Neurofeedback som verktyg för prestation och läkning
I detta avsnitt av Biohackpodden gästas Martin av David Pilbäck, VD på Peak Brain Neurofeedback Stockholm AB, för ett djupt, nyanserat och högaktuellt samtal om hjärnan, trauma, prestation och neurofeedback.
Vi pratar om hur QEEG (kvantitativ EEG) används för att kartlägga hjärnans unika signatur, varför många högpresterare, entreprenörer och biohackers dras till neurofeedback – och hur metoden skiljer sig från både traditionell vård och prestationsoptimering via kosttillskott och wearables.
David delar öppet sin egen resa genom depression, PTSD och nedsatt fokus – och hur neurofeedback blev ett avgörande verktyg för att återfå balans, uppmärksamhet och livskvalitet. Vi diskuterar också skillnaden mellan att mäta hjärnan och att faktiskt träna den, varför mer biohacking inte alltid är bättre, samt begreppet integrationsskuld – när optimering går över i stress.
Avsnittet berör även:
- Neurofeedback ur ett friskvårds- och prestationsperspektiv
- Trauma, stress och dysreglerade hjärnvågor
- Flow, fokus och varför vissa hjärnor behöver mer stimulans
- Varför ”avvikelse” inte alltid är något negativt
- Skillnaden mellan intelligens och uppmärksamhet
- När biohacking blir kontraproduktivt
Ett avsnitt för dig som vill förstå hjärnan på djupet – oavsett om du vill läka, prestera eller hitta en mer hållbar balans i livet.
Läs mer om David och neurofeedback
Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.
Biohackpodden produceras i samarbete med Biohack Balance – Sveriges ledande plattform och webbshop för biohacking, hälsa och livsstilsoptimering. Biohack Balance samlar evidensbaserad kunskap, expertrekommenderade kosttillskott och avancerade verktyg för dig som vill optimera energi, fokus, återhämtning och långsiktig hälsa.
Transkibering Neurofeedback som verktyg för prestation och läkning
Då kör vi med David Pihlbeck och som alla gäster får den enklaste frågan först, att berätta vem de är. Ja, hej Martin, jättekul att vara här på din podd och gästa och prata lite om vad jag håller på med om dagarna. Jag heter David Pihlbeck, jag arbetar som neurofeedback-tekniker på ett företag som heter Peakbrain Neurofeedback Stockholm.
Det vi gör är att vi mäter våra klienters uppmärksamhetsprestation och så spelar vi in en film av elektriciteten inne i huvudet. Man får en fil som ser ut ungefär som en ljudfil och så klipper man bort bruset från den här filen. Så ögonblinkningar eller muskelspänningar eller om personen rör på sig.
Då klipper man bort de bitarna av inspelningen. Så tar man den här inspelningen och jämför med en normativ databas. Jag är då 48 år så jag jämförs med andra män som är i samma ålder.
Då kan man se hur min hjärna är ovanlig. Så kan man titta på de här rapporterna och se om det finns utrymme för att träna och utveckla hjärnan till bättre funktion. Är man oftast ovanlig eller är man ganska lika? Hur ser den databasen som man ställer sig mot? Det är människor som inte har någon psykiatrisk diagnos som finns i den där databasen.
Då har man en grupp med män som är typiskt fungerande. Så slår man ihop dem så man får en hjärna som är genomsnittet. Då har man typiskt med delta och alfa och theta vågor.
Då kan man ha ovanligt mycket eller ovanligt lite. Om man är väldigt ovanlig finns det risk att det står i vägen för olika saker. Hur ser din hjärna ut? Är den helt perfekt som normativ? Jag tror att väldigt många som kommer in i den här branschen gör det av personliga skäl.
Så var det för mig också att jag var på ett besvärligt ställe i livet när jag var runt 40. Så lyssnade jag på en podcast med min nuvarande chef och han pratade om det han ska prata om idag, neurofeedback, QEG och IVA och hans erfarenhet med att hjälpa människor med den här metoden. Han var så övertygande så jag köpte ett program och började träna mig själv och så fick jag så bra resultat så jag kände att det här måste jag börja arbeta med.
Det här vill jag hålla på med hela tiden. Så det föddes ju från ett eget lidande och sen hjälp med det lidandet och sen vill jag sprida det till andra. Tyvärr är det ju lite så inom hälsa att du föds någonstans alltid från ett lidande på ett eller annat sätt.
Ja, ett nödvändigt behov, ett måste. Jag måste fixa till det här. Det som slog mig lite grann nu också när du pratar neurofeedback, jag drar ju direkt kopplingarna till AI av någon anledning.
Hur pass lik det är liksom, för där pratar man väl om, nu har jag tappat lite, men där pratar man om neurouttrycket. Neurala nätverk. Ja, precis. Och det är väl det som du också egentligen pratade om. Bygger det på samma, eller vad är liknelsen och vad är olikheterna? Jag kan ju se från två olika håll. Å ena sidan finns det de som programmerar AI för att det ska spegla den mänskliga hjärnan.
Vi är ju inte där än, men det är ju ett race att vem kommer bygga den digitala hjärnan först. Å andra hållet så finns det ju ett race inom min bransch att det är så många som håller på med QEG och det finns så många inspelningar. När man kommer upp till en viss nivå att du har big data, då kommer man att applicera AI och se nya mönster.
Forskning och hitta nya symptom och nya hjärnsignaturer. Så bara för att få in ett viktigt begrepp tycker jag är ändå phenotype. Så det finns en artikel av Jansson och Kankelman som är en väldigt bra artikel om QEG.
I den artikeln beskriver de 11 generella mönster för den här elektriciteten i hjärnan. 11 grova mönster och vi alla har någon av de signaturerna. Och när man har hittat signaturen då kan man ju träna hjärnan på olika sätt.
Så det är den här signaturen som vi vill hitta när vi spelar in. Hur har utvecklingen gått i den här branschen nu? För jag tänker att man har blivit bättre på att samla ihop data. För jag tänker att det är en ganska datastyrd bransch, eller datainformationsbanken.
Jag vet inte hur många terabyte med hjärndata som vi har. Jag tror jag spelar in 500 personer nu. Allt ifrån, minsta är väl tre år och äldsta är 90 år.
Så det är hela livsspannet och alla typer av personligheter och alla typer av livsöden. Har man också gjort tester där man har följt en person och spelat in under många år att man har spelat in en tonåring, 25 och sen finns det en sådan? Det vet inte jag. Jag har sett någon som har, där det finns i alla fall 6-7 års historik QEG.
För mig själv, jag tänker att jag kommer spela in en QEG varje år resten av livet för att mäta min hjärna och se hur den åndras. Förhoppningsvis med värdighet. Hjälp mig med begreppet QEG.
Jag kan visa och berätta lite. Jag har lite prylar här framför mig. Så den första grejen är en sån här electrocap.
Man ser så rolig ut med den här utrustningen. Det roliga är att alla svenskar vill alltid ha en selfie när de gör det här. När jag är ute och reser, jag reser mycket till Tyskland och spelar in folk, där är det ingen som bryr sig.
Men alla svenskar vill ha en selfie när de har den här mössa på sig. Man ser lite tokig ut. Man ser lite tokigt ut.
Man har två stycken klipps i öronen och så är det små koppar här i mössan. Då fyller man de här kopparna med en elektrovätska så att man får kontakt mellan silverelektroden och hjärnan. Den är då kopplad till en sån här förstärkare som är kopplad till en dator.
Kan man ha hår när man gör det? Det är lättare att spela in folk med hår. Det är lite kontraintuitivt. Men när man har min fysir, då har man inget hår som skyddar för väder och vind, vilket gör att huden blir tjockare.
Det är svårare att få kontakt med hjärnan på personer som är flintis än hår. Så har man tjockt svart hår, då är det lättare. Man måste flytta på det bara, men man får jobba runt det.
QEEG betyder kvantitativ elektroencefalografi på svenska. Förkortning QEEG. EEG är då elektriciteten inne i hjärnan.
Q står för kvalitativ, att man gör den här inspelningen, jämför med en normativ databas så får man ut rapporter och hittar signaturen. Och ett annat begrepp är EMG. EMG är elektriciteten som kommer från muskelaktivitet.
I eluttagen så har vi 220 volt. Det som vi plockar upp med den här mössan, det är ju mikrovolt, så miljondels volt. Medan EMG är då tusendels volt.
Så elektriciteten från musklerna, det som är utanför skallen, är tusen gånger starkare än det som vi vill plocka upp. Vilket gör att man behöver vara väldigt disciplinerad, coachande, man behöver vara chill. Man får coacha klienten att sitta still och slappna av med käkmuskler och nackmuskler.
Käkmusklerna går ju upp framför öronen, så om man biter så blir det väldigt mycket brus i inspelningen. Så det är en stor del av min vardag att coacha folk att sitta still. Och det är ju bara en utmaning i sig i dagens samhälle.
Ja, det kan täcka unga grabbar med myror i brallan. Det är en utmaning att spela in. Ju yngre desto mer utmanande är det.
Hur länge sitter man med en sån? Hur mycket möver ni spelar in för att få en värdig bas att utgå ifrån? 10 minuter med stängda ögon och 10 minuter med öppna ögon. Då tittar vi mest på det här med stängda ögon. När man har öppna ögon så är syncentrumet aktivt och du har ögonblinkningar och det är mer som händer i eyes open.
Kan man sova med det? Det finns ju en massa sömlabb då som står tomma på dagarna där folk kommer och sover. Och så har de på sig en sån här EEG-mättare. Men då mättar man andra saker.
EEG har man ju inom sjukvården när man gör neurologi. Vi har ett friskvårdsperspektiv på hjärnan. Så vi tittar på personens prestation, personens mål med träningen.
Och vi har med ett kort kände undervisande perspektiv än ett medicinskt. Så vi jobbar inte med diagnoser utan vi jobbar med resurser i hjärnan som driver beteendet. När man ändrar resurserna då ändrar man beteendet på hjärnan.
Och då blir det intressant. Varför folk som kommer till det? Vi har lite olika profiler. En profil är
ju föräldrar som har… Jag tror jag ska svara på en fråga först.
Så en QEG kostar runt 250 euro ungefär. Runt om i världen, runt om i Europa. Och neurofeedback-träningen, det man gör sen för att träna, det kostar väldigt mycket mer.
Så en session neurofeedback kan du få för runt 1000 kronor någonting. Och när man tränar neurofeedback, som vi arbetar, då… Vi säger att vi är ett gym för hjärnan. Så du köper ett medlemskap och så tränar du 3-4 gånger i veckan.
Och så får du effekt efter månader. Då när vi har hittat den här signaturen, vi har hittat en hjärnvåg som är dysreglerad. Då kan vi flytta på hjärnvågen ungefär.
Tänk en sån här normalfördelningskurva, en sån här bell curve. Räknar man in en normalfördelning så att… De flesta har den här typiska mängden av en hjärnvåg. Sen finns det människor som har ovanligt mycket eller ovanligt lite.
Och en standardavvikelse upp och ner. Mellan de två så befinner sig två tredjedelar av befolkningen. Sen mellan ett och två, upp och neråt, där är det två tredjedelar av resten.
Och sen ju längre ut man kommer ifrån det här typiska värdet, ju mer ovanlig är man. Så det är bara 2% som är utanför två standardavvikelser. Och då kan man tänka att det finns en risk för att det står i vägen.
Man kan få social ångest, man kan få dålig uppmärksamhet, dålig responskontroll, svårt att hitta ord. Alla möjliga, ska man säga. Mindre än perfekt användarupplevelse av sin hjärna.
När jag började med det här tänkte jag att det finns människor som är helt perfekta. Det finns något ideal som man ska röra sig emot. Jag har träffat på så många människor som har vissa fördelar med sin hjärna och vissa uppenbara nackdelar med samma hjärna.
Och det är lite av min tro på ganska mycket i världen. Nu kommer vi in på något annat, men när man börjar medicinera avvikelser för mycket kommer vi då ta bort entreprenörer och idrottsstjärnor. Förstår du vad jag menar? Vissa avvikelser är ju otroligt bra för man är ju jättedriven på någonting.
Jag förstår vad du pratar om. Jag har inte riktigt någon ställning i den frågan. Jag jobbar ju med neurofeedback och faktiskt förändrar hjärnan och förändrar upplevelsen och får permanenta effekter.
Och det är så meningsfullt så jag fokuserar på det. Neurofeedback är ju inte så varken känt eller utbrett i Sverige. Men i Tyskland är det utbrett, i Holland är det utbrett, i Amerika är det utbrett.
Så du frågar lite vilka är det som kommer till mig. Många hittar ju mig på ChatGPT. Så en person ringde mig från Hongkong och en annan person ringde mig från Litauen och sa Hej, kan jag flyga till dig till Stockholm och spela in min hjärna? Jag kan gå hos dig i övermord.
Då kommer de och flyger hit och spelar in sin hjärna. Då lämnar jag över en sån här laptop- väska med själva utrustningen. Så jag kan beskriva lite neurofeedback också så du förstår det.
Då har man en annan amplifier med såna här hål i. Gröna är jord, röda är plus, svarta är minus. Den här har då två kanaler. Så du har A-kanalen och B-kanalen.
Då har du elektroder som ser ut så här. Så det här är en öron-elektrod. Och så sätter du en annan sorts pasta.
En elektrod på vardera öra och så vanligtvis en platt elektrod som man sätter uppe på huvudet. Och då sätter man den här elektroden på det här stället där vi har sett att man har ovanligt mycket eller ovanligt lite av olika hjärnmål. Just det.
Så det där är uppföljningen av första sittningen, eller första inspelningen. Man kommer till oss och så gör man den här inspelningen av hjärnan. Så gör man samtidigt ett IVA-test, ett uppmärksamhetstest.
Som är bland det tråkigaste man har gjort i hela livet. Det är otroligt repetitivt. Det är designat för att man ska bli uttråkad och tappa fokus.
För det är en röst som säger så här one, one, one, two. Under en kvart. Och då kan man se hur bra uppmärksamhetsprestation man har.
Och då har vi IVA-testet, prestationen, som inte går att argumentera med riktigt. Det är bara så här bra är du. Och så har vi hjärnkartan.
Då kan vi lägga upp dem bredvid varandra på skärmen och så kan vi se att den här funktionen är kompromissad. Hur ser det ut på den stället i hjärnan som styr den funktionen? Då kan man tänka att ju längre fram du kommer i hjärnan, ju mer handlar det om den inre upplevelsen. Ju längre bak du kommer i hjärnan, ju mer har det att göra med omvärlden.
Så hörseln sitter bakom öronen, syn sitter bak i nacken. Uppmärksamhet sitter till vänster, responskontroll sitter till höger. Så då kan du tänka att du har en rallyförare till vänster och så har du en kartläsare till höger.
Och då kan de vara olika bra på sitt jobb, kan man säga. Väldigt förenklat. Det här är extremt förenklat.
Men ger du en bild på hur det ser ut och hur det fungerar? Jag var på en konferens i Slovenien och då sa läraren där, det var en neurofeedbackutbildning. Och då sa ni att när man gör den här inspelningen så får du hjärnvågor på skärmen. 19 kanaler.
Och om du är skillad så kan du titta på de här linjerna, se vilka hjärnvågor det är, var de är på huvudet och vilket beteende det driver. Så är du skillad så kan du bara titta på de här linjerna och säga att du är introvert, du är extrovert, du är perfektionist. Förmodligen.
Just det. När du säger introvert och extrovert, jag hörde faktiskt häromdagen att man har hittat en tredje grej man kan vara. Och det är att den personlighetstypen anpassar sig om man umgås med introverter eller om man umgås med extroverter.
Så nu kommer jag inte ihåg vad det hette. Otrovert. Jag känner igen mig där.
Ja, faktiskt jag med att det kan vara lite åt det hållet. Ni jobbar med friskvård i detta, att det är mer ingång på det hela. Men vad för typ av problematik kan man säga kommer era kunder med? Vad vill man friskvårda till? Eller är det bara optimeringar? Om vi tänker lite grann på de som lyssnar på Bajajpodden så kan det vara en del som är intresserad av, precis som vi var inne på innan.
De är ju väldigt helst intresserade av att lyssna på podden för att de har något uppenbart fel som ställer till hos dem. Så de måste liksom korrigera någonting i vardagen för att det ska bli härligt att leva igen eller att man inte ska ha ont i magen. Sen har vi en annan del som mår väldigt bra men vill optimera sig för att må ännu bättre eller leva ännu längre.
Så vi har två olika kundgrupper. Hade den här varit intressant för båda profilerna eller är det mer intressant om man lider av någonting? Eller är den ännu bättre för att man kanske vill optimera höger och vänster hjärnhalva så att de pratar bättre för att man ska kunna bli ännu mer effektiv som chef? Eller hur ser det ut? Jag vill ju inte projicera min egen neuros på världen och säga att neurofeedback är meningen med livet. Det tror jag inte på.
Däremot, vi kan ju hjälpa de allra allra flesta. Jag tror att de allra allra flesta skulle kunna utveckla sin prestation och utveckla sitt liv med hjälp av neurofeedback. Däremot så flyttar ju de här resurserna i hjärnan olika fort.
Då kan man tänka när man lägger en sån här elektrode. Vi skickar inte in någon ström utan vi mäter då elektriciteten med hjälp av en elektrode. Då skickar vi in det i datorn.
Då har vi ställt in, i mitt fall, jag har ovanligt mycket theta. Det är 4-7 hertz eller 4-7 svängningar per sekund. Jag har ovanligt mycket över hela hjärnan.
Hur uttrycker det sig i ditt mående?
Som det var när jag började träna. Jag var deprimerad, jag hade PTSD, jag hade irritabilitet, jag hade dålig uppmärksamhet. Min visuella uppmärksamhet, i den här rapporten då kan man vara olika bra på när det är dynamisk information och när det är repetitiv information.
Du sitter i skolan och lyssnar på en föreläsning, det är väldigt mycket repetitivt. Och då när det inte händer så mycket, de här jägarna som du pratade om förut, de här entreprenörerna, de som sitter längst bak i klassen och som inte riktigt är med, de försvinner ju när det är lite dynamiskt. De behöver stress för att, då kan man ju se tonåringar som muckar bråk med föräldrarna så att den här ilskan gör att de faktiskt har action och gör sina saker.
En rolig sak, det blir ju lite relationscoaching också när vi pratar med våra klienter. En vanlig grej är att, säg att du har en partner, så mäter vi visuell och auditiv uppmärksamhet. Det är olika, så det man ser och det man hör.
Det är olika resurser och man kan vara hög i båda eller kompromissad i den ena eller kompromissad i båda. Men då, om du har utmaningar med din auditiva uppmärksamhet, då brukar vi säga såhär, gör såhär när du pratar med din partner. Han eller hon är inte en dålig människa, det är inte illvilja, det är en kompromissad resurs i hjärnan.
Då säger du såhär, David, så vänta två sekunder så att den här personen kan rikta om sina auditiva uppmärksamhet och sen kan de höra vad du säger. Jag är så väldigt nyfiken på människor och vetgerig och jag hör den här konversationen oftare och oftare, men han hör ju inte vad jag säger eller hon hör inte vad jag säger. Jag gillar att du ändå, att det blir en han, för det känns som ett manligt beteende.
Intressant nog, jag ska inte gå så djupt in på det här, men hjärnsignaturen ärvs copy-paste mellan mammor och pojkar. Så om pojken har en utmaning, då kan man, mamman behöver inte ha samma utmaning, men om man har samma hjärnsignatur, så risken för att en pojkare har en utmaning, risken för att mamman också har en utmaning är ganska stor. Intressant att den går så tvärs över, och funkar det likadant när en dotter får sin av pappan då, eller kommer den också från mamman? Den ärvligheten är mer ett mosaikmönster, så det är många olika saker som plockas ihop, så det är inte lika starkt samma.
Superintressant tycker jag. Och det är som väldigt många mappar fel, tycker jag, eller vad jag försöker utbilda folk i, att nej, uppmärksamhet och IQ är olika saker, så om människor har svårigheter att läsa, eller ta till sig information, eller fokusera på icke-dynamiskt innehåll, då betyder inte det att de är dumma i huvudet, även om de säger, o vad dum jag är för att jag inte kan läsa. Det är väldigt vanligt. Nej, det är en annan dimension. Jag blir ändå lite nyfiken på, nu kan ju inte du svara på, för nu har inte du spelat in min hjärna, men hur, ett fiktivt värld, om jag hade kommit till dig, jag driver de grejerna jag driver och allt sånt, och jag kommer att spela in min hjärna, hur hade det kunnat hjälpa mig, kan ju inte du svara på direkt så, men förstå det lite grann, hur hade det kunnat hjälpa mig som en vanligt, fritt person, hade jag kunnat öka mitt fokus så att det blev ännu mer effektivt, eller vart är den största vinningen för en frisk person, att göra någonting sånt där? Jag kan ju fråga lite vilka klienter som kommer, det känns som att jag svarar på helt andra frågor, men jag har så mycket att säga om det här. Vi binder väl ihop det i slutändan så får vi en dra.
Det måste vi, vi kan hålla tråden här. Det finns tre olika klientgrupper, dels de som lider, nu kan vi tänka hemmasittare eller folk som har diagnoser, eller folk som har, jag menar, hjärnan är så komplex, så när vissa saker går fel så kan man få väldigt stort lidande, när hjärnan inte fungerar. Så dels är det de som lider, dels är det normalstörda, där jag själv identifierar mig med, jag hade ett jobb när jag började träna, jag kunde sköta hem och familj och ett jobb, men jag led.
Och sen finns det toppresterare där de inte lider, utan det handlar mer om att de vill få en edge. Och den här gruppen med toppresterare, det är ju en hel del av dem som kommer till mig och säkert kommer till dig också. Och det är ju människor som har en, de kanske har en sån här syretank hemma och en rödljusbastu och hela skåpen hemma i köket fulla med nutropics och mineraler och pulver och så.
Och det är, de har designat livet för optimering. Lägger väldigt mycket tid och energi på de här sakerna. Just det, och det är de som ringer från Hongkong till dig och kommer på två dagar.
Exakt. Och då, vad förväntar de sig av detta liksom? Har de någon, de kanske också har lite grann en föraning på vad de vill ha hjälp med också? Absolut. Att de är ganska konkreta liksom, att jag vill bli, jag vill kunna göra detta eller jag känner att jag tappar fokus 17.55 på dagen och jag vill kunna jobba till 20.00. Någon som vill öka sin chack-ranking.
Jag vill öka min chack-ranking. Det är den bästa metric som en klient har för att mäta sin egen prestation. Men det ser ju olika ut vad folk vill ha hjälp med.
Det är sömn, humör, uppmärksamhet, stress är de stora sakerna. Sen är det ju också, jag menar om man inte har en god sömnhygien så kan ju neurofeedback, då jobbar man lite i motvind. Jag menar jag har en sån här oröring, men som min chef säger att det finns många falska positiva med djupsömnat.
Du mappar djupsömn med de här gadgets men kvaliteten på djupsömnen är inte tillräckligt bra så att du känner dig utvilad på morgonen. Just det, så även om du har fått då bra med djupsömn. Enligt appen.
Ja, så är det dålig djupsömn. Ja, enligt honom ja. Det kan vara så.
Jag älskar ju när man kommer in på sånt för då slår man ju hål på alla myter om att det ska vara så bra att mäta sömn. Jag är ju en barriärhacker som inte mäter någonting utan köper känsla. Dels av, och det har jag nämnt i podden några gånger också, dels för att jag, hade jag mätt min sömn till exempel så hade det gått över styr för att jag gillar statistik för mycket.
Så det är lite grann därför jag inte har gått in i det träsket. Det hade blivit kontraproduktivt. Obsession finns ju på ett ställe i hjärnan så det kan man ju mäta och träna.
Just det, och det kanske hade varit en bra grej för mig. Kanske. Jag tänker så här, att allting handlar ju om balans lite som du var inne på när vi inledde det här samtalet.
Innan vi började spela in, att allting i moderation. Så säg att du har en hjärna som driver ett väldigt framgångsrikt beteende. Du vill ju inte träna ner vissa funktioner så att du blir normalfungerande så tar du bort din spets.
Nej. Det är ju en risk. Just det.
Därför mäter vi ju. Jag tycker att man absolut ska mäta med QEG så man vet hur det ser ut inne i hjärnan. För att sedan träna.
Mer än att fråga så här, hur mår du? Och sen ge dig ett protokoll utifrån vad du säger. Jag tycker om data. Jag är en sån som mäter.
Men samtidigt så håller jag den här datan att datan är inte sanningen. Du kan ha, skallar är ju olika tjocka så du får olika rapporter beroende på hur tjock skallen är. Så du kan ha, säg att en hjärna skulle vara i två olika skallar som är olika tjocka då får du olika rapporter.
Mönstret är densamma. Färgskalan skiljer sig. Så man får ta all data med en ny passall.
Å andra sidan om man tänker på preparat. Det är ju lite förvånande att människor med den här enorma utvecklingen att alla äter så mycket mineraler och vitaminer. Det säger jag när vi låter människor göra intagningsformulär.
Människor gör väldigt mycket i det här fältet. Att väldigt få har koll på hur preparaten påverkar hjärnsignaturen. Det handlar mer om att optimera kroppen.
Men de här sakerna går ju också upp i hjärnan och har effekter. Det har typ ingen gång på. Men är det positiva eller negativa effekter? Kan det någonstans bli? Ja.
Ja, fel. Alla preparat, alla effekter. Om vi snabbt går över och kopplar till mig som har en stor del av mitt hälsointresse kommer just från hjärnhälsa.
På grund av att min mamma fick Alzheimers i ung ålder. Då har jag fått svar med att då är det viktigt för mig att jag ska ha MCT-olja i mitt morgonkaffe för då får jag bra fett upp till hjärnan. Jag försöker vara ganska duktig med att ta Omega 3 också på grund av att det är bra fett upp till hjärnan.
Kan det ha negativt? Om jag tar då något annat preparat? Jag skulle rekommendera att spela in din hjärna och ta samtalet med min chef som heter Andrew Hill. Han är tidigare professor i neuroscience vid UCLA. Dels är han väldigt skarp på att mäta hjärnan, sedan träna hjärnan med neurofeedback.
Sedan delägare i ett företag som jobbar med nootropics och tillskott. Så han har själv ett intresse av tillskott. Så han pratar om det här.
Alla våra klienter, eller väldigt många, ställer ju frågan om sina tillskott. Ja, intressant. Det är lite som du säger.
Man vill ta saker för hormoner och man vill ta saker för hit och dit. Men det kanske är det två som verkligen går in och tänker att det här gör jag för att få bra hjärnhälsa. Jag lärde mig ett nytt ord häromdagen och det är integrationsskuld.
Vi gör så väldigt mycket saker, men vi integrerar inte. Just det. Så att vi får en skuld i att saker inte har landat.
Och det säger jag väldigt ofta också. Då blir det ångestfyllt. Men folk jobbar väldigt mycket, de reser väldigt mycket, de har extremt aktiva liv, men väldigt lite nedtid och återhämtning och integrering.
Idag så har jag gjort rödljuspastu, jag har gjort sidotanken, jag gjorde kryo och så ska jag ha neurofeedback och så ska jag ta mina vitaminer och gå på gymmet. Efter jobbet. Och då är det ju inte optimerande i min blad.
Nej, då blir det kontraproduktivt. Kontraproduktivt. Det där är ett snabbt exempel, men en kollega till mig på ett tidigare jobb för många år sedan, jag hänger ut honom lite grann, han jobbade i Göteborg men bodde i Allingsås.
Och så fick han för sig att yoga, det är en bra grej, det ska jag göra. Jag ska gå på yoga på fredagseftermiddagar för att landa, stressa av och gå in i helgen med en bra känsla. Det slutade med att han, det där yogapasset låg det klockan 17, då är vi på fredagseftermiddag.
Då kom jag till jobbet klockan åtta på morgonen och var jättestressad för att hinna göra alla saker. För att hinna ta bilen klockan tre, stressa genom Göteborgs trafik för att hämta barnen på skola och dagis, skynda mig hem, lämna av dem, springa in, försöka få i sig någonting att äta och hela den biten. Han kom till yogan och var så mycket uppe i varv och aldrig varit så stressad under veckan, bara för att han skulle få sätta sig en timme och få stressa ner.
Så han insåg det där någonstans också, om jag tar bort yogan så kommer jag att kunna få ett mycket mindre stressfullt liv. Jag har lite mer prylar framför mig som jag kan visa, lite olika teknologier. Det där är ett väldigt talande exempel.
Det där kan jag känna igen mig i en del klienter. Så den här heter Hägg. Här ser man också rolig
ut när man har på sig.
Så det här är en rödljusmätare, en infrarött ljus som mäter temperaturen i pannan. Då när det kommer upp mer blod till hjärnan, då blir det varmare här uppe. Både när du har feedback och det här Hägg, då har du ett datorprogram.
Det här är så otroligt intressant. Hjärnan älskar ju, vi sitter på våra skärmar hela dagarna med dopamin. Vi störar runt i den här dopaminlopen med att det är innehåll som är färgglatt på våra skärmar.
Då använder man den lopen för att när den här förstärkaren är inkopplad till datorn, då har man designat ett protokoll som ska träna hjärnan åt mer balans, mer optimering. Så i mitt fall är det att träna ner data, i stort sett, över hela huvudet, men inte mest uppe. Då när hjärnan gör, då plockar man upp den här lilla strömmen på skalpen, skickar in i datorn.
Då är ju hjärnan lite som en symfoniorkester, att den går upp och ner hela tiden. Det är en naturlig fluktuering med mikrovolt. När hjärnan för en gång skulle göra lite mindre data, i mitt fall, då får det poäng i spelet.
Då förstår hjärnan att den här feedbacken som man får ifrån dataspelet, det har att göra med min aktivitet. Så då ändrar hjärnan sitt beteende och fortsätter göra lite mindre data. Då när man sitter och tränar hjärnan tre gånger i veckan under flera veckors tid eller flera månaders tid, då kan man flytta signaturen i hjärnan och hjälpa av att sitta och få uppkopplad till ett dataprogram.
Och få bättre sömn och bättre uppmärksamhet. För det var en av mina frågor som jag hade också när du pratade om att träna hjärnan. Man behöver inte göra någonting, man får det inte så duktigt att man ska sitta och lura på det.
Och det som är så fascinerande, man upptäckte det här när man forskade på katter. Man började träna katter och såg att de fick väldigt bra funktion. Sen började man träna människor.
Man började med epilepsi och sen så utvecklade man och började träna alla möjliga saker. Och det intressanta är att du kan träna om människor inte har någon syn och hörsel. Du kan ha ett gosedjur som ger feedback som är kopplat till hjärnan.
Det fanns någon professor, han hade två pojkar, så kopplade han upp dem med några feedback. Och så hade de två stycken bilbanor och så körde de bilbana som feedback. Så när de gjorde rätt sak så åkte bilen snabbare.
Ganska coolt. Ja, det är otroligt intressant. Och det funkar också på människor som ligger i koma.
Du kan förändra hjärnan för att det finns någon slags medvetenhet och hörsel. Även om folk är i koma. När du väl har förändrat hjärnan, när du väl har tränat den och förändrat den.
Är man kvar i det tillståndet då? Jag var ju bättre på att springa en mil för tolv år sedan än vad jag är idag. Är det likadant här? Eller blir det lite grann så att man tippar över och nu är du i det nya? För att återkoppla och prata om din mamma och din personliga motivation. Det finns någon punkt, jag kommer inte ihåg exakt vilket år, men säg 67-72 någonstans där.
Om du har en optimal, bra, välfungerande hjärna. Ingen tidig alzheimer eller parkinson. Då är chansen för att du ska vara frisk hela livet väldigt mycket högre.
Så ett mål är att vara just vid den tiden. Jag kan återkoppla exakt vilket år det är. Det är ett sådant mål jag själv har.
Ja, spännande. Det börjar dra iväg och jag känner såhär David, att du kan så mycket. Och jag tror att du vill förmedla så mycket.
Så jag hade gärna tagit fler avsnitt med dig. Där vi kanske kan fördjupa oss lite grann i det hela. För det är ju otroligt intressant.
Och det är dumt att inte få dig att sprida vad du kan mera. För det här känns som att det är ett väldigt intressant och bra ämne. Om man blir intresserad av det stora drag, vad du gör för någonting och vad ni gör.
Du får gärna upprepa vart sitter ni? Vart finns ni när man vill besöka er fysiskt? Eller går man in på någon hemsida? Vad gör man först? neurofeedbackstockholm.se är vår hemsida. Där kan man boka och betala en sån här QEG. Inspelningen görs i Stockholm.
Jag har ju en hel del klienter ute i Europa. Så ibland så reser jag till en annan stad och spelar in. Just det.
Även här i Sverige också. Kan det vara Göteborg och Malmö ibland? Eller är det oftast Stockholm och Europa? Ibland. Men mest är det utomlands.
Det är människor som… I Sverige är ju… Jag ska säga att de flesta är nyfikna och tycker att det är intressant. Men de är inte lika beredda att investera. Våra billigaste program går på 40 000.
Så det är en stor investering. Det är inte intressant först du blir sjuk. I Sverige är det fortfarande.
Vi ligger lite efter i att betala pengar för att bli friskare. Och att investera i sin uppmärksamhet. Men var till Stockholm? Söder.
Jag får tacka för det. Jag vet att du har annat på schemat. Jag uppehåller det lite för mycket nu. Jag får tacka för det här samtalet. Hoppas att vi hörs i podden snart igen. Jättekul att vara här. Jättebra samtal. Jag tar gärna fler samtal med dig. Det finns mycket att prata om här.
Tack David.
FAQ – Neurofeedback som verktyg för prestation och läkning
1. Vad är neurofeedback och hur fungerar det i praktiken?
Neurofeedback är en träningsmetod där hjärnans elektriska aktivitet mäts i realtid (EEG/QEEG) och används som feedback för att hjälpa hjärnan att reglera sig själv mot bättre balans, fokus och funktion – utan att tillföra någon ström.
2. Vad är skillnaden mellan EEG och QEEG?
EEG mäter hjärnans elektriska aktivitet, medan QEEG (kvantitativ EEG) jämför dessa mätningar mot en normativ databas för att identifiera avvikelser och individuella hjärnsignaturer som kan tränas med neurofeedback.
3. Vem har nytta av neurofeedback – är det bara för personer med problem?
Neurofeedback används både av personer som upplever tydligt lidande (t.ex. stress, PTSD, sömn- eller koncentrationssvårigheter) och av friska individer och toppresterare som vill optimera fokus, prestation, sömn och mental uthållighet.
4. Hur lång tid tar det innan man märker effekt av neurofeedback-träning?
Effekter uppstår gradvis. De flesta tränar 3–4 gånger per vecka under flera månader, ungefär som ett gym för hjärnan. Förändringarna är ofta långsiktiga eftersom hjärnan lär sig nya stabila mönster.
5. Är neurofeedback säkert och finns det några biverkningar?
Neurofeedback är icke-invasivt och betraktas som säkert när det utförs korrekt. Eftersom ingen ström tillförs utan endast hjärnans egen aktivitet mäts och speglas, är biverkningar ovanliga och oftast milda och övergående.
Leave a comment