiter då vill du gärna ha, vad heter den? Jag måste nästan googla. Det är det som är lite med mig efter min hjärnskakning, jag glömmer bort väldigt mycket snabbt. Men du vill gärna ha malöt och svartvalöt och den typen av oregano också.

Vissa funkar på båda, vissa har flera komponenter som funkar för både svamp och parasiter. Men vissa är väldigt mycket mer kraftfulla mot parasiter. Men den här svartvalnöten, svartvalnötsbark tror jag det heter.

Och malöten, den är väldigt kraftfull mot parasiter. Och så även wormwood, det kanske är på engelska bara. Ja men black walnut, det är ju svartvalnöt, ja.

Och malöt, ja. Och kryddnejlika, den är ju bra både mot svamp och parasiter. Så att vissa gör ju de här läsningarna samtidigt.

Och hade jag haft facit i hand för att jag har fått lära mig att göra det. Det finns så många som pratar och så tänker man att de kan sitt kits. Men ingen kan ju exakt min kropp, exakt.

Och det är ju bara egentligen jag som kan det. Så då har det blivit liksom att man testar det och det funkar inte helt. Och nu i facit i hand så kanske jag hade tagit parasiterna först.

Och möglen samtidigt som parasiterna. Sen kanske jag hade gått mer hårdare på möglen igen. Om den inte hade släppt helt liksom.

Tungmetaller då, när gör man det? Ja det är också en bra fråga. För tungmetaller och svamp binder ju sig. Så egentligen om du ska ta mögel som en svamp.

Så kanske du vill ta tungmetaller samtidigt. Och vissa pratar mycket om att man ska ta parasiterna först. För att när du tar till exempel någonting som är väldigt starkt bindande till tungmetallerna.

Då kan det vara så att du drar ut tungmetaller från parasiterna också. Och släpper löst det i kroppen. Och det vill man ju såklart inte.

För att parasiterna är där lite för att hjälpa en att liksom säkra upp lite av de här tungmetallerna. Så facit med hand så hade jag nog gjort så här. Att jag hade börjat med parasiterna.

Gjort det i strikt i några veckor. Kanske 21-28 dagar i alla fall. Och sen tagit en paus.

Och sen gått vidare och gjort svampen och tungmetallerna. Så hade det funkat. För att jag gjorde ju fel då lite.

Att jag liksom tog svampen först. Det blev liksom inte helt bra. Jag kanske bara släppte löst all den här tungmetallen som var bunden till svamp.

Alltså som var bunden till tungmetallerna. Men det gav ju mig också väldigt mycket lärdomar. Att göra på det här sättet.

Ja testa sig fram. Men som du nämnde där också. Som du sa, parasiterna är lite grann där för att hjälpa oss också.

Ja. Kan det inte vara bra att ha kvar dem då? Jo men det är ju därför det är så himla bra. Tänker jag att göra en utrensning med.

Där man gör liksom parasit. Med ötterna så gör ju kroppen. Alltså du gör ju en ogesvänlig för parasiterna.

Eller för kroppen. Så att du kommer ju inte döda alla. Så tänker jag i alla fall.

Sen vissa parasiter vill du kanske aldrig ha kvar i din kropp. Alltså världen är full av parasiter. Så du behöver inte vara rädd för att bli av med alla tänker jag.

Nej man behöver inte ha någon separationsångest. Som jag berättade för dig innan. Att jag hade separationsångest.

Det var att min dator gick sönder. Nej. Men kan man inte då.

För mitt svar på all sjukdom är ju att fasta. Kan man inte bara fasta så löser man det. Måste man ha svart kubenolja.

Eller black walnut. Måste man tillföra det. Kan man inte bara fasta lite mer istället.

Alltså fasta är otroligt bra. Det är jätte jätte bra. Jag tror att i den här toxiska världen som vi lever i just nu.

Med alla de här tungmetallerna. Som gör att vi får mer svamp och mer parasiter i oss. Så tror jag att fasta är liksom ett gammalt trick.

Som funkar då väldigt bra. Men i en ny värld. I en modern värld.
Så behöver vi vara väldigt intelligenta. Fasta funkar skitbra. I många lägen.

Det rensar säkert ut tungmetaller och svamp och allt möjligt. Såklart. För att kroppen har ju väldigt liksom.

Blir väldigt stark då. Och kan säkert göra jättemycket själv. I och med att vissa saker som vi äter.

Till exempel vissa kryddor som koriander. Det är också bindande för tungmetaller. Så det är klart att kroppen kan ta det som vi äter.

Och rensa ut. Men har man ett hälsoproblem. Så tror jag inte att fasta är tillräckligt.
För att det är mer komplicerat än så. Ja och en ny värld behöver nya lösningar. Det är lite grann

det som.

Precis. Men i dagsläget och ett år efter nu. Vad är status nu? Efter att du har gjort de här kurorna.

Just i dag. Nu. Hur jag mår tänker du? Ja.

Otrolig skillnad. Jag har energi. På en helt annan nivå.

Kroppen känns stark. Det finns liksom. Livslust på ett helt annat sätt.

Jag kan se mig i situationer. På platser som jag aldrig tänkt innan. Inte bara att kroppen har blivit stark.

Utan att hjärnan har blivit stark. Den har massa nya idéer. Massa nya olika lösningar.

På olika problem. Det är som att. Man får full tillgång till sin hjärna igen.

Så det är en otrolig känsla. Så nu planerar du in saker på helgerna. Istället för att ligga och dö.

Ja precis. Nu går jag inte lägga mig och sover igen. På lunchen och sånt.

Jag har jättemycket idéer. Och olika drömmar. Sen tror jag att det ligger lite kvar i mig.

Vissa saker. Jag tycker om att ta saker utifrån. Man blir ju också rädd.

När man vet att man har pushat sin kropp så mycket. Så blir man i ett stadium av att man blir lite rädd. Att planera saker.

För att. Innan var jag väldigt rädd. Att jag planerade saker.

Och så skulle min kropp inte orka den dagen. För att det var väldigt ojämnt. Ena dagen mådde jag bra.

Men nu mår jag ju väldigt bra. Så nu är jag inte rädd för att boka upp mig på det sättet. Det är nog mer att.

Jag vill göra lite utifrån. Vad jag känner att jag vill göra den dagen. Det är en annan filosofi. Att man vill leva mer. Då kommer vi inte på andra typer av. Ja precis.
För några månader sedan. Hade jag haft jätteångest. Om jag hade bokat in till exempel dig. Nu på torsdag här. Men då hade jag. Tänk om jag inte mår bra.

Tänk om jag inte orkar prata. Tänk om jag är trött. Alltså sådana saker. Men det finns ju ingenting sånt längre. Det har bara försvunnit. Skönt.

Ja. Ja. Ja.
Och jag kan liksom prata. Jag brukar alltid vrida mig med huvudet. Högersidan mot.

Om någon sitter på min vänstersida. Nu kan jag liksom föra en konversation. Utan att behöva vrida huvudet.

Även om jag inte hör så bra ännu. Som jag önskar att jag hör. Jag tänker att det blir bättre och bättre.

Det har ändå varit en lång resa. På att bli sjuk. Så jag tänker att det kommer vara en lång resa.

Att läka hela sig med. Men jag kan liksom prata. På den sidan.

Utan att behöva vrida huvudet. Och jag kan till och med prata i telefon. På det.

Med mitt vänsteröga. Det är riktigt coolt. Det enda jag tänkte nu var att hoppas det var din snygg sida.

Som i alla fall var frisk. Hahaha. Men framåt nu då.

När du har fått så mycket kunskap. Och testat sådana saker. Är det någonting som du kommer att dela med dig av? Om man vill ha hjälp med att detoxa sig till exempel.

Eller om man vill ha någon annan form av hälsotips. Eller vad som helst. Är det någonting som du tänker dela med dig av? Eller hur tänker du där? Jag tänker verkligen att jag har gått igenom det här för en anledning.

Eller av en anledning. Och det här att hjälpa andra. Det är jag helt säker på.

För det har alltid varit mitt kalla livet. Jag trivar mycket på att hjälpa andra. Sen exakt hur och var och när.

Just nu så hjälper jag några stycken. Redan. Att klinsa sig själva.

Och jag tänker att jag kommer att göra det. Men jag tänker också att jag drömmer om någon form av program. Där man både läker kroppen.

Men också det mentala. För att det är väldigt viktigt att slå ihop helheten. Och de som lyssnar och känner att de vill ändå bolla med dig.

Vart kan de hitta dig? Om du är tillgänglig på det sättet. Ja men absolut. Då skriver de bara till mig på Instagram.

Maja Stjärnström. Fast utan prickar då. Sofian Stroh.

Där hittar man mig. Och man får jättegärna bara skriva någon fråga. Jag har jättemånga som faktiskt har varit i liknande situationer.

Där de känner att de inte kan resa sig upp från sängen knappt. Jag vill bara inge i någon form av hopp. Till dig som lyssnar.

För att det finns så mycket lösningar. Att ha någon läkerhetsaktivitet du aldrig kommer att höra igen. Eller aldrig kommer att kunna göra någonting.

Så då kan du få vara döv. Och inte lyssna på det. Och så hör du av dig till mig istället. Så löser de det. Då får jag tacka för det här Maja. Tack så jättemycket.

Leave a comment Cancel reply

EUR
USD

Produkten har lagts till i din kundvagn

Compare (0)

This site is registered on wpml.org as a development site. Switch to a production site key to remove this banner.