Från sängliggande postcovid till hopp igen – Alexandra Schneiders resa tillbaka

I det här avsnittet träffar jag Alexandra Schneider, medgrundare till Life is Awesome, som delar sin starka och mycket personliga berättelse om hur livet förändrades efter covid.

Från att vara yogalärare, rörelsecoach och trebarnsmamma blev Alexandra plötsligt svårt sjuk. Hon berättar om månaderna då hon knappt kunde se, gå eller tåla ljud och ljus – och om de 18 månader hon tillbringade sängliggande i ett mörkt rum.

Vi pratar om varför hon upplever att den traditionella vården inte gav de svar hon sökte, hur hon och hennes sambo Patrik började leta efter grundorsaker och vad den resan har lärt dem om nervsystemet, stress, trauma, tarmhälsa och återhämtning.

Det här är inte ett avsnitt om snabba lösningar eller mirakelbehandlingar. Tvärtom handlar det om att förstå kroppen, våga ifrågasätta, be om hjälp och inse att vägen tillbaka ser olika ut för alla.

Vi pratar bland annat om:

Alexandras resa genom postcovid och långvarig sjukdom
Hur stress och tidigare livserfarenheter kan påverka kroppen
Nervsystemets betydelse för återhämtning
Varför tarmhälsa blev en viktig pusselbit
Meditation, mindset och acceptans när livet ställs på sin spets
Vanliga misstag när man jagar nästa hälsotrend
Hur enkla livsstilsvanor ofta betyder mer än dyra behandlingar
Varför kunskap och rätt vägledning kan göra stor skillnad

Ett ärligt, känslosamt och hoppfullt samtal om att hitta tillbaka till livet – ett steg i taget.

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.

Transkibering Från sängliggande postcovid till hopp igen – Alexandra Schneiders resa tillbaka

Men vi kör med Alexandra Schneider och uttala ditt efternamn rätt, det måste jag ha gjort. Perfekt faktiskt. Många säger Schneider, men det är Schneider.

Just det. Det är faktiskt för att, vad blir det, min frustsyster, hon jobbade på Schneider förut. Det finns ett företag som håller på med elektronik, men det har inte du någon koppling till? Nej, det är väl ett ganska vanligt tyskt efternamn, vad jag har förstått det som.

Så egentligen inget unikt så. Men i Sverige kanske det är lite annorlunda. Jättevanligt.

Men vem är du? Ja, trebarnsmorsa. Jag har företaget Life is Awesome tillsammans med min fantastiska partner in crime, Patrik Nilsson. Vi bor på en gård ute på Orest med våra tre katter och en hund.

Kort sammanfattat. Exakt. Och som du nämnde så är du sambo och partner och företagspartner med Patrik.

Han var ju med i ett av de tidigare avsnitten och kommer att vara med i avsnittet efter detta. Men jag tänker att vi fokuserar på dig idag, för ni har ju ändå er väg in i hälsa. Kan du få berätta lite grann hur den har sett ut? Ja, alltså vi har väl varit hälsointresserade väldigt, väldigt länge.

Min hälsoresa började väl som tolvåring när man började springa och bli medveten om mat och så vidare. Jag hade pappa som var köksmästare och mamma kallt skänka, så jag var väldigt nördig. Och som tjej, man visste bra ut och så vidare.

Patrik började väl fokusera på hälsa någon gång när vi fick barn. Eller jag väntade vårat första barn. Och jag var väl nörd redan innan.

Men det liksom utvecklades mer för att man ville vara en bra förälder. Så vi fastnade lite i det här som man kallar biohacking och livsställningsoptimering. Och även om jag trodde att jag hade koll på vad hälsan var.

Jag har utbildat mig inom dans, jag är rörelsecoach, postural tränare, yoga och så vidare. Och väldigt inriktad på kost, så tog det väl en helt annan vändning. För jag blev sjuk i covid.

Så när covid precis kom, då hade vi fått vårat tredje barn. Han var fyra och en halv år. Nej, förlåt mig.

Första gången jag fick covid hade vi bara två barn. Och det var precis när covid kom. Alla åkte på någon slags liten förkylning, men jag blev jättedålig. Så jag kunde inte andas, tyckte jag. Men alla tester såg jättebra ut. Men då var det också den här pandemin, så jag var inlåst i tre månader.

Och jag hade fortfarande svårt att andas efteråt. Och då var jag bodypump-instruktör på SCC, dessutom. Jag hade eget företag inom postural träning, och sen hade jag även stand-up paddleboard ute på vattnet.

Och sen så blev det väl okej. Jag kände fortfarande att jag hade, efter sex månader, problem med andningen. Och sen så fick vi vårat tredje barn, och så blev jag jättedålig.

Eller alla vi blev jättedåliga, men de andra blev bra. Men hans lag blev inte bra, utan jag blev sämre och sämre. Så när alla hade haft sin veckas sjukdom, så eskalerade det i att jag… Jag sa det till Patrik, jag bara, men gud älskling, jag ser ingenting.

Det är suddigt. Och när jag skulle gå så började jag hålla mig mot väggarna, för jag hade svårt att röra mig framåt. Jag blev väldigt yr, och sen blev det bara sämre, och sämre, och sämre.

Och under den här tidsepåken, nu babblar jag på här, men under den här tidsepåken så vände vi oss mot vården. Och fick väl rådgivning om att jag skulle vila. Jag fick antidepp ett tag, och så fick jag sömntabletter.

Men mina symptom blev bara värre, värre. Och especially med sömntabletterna. Så jag hade än mer smärta, och jag hade kramper och krampanfall och så vidare.

Och då stod vi väl i något livsskede där, även med kunskapen inom biohacking och livsstilsoptimering. Att vi måste hitta andra vägar. Jag blev så pass dålig att jag låg sängliggande i ett rum med solglasögon och placer neddragna.

Fem tecken morgonrock, vetekudde, jag hade öronkloppar, hörselkåpor. Och så fort jag hörde något ljud så ville jag kräkas. Så jag låg där inlåst i det här rummet.

Så kom min älskade sambo med mitt lilla spädbarn, fick jag Amma lite då och då. Och så gick han igen. Och det här, jag vet inte, det blir en livsomvändande situation.

Där man liksom får styrra skräcken i vit ögat. Man vill inte ligga där. Och det vill ju ha tillbaka mig.

Och det är ganska hemskt att ligga i ett mörkt rum. Du vet, hjärnan är igång. Du kan inte ha någon stimul i öronen, ingen i ögonen.

Och ligga där i 18 månader utan att kunna göra någonting. Och det är så fruktansvärt ont i kroppen. Det är smärtan i hjärnan, smärtan i musklerna.

Jag kan inte beskriva det här. Och anledningen tror jag också varför jag hamnade där var för att under den här situationen när vi blev sjuka så ammade jag ju vårat lilla knyta. Och jag förstod

liksom att om jag inte gör det här så kanske han, jag var ju rädd, för jag trodde att jag skulle dö första gången jag hade covid.

Då kanske han inte överlever. Och jag kände hur han tog den sista livskraften i min kropp. Och det gjorde så fruktansvärt ont att amma honom.

Jag ville slänga ifrån honom men jag fortsatte. Så jag gav honom den sista energin. Och det fick vägarna att rinna över.

Så min kropp klarade inte den påfrestningen. Och med det sagt så försökte Patrik på något vis hitta vägar för mig att kunna komma tillbaka. Och då vände vi oss mot den alternativa vägen.

I och med att vi såg att sjukvården tyvärr hade sina brister och jag blev inte bättre med deras hjälp. Om jag fastnar litegrann. Från början så var du extrem sjuk.

När tror du, jag kan inte lägga ord i din mun, men tror du att den mentala påfrestningen hade stor inverkan på att du mådde ännu sämre? Det jag har förstått, jag kommer från en ganska, om vi ska vara ärliga, en traumatisk bakgrund. Där jag har blivit utsatt för saker. Och jag tror att alla människor har sina trauman på ett eller annat vis.

Det kan vara att man har varit med i en bilkrasch. Att ens hund dog. Eller som i min situation, jag har haft en mamma som har haft alkoholproblem och massa andra saker som har hänt i min bakgrund.

Där jag inte haft en trygg uppväxt. Så jag tror att jag låg mer i, det finns ju två olika nervsystem. Det parasympatiska och det sympatiska.

Parasympatiskt är peace och sympatiskt är stress. Så jag tror att jag har legat undermedvetet i stresssystemet. Och även fast jag i den situationen kanske inte förstod det då.

Och även om jag var yogalärare och hade de här verktygen för att meditera och breathwork och allt det jag nu höll på med. Så var jag mer inputad i det systemet. Vilket resulterade i, det behöver inte vara så att jag var traumaskadad.

Att det är därför jag blev sjuk. Utan jag tror att det gjorde att kroppen hade sina påfrestningar redan. Till exempel om du ligger i det sympatiska systemet då drar ju magen ihop sig till en boll.

Att du ska kunna springa bort från tigen. Du ligger i magen och krämpar så. Vilket kan resultera i att du får, vissa kanske får magkatarr.

Jag har haft IBS väldigt, väldigt länge. Och det resulterar i eventuellt läckande tarm och så vidare. Så jag har haft en dålig start och en dålig bakgrund om man säger det så.

Vilket har gjort att kroppen har fått mer påfrestningar. Också snittad tre gånger efter barnen. Ingen bakterier i flora, återkommande urinväxt, infektioner, bla bla bla bla.

Så du förstår vad jag menar. Om man utgår från utgångsläget från till exempel mina barn eller min man och mig. Det kommer från en trygg bakgrund.

Jag kommer från en otrygg bakgrund. Så är kroppen kanske, den har inte samma förutsättningar. Så både som kvinna och piffa håret, sminka sig, allt som man gör.

Blir man också utsatt för mycket mer kemikalier. Vilket också resulterar i att kroppen inte kan detoxa och så vidare. Just det.

Så det kan vara därför från första början som det slog hårdare på dig. Jag vet att det är anledningen till varför jag hamnade där jag hamnade. Jag trodde inte det från början.

Från början gick vi det spåret att jag skulle gå till psykolog och få hjälp på den delen. Men om man dessutom inte är mogen eller inte förstår sin egen trauma. För mig så var min bakgrund en självklarhet.

Jag har ingenting att referera till. Ingen annan verklighet att kunna urskilja situationen. Vad som är okej och inte okej.

Så jag trodde att det var okej. Det här pågår inte nu utan det har pågått 20 år innan. Men det får kroppen att sitta i ett annat läge.

När ni började ifrågasätta den hjälp ni fick, hur gick tankarna då? Hur var känslan då? Var det en självklar väg att gå eller var det konflikt i sig? Man är fortfarande kopplad till vården. Men fick sköta mycket privat och göra det vid sidan om. Det är två olika vägar och kanske vården inte alltid stöttar den delen.

Men vi har fått väldigt mycket svar. Vilket gör att vi inte kunde få från den vanliga sjukvården. I form av provtagningar och så vidare.

Men det blir också att man försöker grabba tag i det som kommer till en. Även om Patrik var fantastisk på att hitta information och blev kopplad till specialister runt omkring i hela världen som vi idag har samarbete med. Så blev jag en slags försökskanin.

Vilket resulterar i att jag har gjort så mycket sjuka saker Martin. På ett sätt i och med att jag är nyfiken och vill förstå och lära mig om kroppen så har jag varit tacksam för resan. Men jag hade nog inte rekommenderat folk att göra den resan igen.

Utan man behöver veta vad som är grundorsaken. Och det är ju där vi letade. Vi letade alltid efter grundorsaken.

Så när man träffar någon, eller när man pratar med någon som är specialist om sina områden så säger de ju, men gör det här. Okej, så när man får den båten så gör man det. Och så blev det

inte bra.

Så när man hoppar på nästa båt så blir det inte bra. Och så lägger man så sjuka mängder pengar på det. Och i början så har man ju ändå hoppet uppe.

Ja, men nu kommer det gå, och nu kommer det gå. I slutet, när man har hållit på i fyra och ett halvt år, då blir det lite sådär. Man tappar lite livsklistan faktiskt, om jag ska välja.

Man blir rästen och man blir besviken och man känner, jag orkar inte igen. Men drivkraften är det enda som håller en vid livet. Det är det enda sättet att kunna fortsätta och se ljuset bakom mörkret och vilja komma när någon har varit.

Kan du, nu blir det lite avstickande, men som du berättade där, det testas saker och det fungerar inte och den biten. Kan du tro att sociala medier kan förstöra lite grann hur folk ser testet? För det trendar ju, så fort man går ut på sociala medier så är det alltid någonting, någon behandlingsmetod eller något hett ämne som trendar och ska vara det hälsosammaste. Så ska alla göra det samtidigt.

Jag kan svara såhär, vi brukar inte titta tv särskilt ofta, men det kom ett nytt avsnitt på solsidan här för inte så länge sedan. Vi satte på TV4 Play och så ser man alla de här reklamerna som cirkulerar. Jag kommer ihåg när jag var liten, att man blir matad.

Det var väldigt påtagligt om hur man ska leva, man ska köpa möbler. Axe har kommit med en ny deodorant som man ska spraya på sitt könsorgan. Du ska äta skräpmat och så cirkulerar det.

Samma vis är det ju med sociala medier att någonting trendar. Nu ska du gå på carnivore, nu ska du gå på paleo, du bör inte äta bröd eller vad det nu må vara. Så går det i sådana cirkler.

Många av just träningsträningsdelarna och kostrådgivningsdelarna som också cirkulerar runt omkring på internet, det är baserat utifrån en manskropp och ett mansperspektiv på vad som är bra. Många kvinnor hoppar på och så fallerar det. Likadant med hälsa och provtagning och testning, som vi har det på kliniken med tryckluftskammare.

Det är också en jättestor trend nu, där man ska gå och ta tryckluftskammarbehandlingar. Men allting behöver ske i rätt skede. Det är här vi kommer in som rådgivning, när någon är dålig, att förstå i vilken ordning man behöver göra saker för att kroppen ska kunna vara mottaglig för grejer.

Det är ingen idé att hoppa på massa grejer, även om du tar tryckluftskammarbehandlingar till exempel, om din mage inte är rehabiliterad, för kroppen behöver en viss process för att kunna uppnå resultat. När det var så mörkast, vart kom vändningen? Vändning? Jag körde ju något protokoll och så kom jag väl upp på benen. Men jag kan inte säga idag att jag är hundra procent.

Jag kan bara vila, men jag behöver inte ligga 20 timmar i ett mörkt rum. Som sagt, jag är kvinna,

så vi är i olika faser. Jag vet inte hur insatt du är i det Martin, men du vet den här fasen när man är lite bitchy, så att säga.

Lutealfasen kallas den för. En av de jobbigaste faserna för mig i dagsläget, då kroppen försöker driva ut östrigen och progressrån. Och försöker detoxa sig själv.

Då blir jag delvis som en vanlig kvinna, så blir de mer trött. Och jag blir ännu mer trött fortfarande. Så det är en läkningsprocess ännu.

Men jag har också svar på vad vi har letat efter i fyra och ett halvt år. Vilket ger mig idag en stabil grund att tro på att det är nog inga problem att återkomma. Och jag tänker, det är som ett skrämmande om jag har suttit i den här båten.

Tänk dig så många mer som sitter i samma situation som vi. Jag kan inte antalet, men det är säkert flera tusen. Bara Sverige som har samma problematik.

Och man har inte kunskap och vetskap om varför man är järntrött. Varför har man eventuellt någon autoimmun sjukdom. Man har inte den förståelsen i dagsläget.

Och så blir folk puttade tillbaka in i samhället för att man blir utförsäkrad från försäkringskassan och man vill se resultat. Men man kanske har pågående saker i kroppen som idag tyvärr det inte finns tillräckligt bra labb i Sverige för att kunna ta fram resultat på. Har jag fått till mig i och med all provtagning som jag själv har gjort i dagsläget.

Men vad gjorde du för att komma tillbaka någorlunda? Har du någonting som fungerade från början? För när man är så dålig så vill man ju i alla fall få tillbaka någon form av vad det är. Man är inte 100% frisk. Vad hände i det läget? Vad gjorde du för någonting för att komma tillbaka? Jag gick ju på ett protokoll, men jag vill egentligen inte gå in på alla de här protokollen för jag har gjort oändligt många.

Jag kan inte rekommendera en person att göra en specifik sak för att alla är vi olika. Och bara för att någonting fungerade för mig så betyder det inte att det kommer att fungera för någon annan för den kan ha andra pågående saker. Alla har vi latenta, särskilt de som kanske har ME eller postcovid eller autoimmunosjukdom, har latenta virus i kroppen.

Jag har även du Martin, som går som barn som kan reaktiveras av ett vanligt virus. Och covid var ett vanligt virus. Vissa blev sämre av det, vissa tog det väldigt bra.

Så klart det finns biohacking-knep man kan göra som vi använder oss av i dagsläget hela tiden, som är en självklarhet för mig. Men alla behöver olika saker. Grunden tror jag fortfarande är magen till alla, vilket jag inte förstod då.

Jag trodde att jag hade en okej mage, lite IBS. Jag kunde inte äta vissa saker. Men alla ska kunna äta i princip allt.

Magen tror jag fortfarande är grunden till att kunna självläka. För det spelar ingen roll hur mycket kosttillskott och saker du stoppar i dig. Jag har stoppat i mig kosttillskott för en halv miljon.

Jag fick ingen som helst inverkan på de här kosttillskotten förrän jag började åtgärda magen. Man kan ha både SIBO och läckande tarm. Och där är grunden till allt.

Men mindset då? Hur ska du tänka där? För det är ju svårt också. Är man så pass sjuk så blir det ju liksom så här. Hur ska man göra med sin hjärna och sina tankar? Har du något råd till att man ska ta ett första steg till att i alla fall börja? Det här var ju jättejobbigt för mig.

När du pratade just om mindset. Jag var meditationslärare. Jag kunde meditera fem timmar i streck.

Och må fantastiskt. Så från en dag till en annan. Så när jag ens försökte meditera så kräktes jag.

Eller ramlade ihop. Och där brukar man ju säga positiva affirmationer. Men det blir ett överstimul i hjärnan också.

Tills jag förstod att jag ska sitta fast i fel nervsystem. Jag måste träna mig in i det pissystemet igen. Så jag hade en period på en månad där jag som sagt kräktes.

Hade epileptiska anfall. Det är inte farligt. Men när kroppen sitter så hårt fast i fel nervsystem.

Så behöver man träna upp sig igen. Så till slut så började jag kunna meditera. Och då känner den här känslan av välbehag innan den ens existerar.

För så fort jag slog upp ögonen. Så hade jag sån extrem smärta i min hjärna. Mina lungor.

Alla mina muskler. Det har varit hemskt. Och den förståelsen kan inte en utomstående människa förstå.

För en människa som sitter i en rullstol. Man sitter i en rullstol och det blir påtagligt att den människan är sjuk. Men när man kommer så här så säger folk.

Men vad fräsch du är. Du ser jättefin ut. Tack så mycket.

Men bara för att jag ser fräsch ut så betyder det inte att jag mår bra. Då hade jag hellre egentligen. I de situationer jag har fått höra.

Men det ser så himla bra ut. Hur mår du då? Jag mår jävligt skit. Men ryck upp dig.
Gå till vårdcentralen. Du får tänka positivt. Trust me.
Det där positiva. Det är det enda man försöker göra. Man försöker se framåt och applicera saker. För det enda som får en att hålla igång. Och göra livet värt att leva. Så jag tror den största

lärdomen för mig under hela den här tidsepåken.
Det har varit att stanna upp. Ta hand om mig själv. Sätta mina egna behov främst.

Som mamma och partner. Och med den bakgrunden jag har så har jag alltid tagit hand om alla andra. Vilket också kanske gjorde att jag hamnade i det utgångsläget som jag hade från början.

Så det har varit en jättestor livsförändring. Som jag är tacksam över i dagsläget. Men att känna känslan.

Och acceptera att det är så här. Det är det svåraste. Att acceptera att jag mår så fruktansvärt.

Jag har så jävla ont. Jag vill däkas liksom. Det är som en konstant fylla tillsammans med en bakfylla.

Där kroppen lägger av. Mina armar lägger av. Mina ben lägger av.

Och kroppen fokuserar på de vitala organen för att hålla igång. Men att försöka acceptera att jag inte har den energin. Och det är okej.

Och det betyder inte att jag kommer sitta här. Forever and ever. Och vara kvar i den situationen.

Att man försöker hitta njutningen i de små tingen. Det är något av det som jag tror är det absolut viktigaste. Att acceptera att det är så här.

För livet säger dig någonting. Du blir inte utsatt för saker om det inte är meningen att du ska lära dig någonting. Min lärdom var att stanna upp.

Nu har du varit så pass sjuk att du har varit sängliggande. Men just den här ärligheten tror jag är ganska viktig. Att man är ärlig mot sig själv.

Att jag kanske inte mår bra. Att tillåta sig själv att vara så pass ärlig. Den är så stor också. Ja, det tror jag. Jag tror att du nästan började där. Är du tillräckligt ärlig där från första början.

Då hinner du kanske rätta till det innan du blir sjuk. Förstår du vad jag menar? Ja, att leva i nuet. Jag tror att världen är så pass… Man blir så implementerad med saker.

Vad man ska göra. Hur man ska vara. Det här är viktigt.
De här sakerna. Det får en att leva ett liv som kanske inte är så njutbart som man tror, eller som det ska kunna vara. Och att ta hand om sig själv. Inte jaga den här, jag behöver ha den här lyxiga bilen.

Allting måste se perfekt ut. Ursäkta mig, men det är som att polera en bajskorv. Den här bajskorven, låt den vara som den är.

Den är fin som den är ändå. Den behöver inte vara perfekt på ytan. Och där tror jag att samhället tyvärr är lite wrong ute.

Och då blir det en stress. Och jag tror inte det bara handlar om min bakgrund, utan en stress över det här perfekta familjelivet och man ska träna och man ska må bra och allt det här. Det är inte för en själv.

Om man egentligen går lite djupare inåt så är det kanske okej med lite kaos. Det är okej att tvätten inte har blivit tvättad. Eller att man har på sig samma t-shirt två dagar i streck.

Men jag tror inte många är där. Vilket resulterar i en enorm stress. Särskilt när samhället är uppbyggt på det sättet som det är idag.

Nu berättade du att ni har lagt en del pengar på alla möjliga saker. De som inte har den möjligheten, när även ekonomin är ansträngd. Då kommer ytterligare en stress.

Du kanske inte har ekonomi till att börja vara hälsosam. Det här har ju till utsvar kommit. Vi kan ju diskutera.

Hur ska man gå tillväga då? Finns det någon form av tips? En del lyssnare till oss har kommit upp i den åldern när man får pension. Att få pension och bli sjuk samtidigt gör också att jag vet att jag skulle behöva göra. Det här skulle jag behöva lägga till i mitt liv.

Men jag har inte råd. Mycket saker som kan få dig att må bra kostar faktiskt inte så mycket pengar. Sömn, kost, solljus, rörelse.

Att ha med de delarna. Men det har blivit så himla hajpat med att man ska ha rödljuspanel och det ena med det andra. Men det mesta som får en att få människan att må bra finns ute i naturen.

Det finns bakom en. Istället för att slänga de här sjuka pengarna som vi har gjort. Jag tror att vi har fått en och en halv mille på olika rehabprocesser och så vidare.

Det är det vi försöker sträva med med företaget också. Man kan ta en rådgivning från oss. En timmes samtal. Vi har tio minuters fri rådgivning där man ser vart är du och vad är det du vill åstadkomma. Om det nu känns bra så kan man gå vidare med en timmes rådgivning. Där man kan börja med coaching i hur du kan optimera dig med enkla saker som du har i hemmet.

Men jag tror fortfarande på magen. Och magen kan du lösa hemma med rätt kosthållning. Där har vi tagit igång till vår hemsida.

Där jag lägger ut massa recept. Den är under uppstart. Det är inte jättemycket ute just nu men det kommer att fyllas på.

Tanken är också att om det nu skulle vara så att man då har problem med magen. Att man kan gå in på hemsidan för en billigpeng. Och så har man rådgivning i olika processer för magen och rehabbar den.

Eller om man är i sin kvinnliga cykel vilka maträtter man kanske ska äta. Och sen så tänker vi också att det ska skapas ett community. Så andra kan lägga in sina recept därmed.

Bara man följer kostrådgivningen. Jag har behövt som sagt rehabba magen. Och det var grunden till allt och varför jag började läka.

Och då har jag behövt eftersom jag är matnörd. Pappa vill köpa, som jag sa innan, köksmästar. Och mamma kallskänka.

Och jag tycker om att äta gott. Och bara äta sallad eller en bit kött är inte riktigt min grej. Jag har experimenterat mycket.

Jag har några goda grejer som ligger på hemsidan nu. Till exempel har jag en glass som jag matar mina barn med till frukost. Som är gjord på benbuljong och avokado.

Bra start på morgonen. Och lite kanel som hemma blomstsocker på slaget. Som man får om man har en lönsirap i. Just det.

Du nämnde community där. Och det tror jag vi är starka på. Men var det också någonting som ni har byggt upp åt er själva? Har ni mycket folk runt omkring er som ni kan bolla i det? Prata med andra kring vägar framåt? Stod ni mycket ensamma i det hela? Nej, vi har ju väldigt fina samarbetspartners.

Jag tycker det är så fint. För vi vill aldrig bli färgade. Det är väl det som är grunden.

Vi vill aldrig ha ett kosttillskott där jag förespråkar ta det här kosttillskottet. Eller göra den här behandlingsmetoden. För det får en att se bortom vad som kanske just du behöver.

För alla är vi olika. Och har olika processer som vi behöver gå igenom för att kunna uppnå dit man vill komma. Och det behöver inte vara så att du är sjuk.

Utan du kanske bara inte vill bli sjuk. Och optimera dig själv. Och ha en bra grund.

För som i min situation så hade jag ju ingen bra grund. Jag kanske vill få grunden och bli stabil. Så att jag inte puttas över kanten.

Och här har vi väldigt fina samarbetspartners. Som vi idag kan slussa folk vidare till. Där vi också kan rådgiva.

Och vi rådgivar kring. Och i och med att vi har kontakter över hela världen. Så ser vi det som en cirkel.

Så om du tänker att du har så många olika kompetenser. Som kan prata ihop sig. Så blir du en helhet.

Medan om man har en som är specialist inom ett område. Eller en som är inom annat. Så blir det väldigt färgat.

Det här är det som är själva kärnan i Life is Awesome. Jag blev lite nyfiken på någonting annat. Du pratade om att du körde yoga.

Och att du mediterade mycket förut. Innan. Det kan du göra fortfarande än idag.

Men synen på meditation. Har det ändrats? Kring detta? Mycket yogafolk är ju med meditation. Jag kan vara felutad.

Utan det här är bara en bild som jag själv också har. Att det blir väldigt spirituellt. Och väldigt själsligt.

På något sätt. Och som jag själv tycker också. Att jag tyckte det var väldigt intressant.

När jag en dag insåg att meditation är också. Den här kopplingen. Som jag brukar säga till det mekaniska.

Det själsliga. Sen har vi kroppen som är mer mekanisk. Och meditation är.

Extremt viktig. För den fysiska kroppen. Och att man inte ska fokusera så mycket på det själsliga.

Är det någonting som du har funderat kring? Jag har haft mina up and downs. Under den här processen. I allhetens namn.

Med att jag var så himla inriktad på. Just yogan och meditationen. Så från början tror jag. Varför jag inte var ett wrak. Varför jag såg bortom. Var jag befann mig.
Att jag såg. Jag var okej. Och jag var ändå lugn i det.

Och jag jobbade jättemycket. När man jobbar mycket med meditationerna. Så kommer det saker till en också.

Särskilt när man gör det ofta och mycket. Men jag kom också till en punkt. Mitt under den här processen.

Där jag. Det var så extremt. Sorgligt och påfrestande.
Att känna. Den här känslan av välbehag och lycka. Och öppna ögonen.

Och känna den extrema smärtan som jag hade i kroppen. Så jag hade en stor paus. Mitt i det här.

För att det blev för sorgligt för mig. Och för hårt. Ett för hårt slag. Att gå från. Känslan av det mest fantastiska. Man lämnar kroppen.

Man befinner sig i allt. Den här uppkopplingen och allting. Till att bli den här fysiska individen igen.

Vilket var jättejobbigt. Idag har jag landat i. The flow. Om man säger så.
Jag funderar inte så mycket. Jag får mycket uppenbarelser. Information.
Om man säger det så. Så jag är uppkopplad. Jag tror på att.
Jag har alltid varit så här. Allting ska vara på ett visst vis. Även under min tidigare process. Under yogan och allt det här. Jag har släppt det lite. Prestigen och allt det här.

Livet är vad det är. Och jag tror att. Jag har fortfarande en del.

Hjärnan är i gång. Det är den där delen som jag jobbar fortfarande med. För att det är den som kan sätta käppar i hjulet.

Och jag tror det för alla egentligen. Hjärnan är hela tiden under process. Så den delen.

Jag tror att det är den mänskliga delen. Som alla behöver kämpa med för att släppa. Att inte låta hjärnan.

Vara uppkopplad hela tiden. Utan försöka släppa den delen. Jag tror att man kan vara där 80-20 faktiskt.

Man behöver ha hjärnan i gång 20 procent. Om man ska handla om barn och lite andra delar. Så att säga.

Man kanske inte tar allting så allvarligt. Nej. Sen kommer det ju liksom.

Det kommer människor i ens liv. Och det kommer situationer i ens liv. Som kanske inte alltid är jätteroliga.

Men som man också behöver släppa. Och gå vidare ifrån. Relationer som har varit länge.

Som man, om man är ärlig mot sig själv. Kanske inte genererar i någonting. Jag menar, du är inget träd.

Du kan flytta på dig. Eller hur? Du kan ta din bil och åka någon annanstans. Du behöver inte vara fast på en punkt.

Det är bara att vända blad. Så även om de där kapitlerna kanske är sorgliga att avsluta. Så kan det bara få dig att höja dig ännu mer.

Fick du något svar eller babblar jag bara på dig? Nej, du ger en nyans av svar. Så det är precis det man vill ha. Är det något mer du vill skicka med till lyssnarna? Vart är du någonstans idag i det hela? Jag är trygg i vetskapen om vart jag är på väg.

Jag vill skicka med mig att jag vill inte att någon människa ska behöva genomgå vad jag har gått igenom. Min passion i Life is Awesome är att försöka få folk att inse det lätta i det svåra. Att ta hand om sig själv och få kunskap.

Det är det vi vill bidra med. Kunskap så inte personen bakom skärmen eller som lyssnar på oss ska behöva leta oändligt mycket för att hitta svar. Den resan har vi redan gått igenom.

Hela det här communityt och företaget baseras på en vilja av godhet. Vi ser svårigheten och vart vi i princip brister i samhället. Där vi blir matade med fel slags information och lägger våra liv i andra människors händer.

Både inom kost, hälsa och så vidare. Saker är inte så himla komplicerade egentligen. Men det är inte en resa som andra behöver gå.

Vi har redan kunskapen inom det och det vill vi dela med oss av. Man ska våga fråga om hjälp helt enkelt. Det är nog den största delen som jag absolut har svårast med den här resan.

För jag ska göra en självständig jävel som ska göra allting själv även fast jag ligger i en säng och mår skitpiss. Då ska jag ändå mata mig upp och göra grejer för att man är enveten. Och ursäkta mig, dumhubbet.

För att man har någon sån här, ja kanske. Det härstammar mig från min bakgrund. Jag tror många känner igen sig i den delen.

Man vågar inte. Om man tittar på förr i tiden, då levde vi i flock. Vi hjälptes åt.

En kvinna födde ett barn. Hon låg kvar i den där sängen och så passade alla upp på henne. Vad gör man nu? Så här fungerar inte samhället längre.

Så jag tror att vi behöver hjälpas åt. Vi behöver få ordentliga riktlinjer som inte baseras på att någon tjänar pengar på det. Man står stadigt med att mina kost till skott är de bästa på marknaden.

Det ändras ju hela tiden. Livet ändras, saker ändras, det kommer ny forskning, det kommer ny information. Så det är ju någonting som är rörande.

Och det tror jag att man behöver ta med sig. Och att knowledge is all or nothing. Det är då man kan hjälpa sig själv.

Snyggt. Så får vi tacka för det Alexander. Du kan också avsluta innan vi stänger av.

Vart hittar man er lättast? Lättast är vår hemsida lifeisawesome.se. Och just nu så har vi en klinik i Stora Höga som är lokaliserad i centrum. Men den är kopplad till hemsidan så man kan alltid nå oss därigenom. Och de som inte är västkust, Stora Höga är ungefär 20-30 minuter norr om Göteborg.

Ja och som sagt, telefon finns ju överallt. Så vi är ju inte lokaliserade på ett ställe utan tanken är ju som sagt coaching-samtalen är ju öppna just nu så du når oss var som helst i landet. Även utomlands om det skulle vara så.

Perfekt. Tack så mycket för det. Tack snälla Martin.

FAQ Från sängliggande postcovid till hopp igen – Alexandra Schneiders resa tillbaka

1. Vad är postcovid?

Postcovid är ett tillstånd där symtom kvarstår eller uppstår efter en covid-19-infektion. Vanliga besvär är extrem trötthet, hjärndimma, andningssvårigheter, yrsel, smärta och nedsatt fysisk och mental ork. Symtomen kan variera mellan olika personer och påverka vardagen under lång tid.

2. Kan tarmhälsan påverka återhämtningen vid postcovid?

En välfungerande tarm är viktig för immunförsvaret, näringsupptaget och kroppens återhämtning. Många som arbetar med funktionell hälsa ser tarmhälsan som en viktig del av en helhetsstrategi, även om orsakerna bakom postcovid kan skilja sig mellan olika individer.

3. Hur kan stress och nervsystemet påverka långvarig ohälsa?

Långvarig stress kan påverka det autonoma nervsystemet och göra det svårare för kroppen att återhämta sig. Många upplever att sömn, återhämtning, lugn andning och andra stressreducerande metoder kan vara viktiga delar av en långsiktig rehabilitering.

4. Finns det en behandling som fungerar för alla med postcovid?

Nej. Postcovid kan ha många olika bakomliggande orsaker och symtombilden varierar från person till person. Därför finns det sällan en universallösning. En individuell utredning och en stegvis plan utifrån den enskildes behov är ofta viktigare än att följa tillfälliga hälsotrender.

5. Vad kan man göra om man misstänker att man har postcovid?

Om du har långvariga symtom efter en covidinfektion bör du kontakta vården för en medicinsk bedömning. Utöver detta kan god sömn, näringsrik kost, stresshantering, försiktig rörelse utifrån den egna förmågan och ett individuellt anpassat rehabiliteringsupplägg vara viktiga delar av återhämtningen.

Tandkräm Superwhite 100 gram Biomed

Creatine 400 g NXT LVL

Tandkräm Charcoal 100 gram Biomed

Methylene Blue 1% 100 ml NXT LVL

Tandkräm Calcimax 100 gram Biomed

Liposomal NMN 60 kapslar Purovitalis Longevity

Inflameja led & muskel 60 kapslar Holistic

Creatine Monohydrate Stick Packs 30st Moby

Schampo För Fett Hår 250ml Naturavit

Real Salt COARSE 16 oz 454g Pouch Grinder Redmond Real Salt

Från sängliggande postcovid till hopp igen – Alexandra Schneiders resa tillbaka