Kolesterolmyter, ApoB och hjärthälsa – med läkaren Filip Hammaréus från Kolesterolkliniken

Kolesterol är ett av hälsovärldens mest omdebatterade ämnen. Är högt kolesterol verkligen farligt? Är LDL det “onda” kolesterolet? Är HDL fortfarande det “goda” kolesterolet? Och varför pratar allt fler experter om ApoB istället för traditionella kolesterolvärden?

I det här avsnittet gästas Biohackpodden av Filip Hammaréus, legitimerad läkare, doktorand inom hjärt-kärlsjukdomar och grundare av Sveriges första digitala klinik för blodfetter – Kolesterolkliniken.

Vi djupdyker i hur kolesterol faktiskt fungerar i kroppen, varför kroppen producerar merparten av sitt eget kolesterol och hur LDL-partiklar kan bidra till åderförkalkning över tid. Filip förklarar även varför dagens forskning allt mer fokuserar på ApoB, partikelantal och livstidsrisk snarare än enbart totalkolesterol.

Vi pratar också om:

Skillnaden mellan LDL, HDL och ApoB
Varför kolesterol inte bara kommer från maten
Om högt kolesterol på lågkolhydratkost och carnivore
Vad forskningen faktiskt säger om statiner
Hur genetik påverkar dina blodfetter
Lp(a) – den dolda riskmarkören som alla bör mäta minst en gång i livet
När det är smart att börja kontrollera sina blodfetter
Brian Johnson, longevity och framtidens riskbedömning
Kost, träning och livsstilsfaktorer för bättre hjärthälsa

Dessutom diskuterar vi varför hjärt-kärlsjukdom fortfarande är en av våra vanligaste dödsorsaker och hur tidigare upptäckt kan ge många extra friska år i livet.

Ett avsnitt för dig som vill förstå kolesterol på djupet, skilja myter från vetenskap och få konkreta verktyg för att optimera din långsiktiga hälsa.

Rabattkod till Kolesterolklinikien: 250 kr rabatt med koden KOLESTEROLVÄNNER

Bra artiklar på området:

PREDIMED-studien, en av de största randomiserade koststudierna: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29897866/
Stor genomgång på 200 studier inkluderande över 2 miljoner deltagare kring LDL-sänkning och hjärt-kärlsjukdom: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28444290/
Stor genomgång på 19 studier inkluderande cirka 120 000 deltagare kring statiner och biverkningar: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41655587/
Bra populärvetenskaplig artikel som sammanfattar de vetenskapliga beläggen för att högt LDL-kolesterol orsakar hjärt-kärlsjukdom: https://tyngre.se/artiklar/forskning/varfor-hogt-kolesterol-dodar-folk-i-fortid
Originalpublikation på SCORE2 algoritmen som används för att estimera en persons 10-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34120177/
Originalpublikation på LIFECVD2 algoritmen som används för att estimera en persons livstidsrisk (fram till 80 år) för hjärt-kärlsjukdom: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11464100/

Bra podcasts som går in på mer detalj:

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.

Transkibering Kolesterolmyter, ApoB och hjärthälsa – med läkaren Filip Hammaréus från Kolesterolkliniken

Mitt namn är Filip Hammarius och jag är legitimerad läkare, jobbar med hjärtsjukvård till vardags, forskar en del så jag är doktorand i Linköping, disputerar snart och på sidan så driver jag kolesterolkliniken som är Sveriges första och vad jag vet enda digitala klinik för behandling av blodfetter. Och det behövs, varför? Vi såg en marknad där det finns många digitala aktörer, säkert andra som håller på med vikt och sådana saker, det finns även folk som håller på med blodtryck, men vi hade inte hittat någon aktör som sysslade just med blodfetter. Och lite både utifrån min forskningsbana men också att jag jobbar med hjärt-kärlsjukdom så tycker jag och mina medgrundare att det är väldigt viktigt med just blodfettsdiagnostik och behandling för att just minimera risken för hjärt-kärlsjukdom.

Och vi tyckte att det finns ju, i Sverige så behandlas mycket blodfetter och det görs väldigt bra till mångt och mycket men vi tycker att det här är någonting som man ska titta på tidigt i livet och någonting som fler borde kolla och det är ofta svårt för den vanliga sjukvården att hinna med det, det är mycket annat man ska hinna med också. Så vi ville erbjuda ett sådant alternativ där man får dels testa sig med en ganska bred panel av blodfettspester och sen också träffa läkare som brinner för det här ämnet och som är specialintresserade, vilket vi medgrundare är då bland annat. Så det är lite det vi såg var grunden till just kolesterolkliniken och vi ser att det finns en sådan efterfrågan och att patienterna är väldigt nöjda med att få en lite mer grundlig analys av det hela.

Om du kör lite kolesterol ABC, vad behöver man ha koll på? Vad är grundkursen ur din synvinkel? Ja och det beror på hur lång du vill ha den här grundkursen för jag kan ju prata i många timmar om det här området. Jag tror liksom att det här avsnittet kan till vissa delar ibland bli lite tekniskt men jag ska försöka hålla det på en rimlig nivå men jag tror också att man behöver förstå den grunden för att förstå vad vi möter, varför vi vill behandla det och så vidare. Och du får säga till om det blir för tekniskt och då kan vi liksom ta ner det ett snäpp också.

Jag tror att våra lyssnare är ganska intresserade och pålästa kring hälsa. Ja men det är ju utmärkt. De kommer nog älska om det blir tekniskt och så.

Absolut. Och jag tycker att man egentligen ska börja med frågan vad som är blodfetter överhuvudtaget för man pratar ju mycket om det i samhället och man pratar mycket om kolesterol och så vidare. Och då går man egentligen ner på biokemi, vad är ett protein, vad är en fett och så vidare.

Det finns ju, när man kommer till blodfetter så handlar det mycket om egentligen olika typer av fettämnen som vi får i med kosten och som vi producerar själva i kroppen. Kolesterol är en av de här blodfetterna. Och en viktig sak med just kolesterolmolekylen är att den löser sig inte naturligt i vatten.

Så om du tänker att du har ett glas med vatten och så häller du på olivolja, då kommer olivoljan samla sig på ytan av vattnet för det är helt olösligt, de är helt olika kemiska strukturer. Och det här är lite samma sak för just kolesterol. Så den molekylen är byggd så att den inte går att lösa i vatten.

Och det här är ju en stor relevans för vad vi kommer att prata om senare. Alltså hur kroppen har hittat ett sätt att frakta den här molekylen i blodet. För blodet består ju av plasma som egentligen bara är vatten och proteiner.

Och kolesterol hade inte kunnat lösa sig i det här plasmat utan kroppen har fått bygga transportpartiklar för att frakta det här. Så jag tycker att det är en av de viktigaste grunderna i att förstå att kolesterol är ett typ av fettpartikel och att den inte helt enkelt löser sig i vatten. Och sen kan vi komma in på de här fraktande partiklarna också.

Det är ju så att i blodet så måste du skydda själva kolesterolpartiklarna och fettpartiklarna från att exponeras mot det här vattnet. Och då har kroppen hittat det här sättet att bygga in det i partiklar. Och det är då vi börjar prata om LDL och så vidare som du säkert också har hört om.

De här partiklarna byggs ju både från tarmen och från leven för vi får ju kolesterol till kroppen både genom kosten vi äter men vi kan också bygga vårt egna kolesterol. Och det där är någonting som många tror att majoriteten av kolesterol kommer från kosten men majoriteten byggs egentligen av kroppen själv. I princip alla kroppens celler kan bygga kolesterol.

Även om det kostar mycket energi så är det möjligt eftersom just kolesterol är en så viktig del i kroppens olika processer. För även om på vår klinik och när vi pratar med patienter och förebygger hjärtsjukdom då handlar det ofta om att vi vill sänka blodfetterna. Men man ska också komma ihåg i grunden att kolesterolmolekylen är extremt viktig för massa processer i kroppen.

Det handlar bland annat om att bygga hormoner så testosteron, kortisol, aldosteron och så vidare. Och väldigt massa andra olika funktioner. Så det är en viktig molekyl och därför har kroppen väldigt mycket olika system både för att bilda det och för att transportera det.

Så det är väl lite en grundkurs i kolesterolmolekylen och varför vi måste transportera den. Men sen kan vi prata mycket om de här olika reaktionerna av kolesterol som vi mäter sen i blodet. Jag tänkte att det blir lite uppdelat för det börjar ju växa fram åsikter och rörelser kring att man ska ha högt kolesterol, att det ska vara nyttigt.

Och sen har vi motståndare som är livrädda för kolesterol, att det ska vara lågt. Hur ska man tänka där? Vad är det som är korrekt tycker du? Det är ju en väldigt stor diskussion men jag skulle säga att inom läkarkåren och inom mina forskarkollegor och så vidare. Så är ju definitivt både konsensus och det som är etablerat, det vi behandlar patienter med är ju att sänka

kolesterolet.

Men jag tror också att man måste backa upp lite till de här olika delarna av kolesterolet. För man pratar ofta om kolesterol som en grupp men när vi i kliniken träffar patienter och sänker kolesterolet då är det ju framförallt det onda kolesterolet som vi vill komma åt. Så om det är okej så kan jag gå igenom lite vad man mäter och så kan vi sen komma in lite på den frågan kring vad det är vi sänker och vad vi egentligen det vi siktar mot så att säga.

När vi mäter kolesterol då finns det olika sådana här partiklar som jag beskrev tidigare. Dels kan du mäta själva partiklarna i sig och minst så är det vissa av de här partiklarna. Men sen det vi ofta brukar mäta det är kolesterolet som finns i partiklarna.

Kolesterol är egentligen samma molekyl oavsett om det finns en LDL-partikel eller en HDL- partikel. Det är samma molekyl men de finns i olika partiklar. Och sen kan du mäta totala kolesterolet och så också.

Det som vi är mest intresserade av när vi vill minska hjärtkärlsjukdom är att minska LDL- kolesterolet. Eller egentligen de partiklarna som innehåller, som är LDL-partiklar men som innehåller kolesterol. LDL står ju för Low Density Lipoprotein.

Så det är alltså en sådan här partikel. De kallas för lipoproteiner som finns i namnet då. Alltså fett blandat med protein står egentligen det namnet för.

Och de här lipoproteinerna de fraktar som sagt kolesterol. Men de finns i olika storlekar och olika densiteter. Det är därför LDL till exempel heter Low Density Lipoprotein.

Och det har att göra med att den har låg densitet. Sen har vi till exempel HDL som man ibland kallar för det goda kolesterolet. Och det är alltså High Density Lipoprotein.

Så när vi mäter kolesterol då kan vi absolut mäta totala antalet kolesterol. Men det egentligen viktiga är vilka partiklar som har mycket kolesterol. För det är det som avgör sen hur pass stor risk man har för åderförkalkning och hjärtsjukdom.

Eftersom de här partiklarna har olika storlekar så är det inte alla som kan gå igenom kärlväggen och bidra till åderförkalkning. Jag brukar ofta visa bilder och så på det här men det blir lite svårt i detta format. Men man kan tänka om du radar upp de här olika partiklarna i storleksordning.

Då är det egentligen bara från en viss storlek och under som de är tillräckligt små för att gå igenom celllagret i kärlväggen. Och bidra till åderförkalkningsprocessen. Exakt och det är då det blir farligt.

Så om jag mäter till exempel, det finns en typ av partikel som heter kilomicron. Det är den som bildas direkt ifrån tarmen när vi ätit en stor pizza eller en stor fettrik måltid. Då måste man bilda sådana här partiklar från alla fetter vi tar upp i kosten helt enkelt.

Den kan i princip inte, det finns vissa undantagsfall men den kan i princip inte passera kärlväggen. Dessutom har den en väldigt kort halveringstid så den tas upp av leven halveringstiden i ungefär 15-20 minuter. Så den kommer inte cirkulera i blodet speciellt länge.

Men visst du kommer kunna mäta, speciellt om du tar blodprovet precis efter den här stora pizzan. Så kommer du kunna mäta att en viss kolesterol kommer från de partiklarna. Men det är inte så relevant för mig som läkare när jag träffar en patient.

Utan det som är relevant är de här framförallt LDL-partiklarna. Dels så är det de som är majoriteten av partiklar som cirkulerar runt i blodet. Och de är tillräckligt små och har dessutom ett protein på sig som gör att de fastnar i kärlväggen och leder till åderförkalkning.

För en annan aspekt med lipoproteiner, de här transportpartiklarna, är att de har proteiner på sig. Och det fyller flera funktioner. Men en av dem är till exempel att om du har det här proteinet på dig så ska du till den här celltypen.

Jag brukar se det som nycklar till lås ute i vävnaderna. Och just på de här LDL-partiklarna så finns det ett protein som dels har den här funktionen. Men också att när den kommer in i kärlväggen så kan den fastna i andra molekyler där.

Och bidra till att det stannar kvar i kärlväggen helt enkelt. Och på sikt så blir det här oxiderat, det blir inflammation i kärlväggen och så vidare. Och det leder till den här åderförkalkningen.

Som ju på sikt leder till kärlkram, stroke, hjärtinfarkt, dålig cirkulation ute i benen och så vidare. Och en annan viktig sak att tänka på det är ju att den här processen är ingenting som händer över ett år. Utan det här händer över decennier.

Så det handlar om den ackumulerade exponeringen för de här partiklarna över flera decennier. Det är det som bidrar till åderförkalkningen. Och det är därför vi på kolesterolkliniken och jag som läkare ofta tänker ett ganska långsiktigt perspektiv.

Att om du börjar testa kolesterolet när du har fått din första hjärtinfarkt i 70-årsåldern. Då är det redan på ett sätt för sent. Du ska såklart tänka kolesterolet på den patienten för att förhindra nya hjärtinfarkter.

Det gör vi hela tiden. Men du har redan fått sjukdomen som är åderförkalkning eller ateroskleros som det heter. Du säger inte att det är bara att ge upp? Nej, absolut inte.

Vi har väldigt god effekt på att sänka kolesterolet på de patienterna. För de har väldigt stor grundrisk. Så vi förhindrar ofta nya hjärtinfarkter om vi kan komma åt kolesterolet väldigt mycket där.

Du sa i början av avsnittet att kolesterol kommer inte jättemycket från kost. Hur kan det då bli för högt? Det där är en väldigt bra fråga. Det är en fråga man får väldigt ofta.

Man kan säga såhär att det är mycket livsstil som styr kolesterolet. Men livsstilen påverkar kroppen på andra sätt än bara det du tar upp i tarmen. Så det kommer via andra mekanismer också.

Man kan till exempel möta kolesterol på olika ursprungsbefolkningar som inte lever en västerländsk livsstil. Det finns vissa sådana befolkningar som i princip inte har haft något västerländsk influens. Där ser man att deras kolesterol är nästan halva värdet från vad en västerländsk person har.

Så uppenbarligen finns det en hel del livsstilsfaktorer som påverkar. Där är det självklart att kosten styr väldigt mycket. Men det man ska veta är att det inte är så att kolesterolet i kosten nödvändigtvis styr så himla mycket vad det som cirkulerar i blodet gör.

Det kan också vara hur mycket kalorier du äter, om du har insulinresistens, om du är på väg mot en typ 2-diabetes och så vidare. Men man är nog rätt säker att livsstil är en av grundorsakerna till att den moderna människan nog har lite högre kolesterol än vad man borde ha. Och en annan aspekt är att vi lever mycket längre idag än vad vi gjorde på savannen.

Så om vi tänker att den här exponeringen av de här partiklarna övertida risken, då har vi många fler decennier i det moderna samhället där vi exponeras för den här risken helt enkelt. Så det är både vår livsstil men också att vi lever längre som gör att de kolesterolvärdena vi har i samhället ändå blir ett så pass stort problem. Just det, jag har en fråga till.

Jag vill veta på vilket sätt ni mäter och hur det går till. Men innan du kommer dit så har jag ju på senare år fått till mig att vid en hjärtinfarkt till exempel så brukar man ofta ha mycket kolesterol kring där det har blivit fel. Och nu får du rätta mig om det här är fel men då har jag lärt mig att man har mycket kolesterol kring det området för att kolesterol är där för att minska inflammationen.

Är det fel eller rätt tänkt? Det är fel tänkt skulle jag säga. Det är liksom ingenting som jag har kunnat se i studier eller något sånt där att det skulle vara fallet utan andelen till den gängs uppfattningen är att det snarare är tvärtom. När du får den här kolesterolinlagringen på vissa platser i källträdet då får du att med tiden blir det där oxiderat och då rekryteras inflammatoriska celler för att försöka bli av med det här kolesterolet och så vidare.

Så jag skulle säga att det är ingenting som liksom det finns någon vetenskap bakom riktigt. Och varför det sker olika grader av vårdeförkalkning i olika delar av källträdet det har ju mycket med andra faktorer alltså. Hur stora kärlen är, vad det är för, vad det sker för greningar i källträdet och så vidare.

För det är klart att man ser att till exempel i krannkärlen, de kärlen som försörjer hjärtmuskeln, där ser man en större grad av vårdeförkalkning än i vissa andra delar av kroppen men det blir naturligt så när du har mindre kärl. Det är ungefär som diameten av en blyertspenna, ett

krannkärl, jämfört med halskärlen som är jättestora och så. Och det har också med flöde och så vidare att göra i de kärlen.

Så det är inte, det skulle jag inte säga stämmer. Vartför tror du att en sån teori kan komma? Bra fråga, som sagt det finns ju många olika teorier kring kolesterol och det väcker en del debatt också liksom. Och jag vet inte, det har nog mycket att göra med olika kostmönster och sådär.

Alltså det finns ju många som sysslar med låg koldratskost och sådana saker och då hos vissa individer så ser man ju att kolesterolet stiger ganska mycket. Det sker inte hos alla och det är också ett bevis för att kosten styr inte det mesta av kolesterolet utan tyvärr är det nog vår egna levers produktion av de här partiklarna som styr mest. Men jag tror att då försöker man hitta argument för att det inte är farligt egentligen att kolesterolet stiger för man mår bra av den dieten.

Man kanske går ner i vikt, man kanske blir av med sin typ 2 diabetes och så vidare. Och då tycker man att det hade varit bra om det inte var något problem med det höga kolesterolet heller. Men jag tycker som läkare så ser jag ganska brett på det där.

Jag tror säkert att det finns vissa som mår bra på en låg koldratskost men jag tror fortfarande att det är ett problem om det här farliga kolesterolet stiger för högt på den kosten. Men jag tittar ju på alla riskfaktorer, jag tittar på insulinresistens, bukfetma, högt blodtryck, saltintag och så vidare. Så allting är ju inte bara kolesterol även om vår klinik jobbar mest med det så att säga.

Man måste ju titta på alla riskfaktorer också. Det är ju det som är det tricky med hälsa. Du sitter tyvärr inte på alla svar.

Verkligen, och en annan svår sak med hälsa är ju att det ofta är koststudier och de är extremt svåra att utföra och extremt svåra att tolka. Så jag brukar vara väldigt försiktig med att ge mig in i kostråd och sådana saker. Det vi vet är ju att det som man kallar medelhavskost har egentligen den bästa evidensen, alltså den bästa vetenskapliga grunden för att minska hjärt-kärlsjukdom.

Och det har ju mest att göra med att det är den största randomiserade studien man har gjort. Alltså när du lottar personer till att du ska äta den här dieten och ni andra ska äta den här. Den största studien på sådana kostråd är just medelhavskost.

Den kallas Predimed-studien och jag kan länka till den i avsnittsbeskrivningen, tänker jag. Hur mäter ni? Du sa att ni har en online-klinik, nu är jag bara inne på det praktiska. Om jag ska mäta min kolesterol, hur gör jag då när ni sitter online? Det är ju såklart så måste du lämna blodprov, så vi har ju sådana här blodprovtagningsställen i hela Sverige i princip.

Så man måste fortfarande gå till en fysisk plats och lämna blodprov. Det finns ju vissa sådana här kolesteroltest som man tar genom stick på fingret och sådär hemma. Men de är inte särskilt tillförlitliga i de analyser som vi vill titta på.

Vi tittar ju, utöver att få en vanlig lipidpanel där du har totala kolesterol, LDL, HDL, non-HDL och

så vidare. Så tittar vi också på att mäta det här proteinet som jag berättade om som sitter på de här farliga partiklarna. För det som är fiffigt är att alla de partiklar har egentligen ett sådant protein på sig.

Så om vi kan mäta det proteinet så kan vi i princip mäta antalet partiklar. Och det här blodprovet kallas då ApoB för att proteinet heter Apolipoprotein B. Och det sitter då på de här LDL- partiklarna bland annat. Men det finns andra partiklar som också bidrar till HD-förkalkning som har de här partiklarna.

Så vi mäter alla partiklar som är farliga kan man säga med det blodprovet. Och det här har man faktiskt sett de senaste decennierna nå ett ännu bättre mått på risk än att mäta LDL-kolesterolet. För det visar sig att om du har samma mängd LDL-kolesterol men du har packat dem i olika många partiklar, då har du olika risk.

Så patienter som har samma LDL men har högre mängd partiklar, de har alltså fler partiklar men mindre kolesterol i varje partikel, de har högre risk än en patient som packar i större partiklar men färre partiklar. Så vi brukar använda det här provet ganska flitigt för vi tycker det bättre avspeglar egentligen din hjärt-kärl-risk. Men sen är det att LDL-kolesterolet korrelerar ju väldigt starkt med det här provet.

Så det är ett väldigt bra sätt också att mäta risk men vi brukar titta så att vi får en helhetsbild av inte bara hur mycket kolesterol du har i de partiklarna utan hur många partiklar och hur stora de blir. Men då blir det också ganska svårt att se ett gränsvärde att det ska ligga någonstans här emellan. Och jag tänker om man tar något sånt stickerfingertest som du sa att man får en överlag kolesterol.

Ja, precis. Det är ofta total kolesterol du mäter då och det är ett ganska dåligt mått på hjärt-kärl- risk för då får du med även HDL-kolesterolet som är mer omtalat om det är bra eller dåligt. Man har ju länge tänkt att det är det goda kolesterolet att det är bra och det har att göra med att de här HDL-partiklarna de för ju tillbaka kolesterol mycket från vävnaderna och från blodet tillbaka till even så att det kan gå ut via gallan och så.

Men man har på senare år i studier sett att det inte riktigt så enkelt som att det bara är gott utan det beror nog på i vilken person man tittar i så att säga. För det har med inflammation och sådana saker att göra. Så i vissa fall kan de här HDL-partiklarna vara goda och i vissa fall onda.

Och tyvärr idag så har vi inte något bra sätt kliniskt att möta detta. Så vi tittar mindre och mindre på HDL-kolesterolet, utan vi bryr oss mer om LDL-kolesterolet och APOB som ändå är det vi vet fastnar i kärlträdet och ger åderförkalkning. Men om vi ska fokusera på det goda lite grann, vad gör det goda kolesterolet? Varför behöver vi det? Hur viktigt är det för oss? Ja, bra fråga. Som sagt, det är väldigt komplext hela den storyn.

Så det är svårt att säga egentligen att det är gott i alla personer som sagt. Men visst, om du tittar på befolkningsstudier så verkar det som att högre HDL-kolesterol ger lägre hjärt-kärl-risk. Sen exakt vad som bidrar till det.

Till exempel insulinresistens bidrar ju negativt så ofta patienter som har bukfetma, högt blodtryck, de kanske till och med utvecklar typ 2 diabetes. Där ser vi ofta att de har låga nivåer. En annan sak är ju kön.

Kvinnor har ju generellt högre HDL-nivåer och det är säkerligen via könshormoner, alltså östrogen till exempel, som styr de bitarna. Och det kan man se sen efter klimakteriet till exempel att det där ändras ganska mycket så de får mer en lipidprofil som liknar männens. Så det finns flera saker som både kan höja och sänka HDL, det gör det.

Men med det vetenskapliga läget som finns nu så skulle inte jag kunna ta gift på att det måste vara bra så att säga. Troligen är det bra hos många individer men vissa har nog ett högt HDL som nödvändigtvis inte betyder att deras partiklar fungerar på ett bra sätt. Det är snarare funktionen på HDL-partiklarna än mängden HDL-kolesterol som är det viktiga liksom.

Och där har man ju i flera läkemedelsstudier försökt höja HDL-kolesterolet med olika läkemedel och där har man tyvärr inte sett någon effekt på att minska ett kärlsjukdom. Så jag skulle säga att frågan är fortfarande uppe för debatt och man forskar väldigt mycket på det där. Så kanske i framtiden att vi bättre kan mäta själva funktionen på HDL.

Just det. Som jag förstod det rätt nu så man har gjort tester att försöka höja det goda kolesterolet men det har inte heller gett någon effekt. Stämmer bra.

Till skillnad från LDL där vi har hundratals studier där vi sänker LDL-kolesterolet och bidrar till minskad hjärt-kärlsjuklighet och död. Nu börjar det nästan bli för många studier som visar samma sak liksom. Men det är ett väldigt stort utbud av studier att välja på.

Och som alltid när det kommer till kroppen då, när man sänker någonting som är högt, finns det någon annan risk att du förminskar känslan med hjärt- och sjukdomar? Men försämrar du någonting annat? Förstår du vad jag menar? Jag förstår exakt vad du menar. Och det här har man ju försökt studera under flera decennier också. Vi har haft kolesterol-sänkande mediciner i många decennier.

Så man har haft ganska god tid nu på att titta på vad är biverkningarna? Vad bidrar det till? Och det beror också på vilket läkemedel man pratar om. Jag ska försöka att inte gå in för mycket på specifika läkemedelsnamn och sådär. Men det finns ju olika grupper av läkemedel och det beror på lite vad man tittar på.

Alla läkemedel har ju biverkningar. Så om vi tar till exempel statiner som grupp så är ju en biverkan att det finns en liten ökad risk för ökad insulinresistens. Och hos då fåtalet individer så kan man utveckla en typ 2-diabetes helt enkelt.

Och det har ju inte att göra med kolesterol-sänkningen överhuvudtaget utan det råkar bara vara en biverkan på den medicinen. Men själva sänkningen av kolesterolet i sig det har man inte egentligen sett leda till några större biverkningar som man i alla fall kan se i studier. Man har ju liksom gjort studier på flera hundratusentals människor som tar de här medicinerna och som sänker sitt kolesterol.

Man kan även göra studier på människor som ändrar sin kost och sänker sitt kolesterol. Så det är ingenting med läkemedel att göra. Man ser inte egentligen några negativa effekter.

Man har pratat väldigt mycket om kan det här vara dåligt för hjärnan. Kan det här vara dåligt för hormonproduktionen och så vidare. Men som jag sa inledningsvis här i samtalet så alla celler i kroppen kan i princip bilda sitt eget kolesterol.

Så cellerna har egentligen inte något stort behov av att få ut det här kolesterolet via de här transportpartiklarna. Och det är bara en liten minoritet av kroppens kolesterol som finns i blodet. Det mesta finns ju i cellerna där det bildas genom egen produktion.

Så man har faktiskt inte kunnat se några stora problem med att sänka. Och man får också tänka på att när vi sänker med till exempel läkemedel eller kost. Det är snarare så att vi kommer ner till nivåer som kanske ursprungsbefolkningar har eller djur har.

Man har ju mätt kolesterol på hästar, apor, kaniner och så vidare. De som inte lever en västerländsk livsstil som vi gör. De har ju mycket lägre kolesterolnivåer.

Så det är snarare att den moderna människan har ett onaturligt högt kolesterol utifrån hur vi lever och utifrån hur gamla vi blir. Om du tittar på en nyfött barn eller en femåring så har de extremt låga kolesterolnivåer. Och det är dessutom under en tid där deras hjärna utvecklas som allra mest.

Och det är väldigt kolesterolkrävande. Men de har väldigt låga kolesterolnivåer i kroppen. Eller i blodet menar jag.

Och det har just att göra med att cellerna skapar sitt eget kolesterol. Det finns inga, vad jag

känner till, bra studier som skulle peka på att det överhuvudtaget är farligt. Dessutom har vi under decennierna gått lägre och lägre med vår kolesterolsänkning med hjälp av läkemedel.

Så man har börjat med att vi kanske borde sänka under tre millimol per liter. Och sen har man gått till 2,6 och sen 1,4 i de senaste riktlinjerna när man har haft hjärtinfarkt. Nu i till och med det senaste året i riktlinjer kan man gå under ett del kolesterol.

Och man har inte sett några biverkningar på detta. Utan kroppen kan sköta det där ganska bra själv. Men det du gör är att du minskar nivåerna i blodet.

Och det är det som är farligt för kärlen att de exponeras för de här partiklarna i blodet helt enkelt. Och jag tror att det är det som är extremt viktigt att lyfta. Det här olika i cellerna och i blodet.

Exakt. Visst är det så. Om du skulle helt ta bort kolesterol från kosten så kommer fortfarande cellerna och leven kunna producera det här och skicka ut det i kroppen.

Så du kan i princip svälta och du skulle ändå kunna bilda kolesterol. Även om svält kan vara ett extremt fall för kolesterol är dyrt för kroppen att bilda energimässigt. Men du förstår poängen.

Det här är en så viktig molekyl så vävnaderna har backupmekanismer för de här sakerna. Men kroppen är smart. Kroppen är smart, precis.

Hur länge har vi haft koll på detta när vi börjar mäta sånt här? Historiskt. Jättebra fråga. Jag har inte koll på exakta årtal men jag vill minnas att redan början av 1900-talet så experimenterade man.

Jag tror det var ryska forskare som experimenterade på kaniner och så och försökte bilda den här åderförkalkningsprocessen. För man hade förstått att åderförkalkning är en grej när människan blir gammal. Men man försökte hitta hur man skulle kunna bidra till det här i djur.

Man testade på massa olika sätt genom att förstöra kärlväggen och så matade de olika saker. Men då kunde man se att om du gav dem en kolesterolrik kost eller framförallt en kost med mycket mättat fett så fick de den här åderförkalkningen på sikt. Då snackar vi tre-fyra gånger större mängder än vad man vanligtvis äter.

Då kunde man börja se det. Sen tog det ett tag innan man kunde mäta kolesterol i blodet. Jag tror då är vi mer framme på 70-80-tal.

Du ska inte ta mig exakt på orden här på årtalet men något i den stilen. Sen tog det tid innan man kunde mäta alla de här olika partiklarna som vi kan mäta idag. Inte bara titta på totalkolesterolet utan titta på HDL, LDL och så vidare.

Men det har man kunnat mäta länge. Under 2000-talet har man kunnat mäta de här olika partiklarna. Det är även en annan metod som man har börjat använda som är ganska häftig när

man börjar kunna titta på gener.

Den metoden utvecklades också kring 00-talet. Då kan du börja titta på vad som händer med personer som har gener som gör att de naturligt har väldigt låga eller väldigt höga LDL-värden. Då börjar man kunna titta på de individerna och se att de som har höga LDL-värden genetiskt bara på grund av en genmutation.

De utvecklar hjärtinfarkt och OD-förkalkning väldigt tidigt i livet. Det här är en speciell typ av patientgrupp som vi brukar behandla väldigt aggressivt tidigt. Vi vet att de får sin hjärtinfarkt 30- 35 års åldern vilket är väldigt farligt såklart.

De vill man hitta i tid. De har den här genetiska rubbningen och behandlar dem väldigt aggressivt helt enkelt. Hur ser det ut också nu? När vill du helst ha att folk kommer till dig? Vilken ålder det hade varit? Bra fråga.

En jättebra fråga och jag tror att många är lite oense kring den frågan. Jag tror att det hade varit svårt för generella sjukvården att alla kommer i 30-årsåldern och testar sig så. Enligt de gängseriktlinjerna, de kardiologiförbundet i Europa, vad de rekommenderar så är det väl någonstans mellan 40-70 år.

För det är då du börjar få den här OD-förkalkningen även om man faktiskt kan se tecken till den mycket tidigare. Även när man är i 20-30-årsåldern. Men det är då den börjar bli manifest kan man säga.

Och det är också då risken börjar leta sig upp. För risken ökar ju såklart med åldern när du har exponerats för de här partiklarna. Det är då risken börjar bli så pass stor att det finns en rimlighet att minska den risken.

Och det här leder oss ju lite in på det här med vad vi egentligen behandlar när vi behandlar kolesterol. Alltså att vi behandlar hjärt-kärl-risk. Så om det är okej för dig skulle jag kunna dra ett exempel på det bara för att förstå varför vi tycker att man ska börja behandla mellan 40-70 år och inte i 5-årsåldern.

När vi behandlar kolesterol då behandlar vi hjärt-kärl-risk och det är den absoluta risken för att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och så vidare vi vill behandla. Och det här gör att om du träffar en läkare och du har en viss riskfaktor-profil och en annan person träffar samma läkare med en annan riskfaktor-profil. De har samma LDL-värde så kommer vi tänka olika om vi ska behandla eller inte.

Så tänk dig att du har person A som har 10% i risk att drabbas av hjärtinfarkt de närmaste 10 åren. Sen har du person B som har 5% total risk att drabbas av hjärtinfarkt de närmaste 10 åren. Vi vet att när vi sänker LDL med en viss mängd, vi sänker kolesterol med en viss mängd då minskar vi risken med låt oss säga 50%.

Alltså en relativ riskreduktion med 50%. Så på individ A då kommer vi ha minskat personens risk från 10% till 5% eller hur om vi halverar risken. Person B kommer vi ha minskat från 5% till 2,5% risk.

Så person A har alltså fått en större total riskminskning i procentenheter än vad person B har fått. Därför har den haft större nytta av behandlingen även om båda haft exakt samma LDL-nivåer och båda fått exakt samma behandling. Så har vi minskat den absoluta risken mycket mer för person A. Och det här är väldigt viktigt att förstå för det här är många patienter som funderar på.

Varför ska jag som har ändå ganska lågt LDL-kolesterol, varför ska du behandla mig men inte min granne som har mycket högre? Och det har att göra med vad man har för grundrisk. Och det är det som de här riktlinjerna utgår ifrån. Vi ska kanske inte börja behandla folk när man är 10- årsåldern för du har väldigt låg 10-årsrisk att drabbas.

Så om du går från 0,5% till 0,25% så är det inte någon stor impact på dig. Men däremot om du börjar komma upp vid 40-70-årsåldern då börjar vi snacka att du kanske har en 10-årsrisk på allt mellan några procent upp till 15%. Och då kan man faktiskt göra en stor insats för den personen.

Men med det sagt så skulle jag säga att det är många som argumenterar för att vi ska testa och behandla det här tidigare. Egentligen så när det kommer till OD-förkalkning, det är en process som tar decennier. Och det vi vill förhindra är att någon drabbas av en hjärtinfarkt i 70-årsåldern.

Om man då kan hitta redan i 30-årsåldern att du har höga värden, då har du liksom 40 år som du kan göra att den får lägre nivåer och kärlen exponeras för mindre av de här partiklarna. Så vi på kolesterolkliniken tycker att det är rimligt att kanske 30-40 år att man ändå ska ha kollat sitt kolesterol. Man behöver inte behandla redan då, för risken är ganska låg i de närmaste 10-15 åren.

Men det är bra att hålla koll på att jag har genetiskt höga nivåer. För som sagt, mycket livsstil men det är väldigt mycket genetik tyvärr också. Vi ser ju det i personer som får hjärtinfarkt att det har ju gått i deras familjer i flera generationer att man har de här höga värdena tyvärr.

Och att man ärver ner dem. Jag tror att du nämnde någonstans när vi pratade i telefon att Sverige är ändå ganska omåget i kolesteroltänket. Om jag förstod det rätt.

Och jag tror att du nämnde någonstans också att Brian Johnson ur ett longevity perspektiv kollar på det ganska långsamt. Ja men precis. I alla fall vad jag har förstått så tar han ju till exempel en PCSK9 hemmare, ett typ av läkemedel som sänker kolesterolet.

Han kanske har ändrat det nu men vad jag har sett tidigare i alla fall. Jag skulle säga att Sverige sticker nog inte ut jämfört med andra europeiska länder eller något i den stilen. Men jag tror att vi kommer nog gå mer och mer mot att tänka mer på livstidsperspektivet.

Alltså hur mycket kan jag minska risken över någons livstid och därmed minska risken för död och hjärtinfarkt och så vidare. Idag så tänker vi mer på kanske tio års sikt när man kommer till doktorn. Då är det det man använder och det är det som riktlinjerna rekommenderar också.

Men nu börjar det komma ganska avancerade algoritmer där jag kan titta på. Jag kan skriva in värden från en patient och så kan jag beräkna på gruppnivå ungefär vad är risken fram tills åttioårsåldern. Så man kan titta på mycket längre tid och det är egentligen det som är relevant skulle jag säga när man behandlar.

Jag kan också beräkna ungefär hur många år på gruppnivå. Vi pratar inte individnivå här utan det här är gjort på stora studier. Så även om jag kan säga att ungefär borde det vara så här så är det bara ett estimat av de här stora studierna.

Men jag kan räkna ungefär på hur många extra levnadsår fria från hjärt-kärlsjukdom som man kan vinna om vi ger den här behandlingen. Och det kan ju vara allt ifrån, det beror helt på vad det är för grundrisk. Men om du har en hög grundrisk då kan vi prata om många år som man kan vinna helt enkelt.

Och det ser man ju med de här personerna som har väldigt höga kolesterolnivåer genetiskt. Alltså när det är en sjukdom liksom. De kan vi rädda väldigt många års liv genom att behandla dem.

De kunde ju avlida i 25-30 årsåldern innan vi kunde behandla det här. Och nu kan vi nästan ge dem en normal livslängd. Den är möjligtvis lite kortare fortfarande men ju bättre vi behandlar så kan de i princip få en helt normal livslängd.

Så där har man liksom bunnit kanske 40 år av liv. Så jag tycker det är väldigt inspirerande att kunna ge det så att säga och ha så stor effekt på de individerna. Ja procentuellt så ökar det livet med väldigt många.

Men om man går då till dig när man är 35 och säger att du vill göra ett sådant test. Då får du ett resultat. Du kanske inte behandlar men kan du då också ge rekommendation till när man ska göra nästa test? Absolut, det kan man göra.

Och då brukar vi just på vår klinik så tänker vi lite när skulle det enligt riktlinjer vara rimligt att behandla det här värdet. Och då gör vi ett estimat att kanske när du är 45 då skulle det vara fullt rimligt att börja behandla. Så jag tycker liksom inte att man behöver vara dogmatisk och möta sitt kolesterol varje år.

För som sagt mycket styrs av genetik och inte så mycket av hur du lever. Jag skulle säga att genetik åtminstone är halva historien av vad ditt kolesterol är. Så jag tror snarare att då kan du vänta tills du börjar närma dig den här åldern där det hade varit rimligt.

Men sen om du som patient känner att jag skulle jättegärna vilja behandla det här. Då får man ju ha en diskussion om vad man kan vinna i år som är fria från hjärt-kärlsjukdom och sådana saker. Och sen brukar vi också titta om vi har tid att prata om det.

Men det finns ju en extra elak partikel som vi alltid mäter som egentligen alla riktlinjer säger att man bör möta en gång i livet. För det är i princip bara genetiskt styrt och det heter Lp-a. Konstigt namn.

Men det här är en typ av LDL-partikel som har ett extra protein som gör att det blir extra farligt. Alltså leder extra mycket till hård förkalkning. Och det här rekommenderar faktiskt europeiska riktlinjer att du ska möta en gång i ditt liv på alla individer i ett land.

Just för att ungefär 20% av befolkningen har för höga nivåer av det här. Och då ska man vara mer aggressiv med annan behandling. För i nuläget kan vi tyvärr inte sänka just den här partikeln med läkemedel.

Men vi kan minska risken via andra riskfaktorer. Så jättesträngt blodtryckskontroll, få ner vanliga LDL-kolesterol och så vidare. Så det mäter vi alltid på kolesterolkliniken för att titta på den totala risken.

Och det intressanta är att i framtiden så kommer man nog kunna minska även den här partikeln med läkemedel. Så det är flera läkemedel på gång som kan minska den. Just Lp-a.

Om man tänker på ett rent friskvårdsperspektiv. Vad kan man göra utan att behöva göra någon testförlevning? Vad förespråkar du som gemene man bör tänka på? Vad ska jag tänka på idag? Vad kan jag göra för någonting? Du tänker livsstil och sådär då va? Ja, vad ser det som störst vinning i? Det är väldigt bra. Här kommer vi in lite på kost och träning som som sagt är lite svårstuderat.

Inte så jättebra studier och så vidare. Men om man ska ta några råd som man ändå kan vara ganska säkra på. Det är att inte äta för mycket kalorier generellt.

Alltså håll dig till en rimlig mängd kalorier. Håll din vikt. Jätteviktigt.

Träna är ju väldigt bra. Tyvärr, när jag pratar om de här grejerna. Det är inte så att du kommer halvera ditt kolesterol med träning eller kost.

Det är väldigt svårt att göra. I så fall har du genetiken som gör att ditt kolesterol styrs väldigt mycket av kosten. Men det är ju en minoritet av personer i samhället som har den genetiken.

Så det är tyvärr inga mirakelkurer. Men jag tycker ändå att man ska träna både styrketräning och löpträning och så vidare. Man ska äta bra.

Och då brukar vi alltid rekommendera Medelhavskosten. Den innehåller mycket nötter. Den

innehåller mycket olivolja.

Originalkosten innehåller faktiskt en del vin också. Men det låter jag vara osagt. Framförallt nötter och olja var det stora tillägget i den här stora studien Predimed som man fick.

Det är nog rimligt att i sin kost försöka byta ut de här mättade fätterna mot mer fleromättade och enkelomättade. I stället för margarin eller vanligt smör så kanske mer mot olivolja skulle jag nog säga. Även om det såklart är väldigt omdebatterat också.

Men det vi ser i den här studien är att de som åt väldigt mycket olivolja verkar faktiskt ha lägre risk för hjärtskärlsjukdom. Man ska självklart undvika raffinerade kohlydrater. Alltså bearbetade kohlydrater.

Socker. Absolut inte sockerläsk eller något i den stilen. Det är inte bara kolesterolet det kan påverka utan det är framförallt insulinresistensen och på sikt utvecklandet av 2-diabetes.

Salt ska man nog hålla sig lite restriktivt kring men det har mer med blodtrycket än kolesterolet att göra. Så om jag skulle ge något råd, kolla upp medelhavskosten och försöka hålla dig till en sån kosthållning så tror jag mycket är vunnet. Och sen gå tre långa promenader i veckan så är också mycket vunnet.

Och börja dricka olivolja och plaska. Exakt, exakt. Man får ha någon bra olivoljaimportör tror jag så att man har hela tiden ett stort förråd.

Snyggt Philip. Om man vill veta mer om detta finns det på era hemsida? Vart hittar man det i sådana fall? Ja men absolut. Vi har ju skrivit mycket blogginlägg på hemsidan.

Där går vi igenom mycket av de här sakerna i mer detalj också än vad jag har haft tid att berätta nu. Så kolesterolkliniken.se så kan man se bloggen och allting. Och om man är intresserad av att testa sitt kolesterol och träffa en läkare som bara sysslar med detta i princip så är man välkommen in för en konsultation hos oss också.

Det är bara att surfa in på hemsidan och boka tid helt enkelt. Så det finns mycket där och jag kan också skicka om vi ska lägga upp något i avsnittsbeskrivningen så finns det några bra länkar som tar upp de här ämnena på ett mycket bättre sätt än vad jag kan göra. Så det finns det också.

Snyggt. Då får ni klicka vidare där och läsa mer och så får jag tacka för det här. Tack så mycket. Tack Martin.

FAQ Kolesterolmyter, ApoB och hjärthälsa – med läkaren Filip Hammaréus från Kolesterolkliniken

Vad är ApoB och varför är det viktigt att mäta?

ApoB (Apolipoprotein B) är ett protein som finns på de blodfettspartiklar som kan bidra till åderförkalkning. Genom att mäta ApoB får man en bättre bild av antalet potentiellt skadliga partiklar i blodet än genom att enbart mäta LDL-kolesterol.

Är högt kolesterol alltid farligt?

Nej. Totalkolesterol ger inte hela bilden eftersom det består av flera olika typer av lipoproteiner. Det är framför allt mängden LDL-partiklar och ApoB som är kopplade till ökad risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.

När bör man kontrollera sitt kolesterol och ApoB?

Många experter rekommenderar att man åtminstone kontrollerar sina blodfetter någon gång mellan 30 och 40 års ålder, särskilt om det finns hjärt-kärlsjukdom i familjen eller andra riskfaktorer. Tidig upptäckt gör det lättare att förebygga framtida problem.

Kan kost och livsstil påverka kolesterolnivåerna?

Ja. Regelbunden motion, normal kroppsvikt, begränsat intag av ultraprocessad mat och en kost rik på exempelvis olivolja, nötter och grönsaker kan bidra till en bättre blodfettsprofil. Samtidigt spelar genetiken en stor roll för många människors kolesterolnivåer.

Vad är skillnaden mellan LDL-kolesterol och HDL-kolesterol?

LDL transporterar kolesterol ut till kroppens vävnader och höga nivåer av LDL-partiklar är kopplade till ökad risk för åderförkalkning. HDL hjälper bland annat till att transportera kolesterol tillbaka till levern, men dagens forskning visar att HDL är mer komplext än att enbart kunna kallas “det goda kolesterolet”. ApoB och LDL anses därför ofta vara mer användbara markörer vid bedömning av hjärt-kärlrisk.

Tandkräm Superwhite 100 gram Biomed

Creatine 400 g NXT LVL

Tandkräm Charcoal 100 gram Biomed

Methylene Blue 1% 100 ml NXT LVL

Tandkräm Calcimax 100 gram Biomed

Liposomal NMN 60 kapslar Purovitalis Longevity

Naturligt solskydd Bronze SPF 20 Bare Nordic

Naturlig solkräm SPF 20 Bare Nordic

Naturlig hudkräm med talg Bare Nordic

XyliWhite Coconut Oil Tandkräm Gel 181g

Kolesterolmyter, ApoB och hjärthälsa – med läkaren Filip Hammaréus från Kolesterolkliniken