Kvinnohälsa med Madeleine Rybeck

Madeleine Rybeck gästar Biohackpodden och pratar om kvinnohälsa och träning.

Biohackpodden, i samarbete med BiohackBalance – en webbshop och plattform för livsstilsoptimering.

Joina även vår Telegramkanal och diskussionsgrupp om biohacking och hälsa.

Transkibering – Kvinnohälsa med Madeleine Rybeck

Men Madeleine Rybäck, vem är du? Stor fråga, hur långt svar vill du ha? Jag brukar faktiskt förevarna vissa gäster att jag kommer fråga vem personen i fråga är. Men jag tänker att du är ju ändå en van pratare och har presenterat dig många gånger. Så för dig blev jag inte förberedd på just den frågan.

Nej men precis, lite kort då. Jag jobbar ju med träning sen hela mitt liv brukar jag säga. Startade med det 2003 och har drivit eget sen 2007.

Så det är ju 18 år nu idag. Jobbar med personlig träning, kostrådgivning, löpcoaching, gör träningsevent. Gör väldigt mycket onlinecoaching nu för tiden, har en egen app till det.

Föreläser på företag, gör träningsevent. Ja, typ så. Så det är träning på många olika sätt.

Så när folk frågar så säger jag att jag jobbar med träning. Jag är 42 år, två barn och kommer ursprungligen från Umeå men bor utanför Borås. Från Umeå, därför kände jag en gemenskap med dig, helt enkelt.

Ja, du ser. Men jag tänkte berätta mer om appen lite grann. Ja men det vi gör där då det är onlinecoaching och det är både det som vi kallar för bootcamps.

Som är alltså kurser, tre månader eller sex månader med olika inriktning. Antingen, mycket är fokus på att bygga muskler. Det finns en kurs som är inriktad på klimakteriet.

Som är lite längre då. Och en som är inriktad på hur gör man för att få en hållbar viktnedgång. Och fortfarande må bra.

Våra nisch är ju kvinnor 40 plus. Och hållbar hälsa, alltså inte hetsiga dieter, inte kickstarter och pulverdieter. Allt vad folk håller på med.

Utan hur kan jag få in hälsa, välmående, att ha tid med mig själv. I en vardag där det också oftast finns barn och jobb. Kanske en partner och kanske ibland inte en partner.

Vilket gör att grejen med barn är ännu mer krävande. Hur kan man pussla med det här på ett sätt som är hållbart. Och där jag hinner ta hand om mig, fastän jag har många andra saker som jag vill göra också.

Och riktar den sig mot, vad heter appen egentligen? Appen heter Infinite You och det är samma som vårt bolag. Då kan man få antingen bootcamp eller så kör vi individuell coaching. Och då är det ännu mer skräddarsykt.

Vad är dina mål? Vad är dina förutsättningar? Hur mycket vill du träna? Vilken tid har du? Kan du träna hemma eller kör du på gym? Skador med maten. Allergier. Hur mycket måltider per dag man vill äta.

Målet att gå upp och ner i vikt. Verkligen 100% skräddarsykt. Så det är coaching av olika slag som vi gör i appen.

Och riktar den sig till alla eller har du mer fokus på någon viss målgrupp eller hur tänker du där? Det är absolut så att vi tar emot alla och vi har en del män som vi coachar. Vi har en del yngre tjejer också. De allra flesta är kvinnor mellan 40 och 55 skulle jag säga.

Jag har en del som är 60 och 67 och sådär också. Men 40 till 55 är det vanligaste. Och vi jobbar mycket med hormoner, hormonobalanser.

När förklimakteriet börjar smyga sig på. Att kroppen förändras men också att det mentala målet förändras. Att folk inte riktigt känner igen sig själva som person.

Alltså självkänslan förändras och sådana här bitar. Så vi coachar väldigt mycket helheten och inte bara träna så här eller ät så här. Utan hur ska jag göra för att må så bra som möjligt? Hur ska jag göra för att känna mig tillfreds med livet? Att stressnivån ska vara lagom, att sömnen ska funka.

Det är så många olika bitar som ska funka för att man ska känna att man har hälsa. Det är inte bara att gå och träna. Nej, verkligen inte.

Ibland kan ju träningen nästan vara ett hinder. Alltså att folk fastnar i att stressa över att hinna iväg och träna. Medan fokus kanske skulle vara att se till att få till sömnen först.

Och minska din stressnivå. Och sen kan du lägga på träning. Men man börjar gärna i fel ände och tänker att om jag bara tränar lite mer så blir jag fit.

Och så kommer jag känna mig bra över det. Och så kommer det andra att ordna sig. Men du kommer aldrig orka träna om du inte sover ordentligt.

Om du inte stressar rimligt mycket. Och då blir det den här balansen. Och var ska jag börja att gräva? Där man står.

Vad är mitt största problem just nu? Där får vi ofta guida. Jag hör att du vill mycket. Men här är vi idag.

Du sover fyra timmar per natt. Du är ensamstående med tre barn till exempel. Eller du gör karriär.

Ibland är det ju också sömnproblem kopplat till hormonerna. Så vi måste börja reda det här först. Och sen så kan vi fundera på det där med träning.

Och du kanske ska börja med att promenera. Jag vill bara slänga in just när du pratar med det

där. Börja med sömnen först.

För jag har lite hallet att ta på mig något extra kilo. Det är inte så att jag är överviktig. Men jag har liksom en målbild med min vikt.

Eller så vill jag ligga på den här vikten. Och tyvärr så brukar jag oftast ligga runt 4-5 kilo över den vikten. Och nu under jul- och nyårsledigheten.

Så tänkte jag att jag släppte på träningen. Så jag tränade inte alls så mycket. Och som det alltid är under jul och nyår så äter man ju fel helt enkelt.

Ja, mer. Mer och oftare. Men det jag däremot gjorde eftersom det var lite röda dagar och lite ledighet.

Så blev det så att jag sov mycket mer. Och så tänkte jag då efter nyår att nu ska jag väga mig och se. Om det har gått helt åt helvete.

Eller vad som har hänt. Men då hade jag gått ner mina 4-5 kilo. Och det tänker jag bara är för sömnen.

Att jag inte har sovit korrekt. Precis. Och att säkert stressnivån har gått ner när du har varit ledig.

Precis det här pratar vi så ofta med folk om. Och det är ofta svårt att förklara på ett sätt. För att folk tycker inte att det känns så logiskt.

Att om du skippar det där träningspasset och istället sover en timme extra. Eller du vet tar en timme för dig själv hemma. Och kanske gör lite andningsövningar.

Kommer ner i varv. Då kommer vikten att ordna sig. Alltså den blir resultatet av att du gör jobbet på andra sidan.

Istället för att fixera sig vid vikten. Hålla på som många kvinnor gör. Väga sig varje dag.

Nu har den gått upp ett halvt kilo här. Vad har jag gjort för fel nu? Och nu gick den ner. Vad har jag gjort nu? Och så måste man analysera.

Det blir otrolig stress. Som sätter sig på hela dygnet. Sömnen och stresskänslan över dagen.

Och det påverkar så mycket mer än vad man tror. Så det är verkligen det här att börja i rätt ände. Och att förlita sig på processen.

Och inte fastna i att det bara handlar om kalorier in och kalorier ut. Det gör det ju såklart. Äter du mer så kommer du gå upp i vikt.

Men mycket när du stressar så blir du svullen. Och samlar mer vätska. Och kroppen är i stress.

Vilket gör att den inte släpper de bitarna. Och där behöver man ofta prata mycket med folk. För att de ska förstå.

Att just det. Jag behöver börja i rätt ände. Och lita på att vikten kommer att ordna sig.

En av anledningarna till att vi har bjudit in dig. Det är för att du är väldigt duktig på kvinnohälsa. Som du hade klimaterie del i appen.

För klimaterie och hela den biten. Och som jag också upplever att det är många som pratar om. Det är väl också därför att jag själv har också blivit äldre.

Så att kvinnorna runt omkring har också börjat hamna i klimaterie. Men jag upplever att man pratar mer om det. Det hörs mer och verkar vara att mer folk pratar om det.

Nu än vad man har gjort innan. Absolut. Jag upplever att det är jättestor skillnad.

Verkligen. Och det är viktigt. På gott och ont.

Men varför tror du? Finns det någon anledning till att det har blivit så? Eller är det bara att man har blivit mer öppen med att det kommer in en ny fas i livet? Jag tror att det är många bitar. Dels så är det väl en del av jämställdhetsarbetet. Att vi pratar mer och mer om kvinnors hälsa också.

Och att det lyfts upp på agendan. Och vi går ju på något sätt. Även om det ibland känns som att man går bakåt.

Så känns det ändå som att vi går mer eller mindre framåt. I jämlikheten när det gäller vård. Och då pratas det mer om det här.

Och sen så tror jag att det har varit ett antal ganska starka profiler som har drivit det här sista 5-10 åren. Och det är ju långsamma processer. Så man kan ju inte riktigt titta på vilka var det som sa viktiga saker om det här förra året.

Utan kvinnor har ju drivit det här nu många år. Och till slut så börjar det slå igenom. Och att företagen också börjar förstå att det finns också en ekonomisk vinning i att förstå kvinnors mående.

Alltså om 5-10 år av mitt liv går åt till att må rätt så dåligt på grund av mina hormoner. Så är det bra om min chef förstår det. För då kan jag få ett bättre stöd.

Då kan jag förhoppningsvis fortsätta jobba de här åren. Vilket både jag och min chef vill. Utan att behöva bli sjukskriven eller så.

Och det finns också en ekonomisk vinning i det för företaget. Och då blir det intressant för dem. Istället för att vi gör det här för att vi tycker om våra tanter.

Ja men kul. Men ofta behöver de en trigger till eller vad jag ska säga. För att faktiskt ta tag i det.

Personalvård i all ära. Men här har vi en stor grupp som mår väldigt väldigt dåligt. Och där många ofta är sjukskrivna med diagnosen utmattningssyndrom då.

Fast det egentligen är hormoner. Och om vi kan lära oss mer om det. Både kvinnorna, cheferna, HR-avdelningen.

Läkarna har också en lång väg att gå här. I att förstå det här. Men då kan alla må bättre och det gynnar alla.

Men vad ska man tänka på? Vad ska man kolla efter för signaler? Eller när ska man börja göra någonting åt det? För jag kan ju tänka mig lite grann som det också med vanlig hälsa. Du tycker inte att hälsa är så intressant först du har tappat din hälsa. Och du kan väl tänka dig lite grann samma sak här också.

Det här kommer och då börjar du må dåligt. Och sen börjar du fundera på. Oj, vad hände här liksom? Exakt.

Ja och det finns ju många saker att säga om det här då. Men till att börja med så är ju det som många kvinnor gör. Eller det som händer många kvinnor.

Är ju att symptomen kryper på långsamt, successivt. Så ofta går det ganska långt innan man själv uppmärksammar. Att shit, jag mår ju skit liksom.

Ska det vara så här? Och då kan man inte riktigt säga när det började. Det är samma som om du får en hjärnbrist typ. Du får inte över natten att du vaknar dagen efter och bara.

Men gud vad jag är trött och jag orkar inte leva. Jag vill bara sova och jag vill bara gråta. Utan det smyger sig på.

Det är samma här. Hormonerna börjar förändras någonstans mellan 35 och 40. Vi börjar ofta känna av det någon gång mellan 40 och 45.

Och folk söker hjälp någonstans ofta mellan 45 och 50. Då har symtomen blivit så pass allvarliga så att säga. Och sen är det väldigt olika vad man har för symptom.

Så det kan ju vara både fysiska och psykiska symptom så att säga. Alltså det här vi hör vanligt med vallningar och svettningar. Sömnproblem, ledverk, humörsvängningar.

Men också att självkänslan förändras. Att sexlusten går ner och upp för en del men ofta ner. Att synen på din egen kropp förändras.

Att man känner sig mer nedstämd. Många upplever mer ångest. Och här kan det vara lite olika hur jobbigt tycker jag att symtomen är.

Man har gjort ganska stora studier de sista åren. Där man har frågat kvinnor vad de upplever för symptom. Och vad tycker ni är värst.

Och då har det visat sig att de här mentala, att man förändras mentalt är mycket jobbigare. Att jag får mer problem med ångest, jag får problem med nedstämdhet. Självkänslan, de bitarna är ofta jobbigare än vallningar, svettningar.

Ledverk till exempel, torra slemhinnor eller så. Det kan man ofta hantera bättre om man väl får må bra mentalt. Så det är många saker att hålla utkik efter.

Och man måste också själv känna hur dåligt är jag beredd att må. Förstår du vem man är? Man kanske tycker att vallningar och svettningar är inte hela världen. Men livet blir jättejobbigt om jag plötsligt inte har någon sexlust.

Eller om jag går runt med en massa ångest. Eller om jag inte kan träna eller vad det nu kan vara. Så det vet egentligen bara jag själv.

Men så fort man känner att det här påverkar min livskvalitet så mycket. Så att jag känner att mitt liv blir sämre av det här. Då ska man absolut söka hjälp.

Och också jobba själv med de saker som man kan göra. För det finns mycket man kan göra själv för att må bättre. Men skiljer sig liksom, om man tänker sig att det är kvinnohälsa.

Är det en stor skillnad egentligen på att vara vanligt allmänt hälsosam? Eller om man börjar prata kvinnohälsa. Eller liksom som man ska göra annorlunda för så vad jag menar lite grann. Kvinnohälsa, absolut i all ära.

Vanlig sund hälsa borde väl räcka till då? Säger jag också som man som inte har människa överhuvudtaget. Jättebra, precis så. För så är det ju.

Man kommer ju väldigt långt med att göra de här vanliga hälsogrejerna. Alltså försöka sova 7-8 timmar. Försöka minska på din stress.

Försöka ha ett rimligt alkoholintag. Försöka röra på dig ett par gånger i veckan. Träna, blanda, liksom styrka kondition.

Och försöka äta näringsrikt. Alltså jag brukar liksom peka på de grejerna plus koffinet då. Som är sex grejer som du kan göra själv.

För att verkligen må så bra som möjligt. Och det gäller ju på något sätt för alla. Men sen kan det vara vissa saker man kanske behöver göra lite extra.

Typ att återhämtningsförmågan ofta blir sämre. Om jag kanske behöver tänka över min träning mer. Alltså över att jag får, om jag kanske, väldigt mycket träningsverk.

Så kan jag också få ångestproblematik av för tuffa träningspass. Det får inte en man som är 47 för att han har kört ett hårt crossfitpass. Men det kan kvinnor ofta vakna med på natten.

Om man har kört ett hårt pass till exempel. Om man är 47-48 eller däromkring då. Någonstans

här 40-55.

De här problemen när det gäller torra slemhinnor och så. Där är ingenting som man kan göra någonting själv åt så att säga. Utan det behöver man ju då ofta.

Om man står lokalverkande östrogen eller så. För att hjälpa att slemhinnorna är i underlivet om man pratar om det. Men också tänka på slemhinnorna i munnen och näsan.

Att det kan förändras. Det kan göra att man blir lite mer näsblod. Torr i munnen kan ju påverka munhälsan.

Lättare att få hål i tänderna. Torra slemhinnor i underlivet kan ju leda till förutom sexuella problem. Ökade risker för urinvägsinfektion till exempel.

Och svamp och sådana här saker. Så där behöver man då tänka till lite extra utifrån att hormonerna förändras. Och inte bara att jag blir äldre.

En del saker är också bara för att man blir äldre helt enkelt. Kan man börja förebygga, om det är en tjej som är 30 år och lyssnar på det här. Är det en bra idé för dem att redan nu inte lägga hela sin själ på.

Men ändå ha en bakhuvud. Som jag sa, nu upplever jag att det är många som är runt 40-50 som pratar om detta. Men betyder det att man har haft dålig kunskap om det när man är ung? Kan man förebygga det? Man kan göra ganska mycket för att må så bra som möjligt.

Men det är också jätteviktigt att säga att det är dels en genetisk faktor. Alltså om mamma och mormor hade väldigt jobbigt med väldigt mycket sömnproblem. Väldigt mycket ledverk, väldigt mycket valvningar och så vidare.

Så kan man räkna med att det är lite större risk för att jag kommer drabbas också. Sen är det också lite tur och otur. Vi lever ett mycket mer stressigt liv idag än vad man gjorde för femtio eller hundra år sedan.

Så vi har mycket mer press på oss. Kvinnor idag vill både göra karriär, vara en aktiv närvarande partner. Vara där med sina barn.

Man vill vara på alla delar. Vilket gör att vi sätter mycket mer press på kroppen. Även de här åren då.

Så det blir svårare. Men det är också viktigt att säga att det inte är så att du har gjort något fel och därför får du mycket symptom. Och då får du skylla dig själv.

Du kan ha gjort allting rätt. Precis som en rökare. Du kan ha rökt hela livet och du får inte någon cancer ändå.

Sen kan du vara superfrisk och aldrig ha rört någon alkohol, droger eller nikotin. Och så får du

cancer när du är 35. Så det kan verkligen också vara otur.

Men vi kan göra det vi kan för att minska på symptomen. Och man vet ju just när det gäller de här fysiska symptomen. Valvningar, svettningar är också en problem.

Så vet man att till exempel styrketräning kan göra jättestor skillnad för att minska på dem. Och där vet vi också att vi vet ju vad träning gör för det mentala med ångest, nedstämdhet. Där är det ju som gratis terapi.

Så vi kan absolut använda oss av hälsa och hälsointerventioner för att hjälpa kroppen så gott det går. Men sen inte därmed sagt att då kommer jag klara mig helt. Hur viktigt är det att prata med andra i det här när man är här? Att prata med många andra likasinnande? För jag tänker att det är något som ni säkert erbjuder i ditt community.

Att man ändå har ett tillgång till andra som sitter i ganska samma sits. Hur viktigt är det i en sån här… Jag skulle säga att jag upplever att det är väldigt viktigt. För det är det vi gör i den klimakteriekursen som vi har som är över sex månader.

Där följs de ju åt under sex månader och har en gemensam… En chattgrupp där vi har kommunikation hela tiden. Och det är många som säger just det. Att det känns skönt att kunna vädra sina tankar och känslor.

Målandet går ofta väldigt mycket upp och ner de här åren. Och man ifrågasätter sig själv och sin förmåga. Och är jag bara en dålig anställd eller en dålig partner behöver jag bara skärpa till mig.

Och där är det jätteviktigt att andra finns nära som kan säga att jag känner igen det där. Och jag vet att det känns skit men det kommer bli bättre. Och för mig så var det så här.

Och det gick över efter så här lång tid. Eller jag provade det här. Och att känna att jag inte är ensam.

Så jag tror att det är en jätteviktig grej. Som alltid när man mår dåligt. Att kunna lyfta det med andra.

Största hälsogrejen är ju egentligen relationen. Enligt mig då. Om du har dåliga relationer så spelar det nästan ingen roll hur hälsosam du är annars.

Så upplever jag i alla fall. Så kommer man ändå att må dåligt. Det pratar man ju verkligen mer och mer om.

Att relationer är jätteviktigt för hälsan. Och på arbetsplatser också. Att det är viktigt med klimatet.

Och att man känner sig sedd och lyssnad på. Så det är också ett område som växer. Jag tror att vi kommer höra väldigt mycket om det de kommande åren.

Om det här med hälsa kopplat till just relationer. Och ensamhet. Vad gör det med hälsan? Blir man mer sjuk? Om man är väldigt ensam.

Inte har så mycket folk omkring sig. Vänner, familj kanske så. Hur påverkar det? Mående, livstid.

Alla de här grejerna. Du blir ju såklart också nyfiken. Eftersom du också har ett team som du jobbar tätt ihop med.

Implementerar ni mycket av detta i ert arbetssätt? Eller kommer det vara naturligt för att ni är de ni är? Har du tänkt ut en personalplan kring detta? Ja, men det skulle jag säga att jag har gjort nu. Det blir spännande att se om mina kollegor och anställda lyssnar på det här. Men jag har en väldigt medveten tanke om hur jag är chef.

Vi bygger väldigt mycket gemenskap. Jag skulle nog säga att jag har en väldigt mycket mer öppen relation med mina anställda. Än vad många andra har.

Men sen får man också säga att vi är ju bara fyra. Det är klart att det hade varit skillnad om vi hade varit femtio. Men jag tror mycket mer på en platt organisation.

Och ger väldigt mycket eget ansvar. Och att vi bollar saker. Men också att vi jobbar med att diskutera saker fram och tillbaka.

Vad tycker du? Hur tänker du här? Och lyfta upp saker och ha mycket dialog. Vi hörs ju allihopa flera flera gånger per dag. Även om vi sitter mestadels och jobbar hemifrån på varsitt håll.

Så skriver vi och har kommunikation i stort sett hela dagarna skulle jag säga. Så vi har en ganska tät kontakt. Och jag tror att det är en viktig grej.

Och jag försöker också tänka på att vara transparent med dem. Vi pratade ju nu innan vi satte igång inspelningen här. Om att jag har lite tufft just nu.

Det är mycket bollar i luften. Mycket saker som behöver lösas. Och då är jag alltid väldigt öppen med dem.

Om att nu är det så här. Det känns tufft med det här och det här. Jag är glad att vi är ett team.

Och att vi kan stötta varandra. Och att jag också kan uttrycka att jag är väldigt glad att ni finns här. Och att vi gör det här tillsammans.

Jag hade aldrig fixat det här utan er. Så jag tror att det är viktigt. Jag tänker mycket på att de ska känna sig uppskattade.

Och så är du ju också faktiskt. För jag frågade ju faktiskt dig. För att jag sa till dig att det verkar som att du är i en lite tuff period nu.

För att det är vad du också har lagt upp. Det är inte bara att du lägger upp mörkret på din

Instagram. Men nu några dagar har det ändå varit inlägg.

Det har varit hintat om att den här dagen var fakta. Hur tas det emot kring följare och sånt också? Tycker du att det är härligt? Har du fått något negativt av att du är så transparent? Eller är det bara positivt? Nej jag har faktiskt aldrig fått något negativt. Men jag har bara fått väldigt positivt.

Och jag fick ju på tal om det här. Så blev jag ju årets förebild på Guldhjärtat 2022. Med motiveringen att jag visar upp livets alla sidor.

Och att jag också visar det här när det känns jobbigt. Eller att man kämpar med att finnas där för alla. Och kanske dåliga samvetet över att man inte alltid upplever att man hinner med barnen.

Eller hur ska jag bolla alla mina roller. Och så vill jag ta hand om mig själv. Alltså att jag pratar om allt det här.

Att livet är ju inte så himla enkelt. Och att man har upp och ner också. Att det är okej att man kan vakna en dag.

Och det finns ingen anledning till att jag mår dåligt idag. Utan det är bara en dålig dag. Då brukar jag inte säga såhär, det är nog hormonerna.

Så man vet att det är mycket med dem. Och att man är i en viss period i sin cykel. Och då vaknar man och tycker att livet suger.

Och det är också okej att man inte alltid måste analysera sönder det. Utan man kan bara vara i den känslan. Och kanske sänka ribban, sänka kraven på sig själv den dagen.

Försöka plocka bort lite saker. Ta hand om sig själv lite mer. Så jag har bara fått positivt om att jag faktiskt pratar om det här.

Och hur hanterar man det här ur perspektivet att vara hälsosam med sig själv. För att det är hälsad att fortsätta pusha när man mår dåligt. Jag har ju också en utmattning bakom mig.

Och det är ju nio år sedan nu snart. Och det är klart att jag lärde mig jättemycket av det. Om hur jag mår.

Och att hälsa för mig är inte att pusha genom väggen. Jag vet att jag kan det. Och det är liksom min Achilleshäl.

Att jag kan pusha över alla gränser. Så jag behöver vakta mig. Och att liksom prata om det också.

Att hälsa kan vara att faktiskt plocka bort saker. Och bara sitta i soffan och käka glass typ. Och det kan vara det bästa man gör den dagen.

Men du började liksom så här med. För det här är ju inte bara ett jobb för dig känns det som. Utan det här är ju liksom.

Det här är du. Hade du haft som jag upplever då. Hade du haft hur mycket pengar som helst och inte hade behövt jobba.

Så känns det som att du hade gjort detta på samma nivå. I vilket fall som helst. Ja, ja.

Gud ja. Absolut. Hur kommer det sig? Eller vart börjar det här någonstans? Är intresset för hälsa.

Som du har utmynnat också. I kvinnohälsa och hela den biten. Vart ligger brinnet någonstans? Nu blir det lite privat då.

Men just varför det är kvinnohälsa. Det kommer ifrån att jag har. En ganska tuff uppväxt bakom mig.

Med många års mobbning. Följt av ganska destruktiva relationer. Med våld och allt möjligt. Så att jag brinner för. Som vi alltid pratar om. Att bygga starka kvinnor.
Det kommer därifrån. Kan jag göra så att kvinnor. Slipper må som jag gjorde.
Slipper gå igenom det. Eller kanske vågar ta sig ur. Sådana typer av relationer.

Så då är min livsuppgift klar. Där ligger väldigt mycket min glöd. Vilket också är farligt.

För att den glöden är ju oändlig. Den tar ju inte slut. Jag kan ju gå på på ett sätt som är osunt för mig själv.

För att jag verkligen vill hjälpa. Så det kommer därifrån. Just brinnet för kvinnohälsa. Hälsoträning så har alltid varit. Inte alltid. Inte i skolan.

Då var jag inte den som gillade gympan. Men jag hittade till gymmet ganska tidigt. Och märkte att jag var ganska bra.

Ganska naturligt stark typ. Och sen så blev det ju för mig. Ett sätt att bygga min självkänsla. Och bygga min identitet. I att det händer saker i huvudet. När vi klarar av att lyfta tungt.

Alltså det händer någonting med kvinnor som drar ett tungt marklyft. Förstår du? Man går med rakare rygg. Man möter folks blickar.

Det blir mer pondus. Alltså så många hundra kvinnor genom åren. Som har vittnat om det här.

Att man tar mindre skit på arbetsplatsen kanske. Man går hem och slår näven i bordet. I sin relation och bara.

Nu är det min tur. Jag förväntar mig det här. Jag har de här behoven.

Alltså att man plötsligt börjar ta plats i sitt eget liv. Så den kopplingen har ju liksom. Jag upplevde väl att jag hittade den själv.

I att träningen gav mig styrka att ta mig ur. Och att det sen har blivit ett så naturligt sätt för mig. Att stärka andra kvinnor.

Att styrketräningen ger ett driv och ett go. Som man inte hade hittat i sig själv innan. Det är spännande som du säger om att lyfta tungt.

För det där har jag också hört. Man pratar ofta om att styrketräning ska vara så himla bra för män. För vår testosteron och hela den biten.

Att det är shit liksom. Men det är ändå intressant att man får höra. Vad det kan göra också att lyfta tungt som kvinna.

Verkligen. Nu kanske inte det här är. Men förr i tiden var det i alla fall.

Att tjejer skulle inte styrketräna. För då fick de bara muskler och blev jättestora. Och den kan du gärna få bara slå hål på den myten direkt.

Ja men det hade varit underbart om det var så. Jag kan se att många kämpar hela livet för att få lite konturer. Dels så är det på väg bort.

För att man tycker att det är lite coolt med tjejer som har muskler nu för tiden. Men sen är det också så att du behöver träna 3-5 gånger i veckan stenhårt. Alltså styrketräning.

Inte så att det svartnar för ögonen men nästan. För att ha någon möjlighet att bygga den nivån av muskler. Så att de flesta kommer bara märka det som folk till vardags benämner som att de vill tona kroppen.

Alltså det betyder att de skulle vilja se lite mer konturer och känna sig lite slankare. Det är egentligen det du uppnår med att gå och styrketräna 3 gånger i veckan. Då blir det lite mer rumpa.

Den är lite längre ifrån knäna. Det blir lite bredare axlar. Det blir lite konturer på magen.

Det blir lite bättre hållning. Men det blir inte. Alltså du kommer aldrig att se ut som en bodybuilder.

För att där finns det alltid otillåtna preparat med bilden. Så man behöver aldrig vara orolig. Utan våga lyfta tungt.

För att tyvärr så är det väl en del fortfarande som inte riktigt vågar det. Och kör väldigt försiktigt. Och resultatet blir ju att man istället inte ser någon effekt.

Och det är klart att då tappar man ju motivationen. Nu har jag gått här i ett år och det känns ingen skillnad. Kroppen ser likadan ut.

Då lägger man ju av. Men felet kanske är att du skulle behöva öka. Dubbla vikterna typ.

Då kommer det att hända saker. Men då är man rädd att det kommer bli för stor istället. Den är ju ganska liten.

Jag har försökt att styrka den här och lyfter tungt ibland. Men det ger ju inte så mycket resultat. Så man behöver liksom inte vara orolig att man får den av misstag.

Nej och att det skulle hända över natten liksom. Nej faktiskt. Men nu framåt då.

Du har ju mycket bollar i luften. Och du har väl gått in och nu vet jag inte vad det är. Hur det samarbetet ser ut.

Men du samarbetar ju med ganska stora aktörer. Vad händer framåt med de grejerna? Ja men nu är det ju liksom våren här då. Så är det ju dels coachingen rullar ju på.

Så det känns som att jag behöver aldrig nämna. För att det kommer liksom nya klienter hela tiden. Det är mycket mun till mun där och folk som blir rekommenderade.

Men jag fokuserar ju mycket på att jobba mot företag nu. Och jag gör ju ett ganska stort projekt tillsammans med apoteket nu under våren. Jag är ju ambassadör för dem sen.

Ja men tidigt i höstas. September eller augusti eller så. Så jag har ett ganska stort uppdrag nu under våren.

Som fortfarande tyvärr är hemligt. Och det är sekretess och grejer.

Så jag får inte säga vad det är, men det kommer att bli en superkul grej och jag ska faktiskt börja filma för den imorgon. Så det har varit mycket planeringsmöten och när man ska leverera material till någon annan så är det ju en stor press såklart. Så det är mycket det och sen så är det mina event under våren.

Vi har ju två event bokade. Ett som är helt fullbokat och ett som är fem, sex platser kvar på. Och sen så håller jag ju också utbildning för andra coacher i branschen som vill lära sig hur coachar vi den här målgruppen kvinnor 40 plus på bästa sätt.

Vad behöver vi veta om hormoner, om mående, om liksom symptom och återhämtning och hur lägger man upp träningen. För att PT-utbildningarna innehåller inte så mycket av det här och ofta får kvinnorna inte så jättemycket guidning från vården. Utan de kommer om man behöver som coach nästan veta mer.

Så där är det ju mycket att hjälpa andra coacher att kunna coacha på det sätt som vi gör. Och ge dem egentligen nycklarna. Alltså hur har vi jobbat genom åren för att lyckas nå ut så pass som vi gör.

Vi är liksom i toppskiktet i våran bransch. Vad har vi gjort specifikt? Hur har vi tänkt? Så den utbildningen har vi nu i början av mars. Och sen är det att fortsätta att ta hand om mitt team och försöka bygga och stärka oss så att vi ska bli ännu mer stabila med varandra.

Och så får du ju såklart också nämna din bok för den är väl inte heller jättegammal. Precis. Om man ska vara sådant så har jag faktiskt släppt tre böcker.

Men den första var en kokbok. Och då säger jag att jag ska be om ursäkt för det. Men det var en bok för nu blir det ett och ett halvt år sedan som heter Lyfta skrot.

Som handlar väldigt mycket om den här kopplingen som vi pratar om med självkänsla och styrketräning. Vad händer i huvudet när vi styrketränar? Och också där jag berättar lite mer om min resa och vad jag liksom gått igenom och hur det ledde till det här. Men sen är det ju då klimakterieboken som släpptes i höstas.

Som heter då Klimakteriet är inget problem med rätt kunskapsstöd och strategi. Och som är egentligen tänkt som en handbok för kvinnan som är mitt i den här skiten. Och bara vad gör jag? Och där man kan se allt det här kan du göra själv.

Så här funkar det i kroppen. Det här är symptomen. De här behandlingarna finns. Det här kan du göra. Den här hjälpen kan du få. Tänk på det här liksom. Så den riktar sig ju till en medelsvensk som inte har den här kunskapen som läkarna ska ha då. Och sen så driver jag min klinik då där vi tar emot kvinnor som mår dåligt de här åren. Och vill ha hjälp med hormonersättning eller vad det kan vara.

Så det är en vårdmottagning då. Just det, en fysisk. Vart finns den någonstans? Den är digital.

Så den vi håller till i Göteborg och Borås. Man kan säga både Göteborg och Borås. Men det är digitala möten som man kan boka var man bor i landet.

Och det är framförallt kvinnor i klimakteriet, för klimakteriet. Men också de som har större problem med övervikt. Om jag säger medicinsk övervikt, att det är mycket som behöver jobbas bort.

Och sen även PMS, kraftigare PMS-besvär. PCOS, endometrios. Egentligen alla de här hormonella problemen som kan uppstå hjälper vi till med där.

Just det. Vart hittar man den och vart hittar man dig någonstans? Då är det Infinite You Clinic, heter den. Coachingen heter Infinite You.

Men annars hittar man mig på mitt namn på Instagram. Och då är det Madeleine Rybäck. Väldigt inspirerande även för män att följa dig.

Du lägger upp mycket bra och den är inspirerande. Så det tycker jag att alla ska gå in och följa. Ja, vad glad jag blir.

Jag fick faktiskt det från en följare. En manlig följare som jag vet har följt mig länge. Som kommenterade här för några veckor sedan och skrev att jag är så glad att jag följer dig och du ger så sund balans.

Men även för mig som man, att jag får så mycket inspiration och att du känns som en välbalanserad, men lite klass, skrev han. Och det tyckte jag var väldigt fint. För ibland tror jag att folk tänker att Instagram och kvinnor handlar väldigt mycket om att bara fota sin rumpa typ.

Så att man faktiskt kan finna riktig inspiration där. Så det var väldigt fint. Och jag vet att han har följt mig länge, men jag förstår att man som följare kanske inte tror att jag har koll på vilka som har följt länge.

Men det blir ju att jag känner folk. Om de kommenterar regelbundet så vet jag att den här personen skrev det där för ett år sedan. Det blir också som en liten familj, även om de är många.

Väldigt avslappnande. Avslappnande flöde helt enkelt, tycker jag. Ja, vad fint. Det var fint sagt. Snyggt. Men då får vi tacka för det här.
Tack snälla för att du ville vara med.

Kvinnohälsa med Madeleine Rybeck

Transkibering – Kvinnohälsa med Madeleine Rybeck

Lämna ett svar Avbryt svar