Andning som biohack – Anders Olsson om stress, prestation och Conscious Breathing

Andning som biohack – Anders Olsson om stress, prestation och Conscious Breathing

I veckans avsnitt av Biohackpodden gästas vi av Anders Olsson, grundare av Conscious Breathing och en av Nordens mest välkända profiler inom medveten andning.

Vi pratar om varför andning är ett av de mest underskattade biohacksen – och hur något så enkelt som hur du andas kan påverka nervsystem, stressnivåer, sömn och prestation mer än du tror.

Anders delar sin egen resa från stressad vardag till att hitta lugnet genom andning, och varför han menar att andningen är grunden till många andra hälsovanor. Vi går också in på varför näsandning är så viktig, hur koldioxid påverkar hjärnan och varför munandning kan skapa en ond cirkel av stress och sämre återhämtning. 

Du får även konkreta biohacking-tips kring:

  • Hur du använder andning för att påverka ditt nervsystem – gas eller broms
  • Skillnaden mellan näs- och munandning och vad det gör med kroppen
  • CO₂, blodflöde till hjärnan och prestationsoptimering
  • Muntejp, andningsträning och fokus i vardagen
  • Varför små vanor kan lägga grunden för bättre sömn, energi och beslut

Det här avsnittet passar både dig som vill minska stressen i vardagen och dig som vill optimera prestation – oavsett om du är biohacker, entreprenör eller bara nyfiken på hur andning faktiskt påverkar kroppen.

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.


 

Transkibering Andning som biohack – Anders Olsson om stress, prestation och Conscious Breathing

Men då kör vi med Anders Olsson och som alltid får gästerna den lättaste frågan först att berätta vem de är. Ja, vem är jag? Jag brukar säga att jag är en andningsnöd. Jag har hållit på med att inspirera människor till att förbättra sina andningsvanor i vardagen nu i snart 17 år.

Och det började med att jag själv upptäckte det här som ett verktyg, att det kunde hjälpa mig att minska min inre stress. Och det tog inte lång tid innan jag märkte effekt och då blev jag hooked. Och då när min omgivning också reagerade positivt så kände jag att det här vill jag sprida vidare.

Som jag brukar göra så dök jag ner och försökte lära mig mer på längden och tvären. Och inte minst också testa med min egen kropp men också gå kurser och läsa forskningsrapporter och böcker. Och snart nog hade jag format min egen metod, medveten andning och skrev en bok i ämnet och började utbilda andningsinstruktörer.

Och innan vi fortsätter med lite mer frågor så kan du berätta, för du har ju ett varumärke också kopplat till dig. Ja, Conscious Breathing heter vårt varumärke. Det är ju då medveten andning på engelska.

Så tidigare hade vi både medveten andning och Conscious Breathing men vi är ett litet företag så det var svårt att hålla två varumärken i luften. Vi är ju ett svenskt företag men vi kör på engelska för merparten av våra kunder är faktiskt utomlands. Och är det kurser då eller har ni produkter? Eller det vet jag ju att ni har produkter men vad är näst fokus? Är produkterna fokus eller är det mer kurser i andning som är? Sista tiden har det varit mer produkter faktiskt.

Vi har ju kurser, grundkurs och instruktörskurs både på svenska och engelska. Men så har vi lite olika produkter för att hjälpa människor till bättre andning. Och då till min fråga, du hittade det här för 17 år sedan eller började experimentera dig med det.

Andning var väl inte någonting man pratade jättemycket om för 17 år sedan? Nej faktiskt inte. Det var, kände mig som the early days. Men faktum var att det inte var att tala för döva öron.

För hade man väl fått någon människa att bli intresserad. Allt är ju väldigt logiskt och det går ju ganska enkelt att testa. De flesta kan öppna munnen och andas lite snabbt ytligt upp i bröstet och så känner man hur det påverkar kroppen.

Man blir kanske lite mer stressad, lite ystlig eller liknande och det omvänder också. Är man uppe i varv och stressad, stäng munnen, sakta ner andningen, förläng utandningen. Använd din diafragma, vår viktigaste andningsmuskel.

Andas lågt, långsamt, rytmiskt. Då kan många också känna att, wow, jag gillar det här. Jag blev lugn.

Så andningen är ju ett sätt att, du driver ju biohackingpodden och det är ett sätt att hacka dig in på nervsystemet, om man kallar det så. Vårt nervsystem har ju en gas och en broms och det är svårt att tänka oss lugna. Men andningen är ett verktyg för att påverka nervsystemet.

Och som jag beskrev innan, vi kan påverka det både så att vi trycker mer på gasen eller att vi trycker på bromsen. Så det är så man kan se det. Vi tar ju 20 000-25 000 andetag i timmen.

I timmen? Jävlar, det är ganska mycket. Nej, förlåt, förlåt. Per dag. Per dag, ja. Ja, precis. Ungefär kanske 1 000 i timmen.

Lite mindre när vi sover. Och ja, det är ett sätt helt enkelt att påverka vår inre miljö i vår kropp. Du pratade om gas, andning och gas.

Det är väl egentligen inte så jättemycket man pratar om. Men i vilka fall skulle det kunna vara positivt att gasa med hjälp av andning? Ja, absolut. Och det finns ju flera olika andningsmetoder.

Wim Hoff är väl den mest kända. Cirkulär andning och holotropic breathing. Frigörande andning, där man andas ganska så kraftfullt.

Och då är det ett sätt att släppa på bromsen. Och för många människor kan det vara ett sätt att väcka upp kroppen. För du ökar adrenalin när du andas på det sättet.

Så människor som har olika typer av hälsoutmaningar kan, skulle jag säga, i ett första steg ha nytta av lite mer kraftfull andning. Men vi förordrar ju mer en lugn, långsam andning. Men om man har till exempel låg energi, då kan man behöva väcka upp kroppen lite med andningen.

Men det kanske inte betyder att man ska andas på det sättet, den här kraftfulla andningen, under lång tid. Utan när man väl har kommit till det stadiet att man börjar bli lite bättre, då kan man tillämpa de här principerna där man lugnar nervsystemet. Stänga munnen, andas lågt, långsamt, rytmiskt.

Var kom ditt intresse, eller varför vände du dig till detta, eller hur är din egen resa? Ja, det var ju just där att jag fick nästan en omedelbar effekt på min egen stressade hjärna. När jag saktade ner andningen, lugnade ner, andades med diafragman mer nere i magen, så att säga. Då följde min överhettade, stressade hjärna, jag hade tidigare svartbälte i andning, förlåt, svartbälte i stress, att jag levt med en stressad hjärna sedan jag var liten.

Det var svårt att komma ner i varv. Så det var ju där som var min ingång till, wow, shit, det här är kraftfullt. Det verktyg egentligen jag har sökt för hela mitt liv utan att vara medveten om det.

Så det var ju en stor grej när jag hittade det. Det har ju verkligen förändrat mitt liv. Kan du känna fortfarande att du är stressad i huvudet och man kan kontrollera det bättre eller har hela

den grundproblematiken också försvunnit för dig i och med att du blev bättre på att andas? Jag kan ju säga att jag inte är immun mot stress.

Men om jag jämför med hur jag var tidigare så är det en ofantlig skillnad. Så de tillfällena jag går upp i stress, det är relativt sällan. Alltså ibland kan det vara en fördel att lägga in tummen.

Har man en deadline, ska jag passa något jäkla flyg eller tåg då kanske man behöver en blåslampa i ryggen ibland om man är lite sen. Men det jag insåg var ju att jag faktiskt, jag var ju en adrenalinjunkie, jag var ju beroende av det. Jag framkallade ju de här situationerna där jag behövde en blåslampa i ryggen.

Jag sköt ju på saker för att jag skulle få den här kicken, den här yes, nu är livet värt att leva. För nu känner jag hur adrenalinet sprutar i öronen. Och det som har hänt undan för undan det är ju att jag mindre och mindre hamnar i de tillstånden.

Jag behöver inte den där kicken längre. Tror du att det är andningen som har hjälpt dig dit eller är det en mognad med ålder som har fått dig att inse det? För jag kan känna igen mig lite grann också i just det. Man jobbar som bäst under lite press.

Ja, det är klart att åldern kan spela roll. Jag skyller ju allt på andning, att allt positivt i mitt liv det har med andning att göra. Men så är det såklart inte.

Men ändå så skulle jag till syvende säga att det är den stora grejen. Om man tittar på molekylnivån när vi andas då är det ju syre som vi tar in och koldioxid som vi andas ut. Syre är ju något som vi ofta höjer till skian och säger att det är helt fantastiskt.

Och det är det ju. Vi behöver ju verkligen syre. Vi klarar ju sig bara några minuter utan att andas så dör vi.

Men problemet för många av oss är att vi är lite stressade. Vi har långa att göra-listor. Vi har massa saker vi ska göra.

Vi ska hinna med det tv-programmet eller den aktiviteten med barnen eller vad det nu är. Och då följer andningen den här stressen och då andas vi lite mer och då tar vi alltså in lite för mycket syre. Och samtidigt så andas vi ut lite för mycket koldioxid.

Det är något som tillverkas i vår kropp. Och också när vi är inaktiva, när vi inte rör på oss. Många av oss är ju stillasittande.

Då tillverkar vi mindre av koldioxiden. Och om man ska sätta en etikett på syre så är det aktiverande. Det är extremt reaktivt.

Och det använder vi till vår fördel i kroppen under kontrollerade former. Medan koldioxid, det är nedlugnande, avslappnande. Och när vi då har obalans, när vi har lite för mycket syre och lite för lite koldioxid, då hamnar vi i den här mer stressfällan.

Och när vi återställer den här balansen, minskar lite intag av syre och ökar lite kroppens förmåga att tolerera koldioxid. Vi ökar nivån av koldioxid i kroppen och då inträder ett naturligt lugn. Så det är det som under min resa har inträffat mer och mer.

Att jag är mer och mer och mer av de 24 timmarna per dygn i det här lugnet och mindre och mindre i den här stressen. Hur har utvecklingen sett ut? Dels sen du började, men också om man backar lite ännu mer bakåt. När började det bli fel med vår andning? Vi har ju andats i flera miljoner år.

Ja, det har vi faktiskt. Men sen helt plötsligt kommer man till 2000-talet och då börjar man inse att det här med andning, det kan ju vara en bra grej att kolla på. Där inträffade jag.

På ett sätt kan man tänka sig att det är ett storstadsfenomen. Det blir ofta ett högre tempo ju större stad du lever i. Jag är uppväxt på bondgård på landet. Det fanns såklart stress där också, men det är ändå stor skillnad på tempot jämfört med att bo i Stockholm där jag bor nu.

Men skulle jag flytta till New York, då är det ju ändå en nivå upp. Det finns en väldigt intressant bok som kom ut 1870, alltså för 150 år sedan. Shut your mouth and save your life.

Stäng igen flabben och rädda livet. Den är skriven då av en kille som heter George Catlin. Han var målare, eller han började sin bana som advokat, men han tyckte inte det var så kul, så han bestämde sig för att han skulle dokumentera indianernas liv och leven i Amerika.

Så han spenderade 30 år att resa bland olika indiankulturer och måla av dem, intervjua dem och med en målares blick observerade han det såklart också. Och sen åkte han tillbaka till den civiliserade världen och ställde ut sina tavlor runt om i USA och även i Europa, Lovren och London. Och de här resorna han gjorde fram och tillbaka, det var ju det som var anledningen till att han skrev den här boken då han såg att det var sån jäkla skillnad.

Indiankulturerna, de hade fantastisk hälsa enligt hans dokumentering. Medan till exempel statistiken 1850, Bill of Mortality, Stockholm, London till exempel, då var det bara en av fyra som överlevde sin 25-årsdag. Hälften dog innan fem års ålder, det är ju nästan helt ofattbart, men så var det i alla fall.

Och då såg han att man hade ovanan att andas genom munnen, att man gjorde alla saker fel, att det var ett utslag för en stress då. Och det finns en annan intressant bok, Western Prize, hette En tandläkare, som åkte runt på 1920- och 1930-talet bland ursprungsbefolkningar, jag tror tio olika kulturer världen runt. Och då såg han, så fort man kom i kontakt med västerländsk diet så började tänderna försämras.

Och det tror liksom, det kan inte, som han påpekar, det kan inte ha med arv att göra när det går från, eller gener att göra när det går från en generation till nästa. Utan det måste ha med diet att göra då, eftersom han var tandläkare så tittade han på tänder och han gjorde konklusionen att det hade med diet att göra. Jag tror också att i den, även om inte han tittade på det, men i den ekvationen så finns det också stress.

Att ju mer stress du upplever desto mer kommer det att påverka din hälsa negativt. Jag kan ju bli lite provocerad, dels när du nämner han med Andning som har skrivit en bok, nytt för mig, med han Western Prize som också är omtalad i de här kretsarna. Att man satt på så mycket kunskap förr i tiden.

Även Tesla med hans frekvenser och allt han kom fram till och dokumentation. Ja. Att det liksom försvann någonstans efter 1930-talet.

Allt sånt här liksom pratar man inte om utan man pratar om någon annan typ av hälsa och någon annan typ av levnadssätt. Ja, det är intressant hur det, man brukar ju säga follow the money, men alltså det är ju, någonstans så har vi ett sjukvårdssystem som lever av att människor inte mår så bra. Det är ju ingen som är sjuksköterska eller läkare eller liknande och går till jobbet och tänker på det sättet.

Men systemet lever ju av människor som inte mår bra. Och det finns ju många människor och företag som säljer olika produkter som gynnas av att människor inte mår bra. Och där, jag kommer ihåg, jag fick frågan flera gånger faktiskt i början.

När jag började med andning då, ja men hur kan man leva på det? Det går väl inte? Och det var en ganska lång resa att få till ett koncept och få till produkter runt omkring som gjorde att jag kunde faktiskt börja leva på det. Men det är så himla enkelt många saker tror jag som vi faktiskt kan göra själva. Men vi är ju intalade att det är generna det handlar om.

Det gör oss ju faktiskt till ett offer. Om vi skyller all på våra gener, då kan vi ju inte göra någonting. Utan vi hade bara otör i genlotteriet.

Men den teorin håller ju inte riktigt. Alltså, en människa har 20 000 olika gener. En mus har 23 000, en banan har 36 000.

Gene kan inte förklara människans komplexitet. Utan det handlar ju mer om miljön. Alla kan ju förstå att det kommer vara skillnad på hur du pratar, den attityd du har, den kultur du har med dig.

Om du växer upp i Texas eller Amsterdam eller Peking. Eller för den delen om vi tittar i Sverige, du växer upp, du pratar svenska men du har olika dialekter beroende på var du växer upp. Alltså, vi påverkas extremt mycket av den miljö vi växer upp i. Och detsamma gäller ju cellerna, invånarna i vår kropp.

Man uppskattar att vi har uppemot 30 triljoner celler i vår kropp. Och de påverkas ju i väldigt stor utsträckning av den miljö vi ger dem. Och den miljön är ju då till exempel vad vi äter, hur vi sover, hur vi andas.

Mängder av olika saker som väldigt många saker behöver inte kosta så himla mycket. Vi kan gå och lägga oss i tid, det kostar ingenting extra. Vi kan faktiskt se till att vi får ge oss vatten.

Vi kan faktiskt lugna ner vår andning utan att det behöver kosta oss något särskilt mycket. Nej, de riktiga hälsofördelarna, det är ju de som man kan göra gratis. Sova, andas korrekt, umgås med trevliga människor och inte äta så mycket.

Så det är egentligen bara kostnadsbesparingar. Ja, faktiskt. Hur medveten var du om detta, om sådana här saker innan? Eller var det som ett kaninhål när du hittade andningen och kände att det var positivt? Kom alla de här andra grejerna också? Eller var du en sökare innan? Jag var en sökare innan.

Jag hade sökt under några år och hade börjat jobba med hälsa på heltid. Det hade ju såklart hjälpt mig. Det var ju det här att jag ville komma ner i vagn.

Jag ville hitta mer harmoni. Jag ville ut ur min hjärnas ratrace och att förbättra mina vanor på olika sätt. Om det var sömn eller arbete eller träning.

Som till exempel när jag tränade, då skulle man sätta rekord. Det var liksom på med klockan och så skulle man allt det där. Så sakta men säkert hade jag ju påbörjat den här resan.

Men andningen var ju den absolut största upptäckten. Det absolut bästa, enklaste, kraftfullaste verktyget. Även om det inte innebär att träningsvanor, sömnvanor, tankevanor, arbetsvanor och alla sådana saker inte är viktigt.

Men det är som att andningen kommer först. Det är det första vi gör när vi föds. Det slutar och andas och dör vi inom några minuter.

Det är ganska högt. Jag skulle sätta det högst upp i hierarkin. När du börjar bli medveten om din andning och börjar jobba med den.

Och börjar hitta med till den här lugna, långsamma andningen. Då lägger du grunden. Då lägger du grunden för en effektiv energiproduktion.

Du lägger grunden för en djupare sömn. Och det är ju det som skapar förutsättningarna för att du ska göra rätt matval. Vi kan ju säkert de flesta av oss skriva under på det.

Är vi lite trötta, då smakar det godare med en glass eller en chokladkaka. Eller en energidryck eller extra kopp kaffe. Vi behöver det någonstans.

Vi behöver energi utifrån. För vår kropp orkar inte riktigt eller kan inte riktigt producera det. Så det är väl det som är min uppfattning.

Andning, det löser absolut inte allt. Men det lägger en väldigt, väldigt stabil grund. Som gör att du över tiden kan nå några av dina mål.

Om vi tar lite mun- och näsandning. Vad ska man tänka där? Vad händer i kroppen om man bara andas med munnen? Eller bara andas med näsan? Ja, munandning är ju ett mer råbakat sätt att förse kroppen med syre. Man kan ju säga att det är lika naturligt att andas genom

munnen som det är att äta genom näsan.

Om man ska överdriva lite. Men näsan är ju verkligen designad för att andas med. Munnen är för att äta och vi använder den när vi pratar och sjunger kanske.

Så det näsan gör är att den värmer och fuktar luften. Och det finns ett ämne som produceras i näsan som heter kväveoxid. Nitric oxide på engelska.

Och kväveoxid är bakteriedödande. Det är virusdödande. Så när vi andas genom näsan då fuktar vi luften, värmer den.

Och vi har rejäl massa bakterier och partiklar i luften vi andas in. Och med munnen så passerar vi förbi alla de här sakerna. Så det är så kall luft, torr luft, fulla bakterier och virus och andra partiklar.

Som vi drar rätt ner i luftvägar och lungor. Och det gör dem ju irriterade, inflammerade. När något blir inflammerat, då sväljer det ju, så då blir luftvägarna trängre. Och automatiskt då leder munandring till att vi tvingar luften lite högre upp i bröstet. Så det blir en omcirkel där vi helt enkelt hamnar mer i stress och kamp och flykt.

Och livet blir lite av en uppförsbacke. Alltså, det är inte så att jag kanske börjar från en dag till nästa. Här har jag perfekt näsandning och livet är toppen.

Och sen så nästa dag helt plötsligt börjar jag med munandring och liv går rätt ner i diket. Utan det är ju en glidande skala där jag kanske då under fem år, tio år, femton, tjugo, trettio år, undan för undan, tar av mina resurser. Jag tar ut mer pengar på banken än vad jag sätter in.

Och till slut så manifesterar sig det då i olika typer av ohälsa. Och vi ser kanske inte att det har en koppling med vår andning. Men likaväl som den kan lägga grunden för en stabil grund för att vi ska kunna må och leva bra och få bra sömn och göra kloka val när det gäller träning och arbete och relationer och så vidare.

Så kan det också gå i den andra riktningen då. Att om vi har en stressad ytlig munandring så skapar vi en ostabil grund att stå på. Och vi bygger ett hus på kvicksand liksom.

Och det är väl det här som blir lite problem då, som du säger, om man andas mycket med munnen. Så under lång tid så bygger man in inflammation i kroppen. Ja, faktiskt.

Både för att syre i sig är inflammationsdrivande och koldioxid i sig är inflammationshämmande. Så när vi munandas då raserar vi den här balansen. Då blir det för mycket syre och för lite koldioxid.

Så jag var ju med och gjorde en studie för några år sedan för att känna på, alltså hur är det att andas genom munnen? Det var på Stanford i USA och vi blockade för näsan då i tio dagar så vi kunde bara andas genom munnen dag och natt. Och så gjorde vi mängder av tester. Jag tror vi testade olika saker i snitt tre timmar om dagen.

Och den sak som blev allra störst påverkad, det var ju sömnen. Vi filmade oss när vi sov och man kunde se hur vi sov oroligt och jag vaknade fem, sex gånger varje natt. Och vi spelade in ljudet också när vi sov.

Så jag gick från att inte snacka överhuvudtaget till att snacka i genomsnitt tre timmar per natt. Och det gick så långt så jag ville inte ens gå och lägga mig på kvällen för jag visste att det här kommer att bli jättejobbigt. Och sen så blev det ju undan för undan att det var som att jag gjorde en tidsresa tillbaka till mitt gamla stressfyllda liv där jag var jättestressad. Jag kommer ihåg, jag hade ju inga tider att passa i ingenting utan det var ju bara den här studien och jag stod och lagade mat. Ibland kändes det som att jag var tvungen att räkna, har jag alla fingrar i behållning för jag hackade gurkor som livet hängde på det. Att jag var så stressad.

Det var ju tydligt att märka på språket hur jag blev dummare. Det var svårare med engelska språket att hitta orden. Någon gång vet jag, jag gick vilse.

Det var en park som låg 200 meter bort. Jag hade varit där många gånger och så här plötsligt så hittade jag inte hem från den där jävla parken. För att jag då berövade min kroppdjupsömn, för att jag blev stressad mer och mer och vi gjorde också många självuppskattningar.

Hur mår jag mentalt och hur var min sömn. Och en sak som var väldigt tydlig det var ju hur är mitt sockersug. Och det var något som jag hade en hel del av i mitt tidigare stressade liv.

Så jag kan ju väldigt tydligt se hur det går hand i hand. Och då mätte jag flera dagar innan. Vi började studien på en skala från ett till tio.

Nej men det är en etta då. Det fanns inget direkt sug flera dagar innan och ett par dagar inne i studien. Men sen med den här munandningen och den dåliga sömnen så ökade det och de sista fyra dagarna då var det mellan sju och åtta.

Det var nästan det enda jag tänkte på. Snart ska jag få gå till affären och köpa glass och chokladkaka. Och det var glass och choklad och pizza och öl.

Det var som att nästan dagen gick ut på det att belöna mig själv med mat. Det var helt fascinerande. Du är missbrukare genom att bara andas med munnen bara.

Ja lite så kanske. Sen gjorde vi tio dagar med medveten andning då. Lugn långsam andning.

Vi tejpade munnen på natten. Vi gjorde fysisk aktivitet med bara näshandling. Snarkningen försvann redan första natten.

Det var direkt och sedan efter sju eller någonting dagar då med lugn andning då bara testade jag. Men nu kör jag pizza och öl. Se vad som händer.

Och direkt så ökade ju snarkningen då. Det var också intressant att se. Ja just det där att experimentera på sig själv.

Det är vettigt. Ja det gillar jag faktiskt. Det blir så tydligt då.

Och även då som du gjorde att man misshandlar kroppen i tio dagar. Vad händer om jag inte är så snäll mot den för att få något tydligt bevis på att det här mådde inte jag så jättebra av. Ja precis.

Hur viktigt är det att tejpa munnen? Är det någonting du gör nu också att du kör muntejp när

du sover? Jag har kört det i snart 17 år då ju faktiskt. I stort sett varje natt. Och så har jag gjort då genom åren med jämna mellanrum har jag testat.

Nej men nu har väl kroppen fattat det här ändå. Och så har jag kört utan tejp en vecka eller två eller tre eller en månad. Och sedan har jag alltid kommit fram till att jo i den bästa av världar när livet är liksom lugnt och harmoniskt ja men då är det inga som helst problem.

Men så rätt vad det är så händer det någonting. Livet händer. Kommer över en.

Och det blir någon tajt deadline på jobbet eller någonting. Jag jobbar länge. Eller så är jag ute med några kompisar kanske och äter någon god mat och kanske äter lite för mycket eller äter lite för sent eller tar lite alkohol.

Och då påverkar det sömnen och då istället för att det jag gjorde då när jag testade utan tejpen det var att fundera. Ja men hur har min dag varit idag? Ja men idag har den varit lite stressfylld. Ja men då behöver jag nog tejpa.

Men sedan glömde jag ju bort det då ju och sedan vaknade jag på morgonen. Oj i natt skulle jag nog ha tejpat. Då istället för att fundera det varje kväll och glömma då tänkte jag ja men jag kör det mer som att brosta tänder.

Jag funderar inte på om jag ska brosta tänderna innan jag lägger mig. Jag gör det. Det är en del av min kvällsrutin.

Och samma sak har det blivit med tejpen. För att jag tycker att även om min kropp har lärt sig i stor utsträckning så är det ändå fördelaktigt ibland. Det är det som du säger med brosta tänderna.

Jag tycker också att det är ett bra exempel som man borde se över hälsa överlag. Det finns ju en klick människor i Sverige nu som är extremt hälsointresserade. Men jag skulle vilja se mer att man får in hälsa precis som du säger med att brosta tänderna det är någonting du bara gör.

Ja lite så är ju faktiskt. Ja förlåt. Att även hälsa skulle vara på det sättet att det är bara någonting man gör.

Men det blir som en grupp som blir jättehälsosamma och en grupp som inte alls är hälsosamma. Men hade man liksom kunnat få mer att det blir som att brosta tänderna att man gör som du säger tejpa munnen att det blir på samma utsträckning som att brosta tänderna då det hade ju varit mycket för folkhälsa. Faktiskt och det är ju faktiskt.

Vi pratade om det innan när jag började med andning då var det ju ingen som direkt var så intresserad av det. Men idag har det ju blivit lite mode och breathwork är ju något som är ett ord som många känner till. Det är ju ofta ett fokus på att man kör en klass kanske.

Nu kör jag en breathwork session och så gör man olika andningsövningar under en halvtimme eller för ett fem minuter en timme. Vårt koncept handlar väldigt mycket om din andning i

vardagen. De här tusen andetagen ungefär som vi tar per timme.

Hur tar jag dem? Sitter de uppe i bröstet? Håller jag andan? Andas jag genom munnen och så vidare? Och att bli medveten då att det är första steget. Det är ofta så vill jag göra någon förändring är ju medvetenhet om vad det är jag vill förändra, vad problemet är. Det är ofta första steget.

Så att bli medveten om dina dagliga andningsvanor så kanske man över tiden börjar se en koppling. Jaha när jag är stressad, rädd, orolig. Ja men då sitter andningen högt upp i bröstet eller jag spänner mig och håller andan eller munnen är öppen.

Och sen kan man börja därifrån och att man då, okej om jag ska checka in en gång i timmen eller en gång varannan timme, checka in på min andning och se hur den är då och sen så tar jag bara några lugna andetag. Och det enklaste är faktiskt att bara stänga munnen, låta tungan vila uppe i gommen och förlänga utandningen lite. Det är det väldigt enkla verktyget för att hitta till den här lugna, parasympatiska lugn och roandningen.

Det där lärde jag mig faktiskt ganska nyss att grundläget med tungan ska vara att den ligger mot gommen. Ja faktiskt. Och det påverkar hela ansiktsutsformningen så särskilt om man gör det när man är barn.

Så påverkar det, har det en positiv, alltså tanken är ju att vi får 32 tänder och det ska vara plats för alla dem och då är tungan extremt viktig för att stimulera utveckling av översäktsbenet. För varje gång vi sväljer, vilket vi kanske gör uppemot 2000 gånger per dag, då ska tungan massera gommen lite mjukt. Stimulera den att utvecklas framåt och på bredden.

När tungan är i mitten av munnen eller nere i munhålan och munnen kanske öppen, då sker ju inte den här stimuleringen och då är det större risk att tänderna får inte plats i översäken och utveckling av undersäken följer översäken så det är risk då att vi utvecklar en munhåla som inte når våra fulla genetiska potential och så blir det svårt för tänderna att få plats. Då löser man med tandställning då istället för att säga till barnen att de ska stänga munnen? Ja tandställning och så drar vi ut tänder men tungan är ju vår naturliga tandställning om man kan säga så. Alltså tungan är ju uformad och översäken och undersäken de ska också vara uformade.

Om man tänker mer ur optimeringssynpunkt hur kan man jobba med andning där? För jag tänker att många av när du föreläser och när du kommer i kontakt med mycket folk då handlar det egentligen om att förbättra sin hälsa. Men om den är ganska bra då och man har börjat inse att jag vill optimera, jag vet inte hur nästa steg är men helst optimera med den tiden. Ska man tänka på något annorlunda sätt eller finns det några övningar man kan gå vidare med eller hur ska man jobba med några helt andra verktyg kanske? Det beror på lite vilket mål man har men om vi tänker oss att koldioxid, jag är en stor vän av koldioxid, jag håller just nu på att skriva en bok.

På engelska blir den då CO2 the bodies master regulator. Det är inte bara en slaggprodukt som

vi ska andas ut utan den reglerar, om vi bara stannar upp och tänker att det är inte brist på syre som får dig att ta nästa andetag utan det är koldioxid som stimulerar din andning. Det är koldioxid som de flesta av oss tror bara är en simpel slaggprodukt.

Det är det som styr kroppens viktigaste funktion. Det är koldioxid som är den primära regulatorn av blodflödet till din hjärna. Om du vill förbättra din prestation oavsett om du är litidrotter och jagar OS-skuld eller om du är vd eller du jobbar på ett företag och du vill bli lite smartare, lite klokare, kunna förbättra din prestation lite.

Då är det ganska naturligt att gå till din andning om vi förstår att koldioxid är den viktigaste regulatorn av blodflödet till din hjärna. Det här använder man till exempel vid hjärnkirurgi. Då låter man patienten hyperventilera, alltså en låggradig form av överandning som gör att man andas ut för mycket koldioxid.

Man sänker koldioxid i kroppen vilket gör att blodkärlen drar ihop sig. Det organ som påverkas mest är hjärnan som tar emot 20 procent av syre som kroppen förbrukar. Då är det en fördel under hjärnkirurgi för det som händer är att hjärnan krymper.

När blodflödet minskar så krymper hjärnan. Då finns det mer plats för kirurgens instrument och det minskar risken för blödning. Men det är ju tveksamt om det är någon av oss som vill gå omkring med en krympt hjärna utanför den här hjärnkirurgin.

Det är klart att vi vill ha optimalt blodflöde till hjärnan och ha en välfungerande stor hjärna och då behöver vi blodflöde till hjärnan. Ett exempel på det är en gammal vana som har försvunnit lite. Tidigare var det vanligt att man kom till sjukhuset och hade panikångest, svår stress, den ultimata stressen kan man säga på ett sätt.

Då fick man en påse att andas i. Samma sak om man var rädd för att flyga. Alla som jag har pratat med visste att det funkar alltid. Man fick en påse att andas i. Vad händer vid påseandning? Just det att det balanseras syre och koldioxid.

När vi andas ut andas vi ut ungefär 100 gånger mer koldioxid än vad vi andas in. När du andas ut i en påse kommer du att återandas en del av den här koldioxiden. Det är det som gör att den här stressade panikhjärnan som har brist på blod, syre och näring får när blodkällorna öppnar upp.

När vi ökar koldioxidnivån tack vare påseandningen då återställer vi blodflödet till hjärnan. Det är ganska väletablerat den här kunskapen, men det handlar bara om att connect the dots på något sätt. Det är ett bra hack att ta med sig.

Om man vill öka sin prestationsförmåga kan man träna sig själv på att tolera höga nivåer av koldioxid. Det fanns en fascinerande studie där man andades in extra koldioxid och då ökade blodflödet till hjärnan med 54%. Man hade en apparat för att andas in koldioxid.

Då blev man lite smartare. Ja, det är tänkbart. Jag har själv testat en hel del.

Sen jag var liten gjorde jag ammhävningar. Det var återigen det här med att prestera. När jag var 13 var rekordet på en månad 50 000 sit-ups och 25 000 ammhävningar.

Jag tror jag gjorde 50 ammhävningar på 35 sekunder. Det har väldigt mycket prestationsbaserat min lilla hjärna. Det har följt mig genom livet.

Då har jag haft det som en sorts barometer. Jag har checkat in hur många ammhävningar jag klarar att göra. Då har jag legat ungefär på 40-41 ammhävningar under många år.

Sen började jag med medveten andning. Att lugna ner min andning och andas genom näsan. Då ökade jag baslinjen lite till 43-44.

Mitt max var 49. När jag började andas in koloxid för några år sedan, då har jag helt plötsligt ökat baslinjen till 55-56 och mitt max har ökat till 75. Det är väldigt spännande och därför har vi sett många idrottare som har börjat anamma det här och se samma sak.

Hur de ökar sin uthållighet och återhämtningsförmåga när de har ett ökat fokus på andning och koloxidtolerans. Intressant. Nu i OST blir det ännu mer intressant när man pratar om idrottsmän.

Det här är sådant som du kommer att ta upp ganska mycket i din nya bok misstänker jag. Ja, verkligen. Absolut.

Jag är full fart med att skriva så jag har bara en paus i skrivandet för att prata med dig. Perfekt. Vi ska avsluta lite men innan vi avslutar.

Ni har ju muntejp under ert varumärke men ni har ju också en sån andningstränare. Ja. När ska man fundera på att investera i en sån? Nu är den inte jättedyr så det är ingen stor investering men hur ska man använda den eller i vilket läge eller vilka personer behöver den mest? Det är väldigt vanligt till exempel att vi sitter framför datorn som många av oss gör och koncentrerar oss att vi då håller andan.

Vi blir absorberade i det vi håller på med. Vi skriver e-mail eller dokument och då har vi en tendens att sluta andas och nästa sekund andas vi för mycket. Så vi skiftar mellan ingen andning alls och överandning och det är inget som vår hjärna gillar.

Den vill kunna förutspå framtiden vad som ska hända och det som den är mest intresserad av det är syre. Får den en jämn flöde av syre då kan den låta dig göra vad du vill men får den inte det om vi skiftar mellan hålla andan och andas för snabbt då blir flödet av syre väldigt ojämnt och det är då hjärnan tänker så här kan vi inte hålla på. Nu måste vi ha en paus, nu ska vi gå och röka, nu ska vi ha en kaffe, nu ska vi ha en chokladkaka, vi ska ringa vår bästa kompis.

Tusen saker kommer hjärnan på för att ta oss ur det här koncentrationstillståndet och då upplever vi det som att vi kanske har lite svårt att få saker gjorda, svårt att koncentrera oss. När vi då använder den här lilla andningstränaren, relaxatorn, då det ger ju ett litet motstånd på

utandningen och då hjälper det oss att bibehålla en rytmisk andning som då säkerställer att hjärnan får ett jämnt flöde av syre och då blir hjärnan glad. Då kan vi hålla på hur länge som helst, eller det är i alla fall min erfarenhet.

Tidigare, nu har jag tränat in den här vanan, men under många år då jag kunde, när jag jobbade hemifrån, lätt gå upp direkt och gå till jobbet, till vardagsrummet och börja jobba, stoppa relaxatorn i munnen. Klockan var sex på morgonen eller sju på morgonen och jag glömde tid och rum och var väldigt fokuserad. Kanske, oj nu är klockan fyra, kanske ska jag äta någonting.

Jag säger inte att man ska göra på det sättet, men bara som en illustration att, för jag hade problem med just att kunna hålla mig fokuserad. Att jag blev störd eller min hjärna hittade på massa saker jag var tvungen att göra. Och det är ju många genom de här åren som har bekräftat samma sak, hur det hjälper dem då att hålla fokus och koncentration uppe.

Så det är troligtvis att den mekanismen är en av de största, viktigaste till det, när man då har den här jämna rytmiska andningen. Många andra använder den när de kör bil, till exempel om de kör bil till jobbet. Och då kan man hitta också ett lugn där många blir stressade på med trafikanter.

Som någon sa, jag har använt relaxatorn här i några månader och det är intressant hur andra trafikanter har blivit mycket vänligare. De är mycket duktiga på att köra bil nu. I själva verket så var det ju hon som hade ändrat sin, hon hade hittat sitt inre lugn med.

Det där ska inte min fru lyssna på för hon tycker att jag inte är jättehärlig att åka med varje gång. Jag tycker att alla är helt katastrof på att köra. Eller när man tittar på tv eller bara när man står och lagar mat kan man också få in det faktiskt.

Det är många situationer i vardagen som… Men man kan då använda den utan att behöva aktivt träna. Jag förstår vad du menar, vissa av de här andningsapparaterna som man ser, ska man aktivt sitta och tracka med en app om man ska… Ja, syftet med hela den är att den ska vara så enkel. Den väger bara 7 gram så att du ska kunna ha den i munnen utan att nästan behöva tänka på det.

Ja, så det är ju hela idén. Men kanske i en uppstartsfas som första gångerna att man behöver vara lite mer fokuserad på den. Ja, ett bra tips.

Och vart hittar man dig om man vill läsa mer om dig eller om man är intresserad på att gå någon kurs eller… Då är det ju consciousbreathing.com, lite komplicerat namn men consciousbreathing det är medveten andning på engelska då. Consciousbreathing.com, det finns på Instagram och Facebook med samma namn. Just det, så länkar vi till det i avsnittetsbeskrivningen.

Så får jag tacka för det här Anders. Tack själv Martin, trevligt att vara med.


 

Andning som biohack – Anders Olsson om stress, prestation och Conscious Breathing

FAQ 1: Vad menas med “andning som biohack”?

Svar: Det handlar om att använda andningen som ett direkt verktyg för att påverka nervsystemet. Genom att sakta ner, andas mer rytmiskt och förlänga utandningen kan du “trycka på bromsen” (parasympatiska systemet) och sänka stressnivåer – ofta märkbart snabbt.

FAQ 2: Varför är näsandning så viktigt jämfört med munandning?

Svar: Näsan är designad för att andas med: den värmer och fuktar luften, filtrerar partiklar och bidrar med kväveoxid (nitric oxide), som kan ha en skyddande funktion i luftvägarna. Munandning blir ofta mer ytlig och stressdriven, kan irritera luftvägarna och kan över tid bidra till sämre sömn och mer “uppvarvat” nervsystem.

FAQ 3: Hur kan för mycket andning (överandning) göra oss mer stressade?

Svar: Vid stress tenderar många att andas lite för snabbt och mycket, vilket kan sänka kroppens koldioxidnivåer. Enligt resonemanget i texten kan låg CO₂ bidra till att kroppen hamnar mer i “kamp-och-flykt”, medan bättre CO₂-tolerans och lugnare andning kan hjälpa kroppen in i ett naturligare lugn.

FAQ 4: Är muntejp på natten verkligen nödvändigt – och för vem passar det?

Svar: I texten beskriver Anders att han använt muntejp i många år som en enkel rutin för att säkra näsandning under sömn, särskilt när livet är stressigt, man äter sent eller dricker alkohol. För vissa kan det vara ett stöd för bättre sömnkvalitet och mindre snarkning – men det ska ses som ett verktyg, inte en magisk lösning.

FAQ 5: Hur kan jag börja med “vardagsandning” utan avancerade övningar?

Svar: Börja enkelt: gör en “check-in” någon gång i timmen. Stäng munnen, låt tungan vila mot gommen och förläng utandningen lite. Målet är låg, lugn och rytmisk andning som du kan ta med in i vardagen – vid datorn, i bilen, när du lagar mat eller tittar på TV.

Leave a comment

Back to Top

Sök efter produkter

Produkten har lagts till i din kundvagn
Compare (0)
This site is registered on wpml.org as a development site. Switch to a production site key to remove this banner.