Shadow Work med Mona Mansour

I det här avsnittet av BiohackPodden möter Martin Nilsson den inspirerande Mona Mansour – diplomerad KBT-coach och specialist inom Somatic Release, Trauma Recovery Coaching och Shadow Work.

Mona delar sin resa från att driva en egen hälsostudio, där österländska och västerländska metoder möttes, till att idag arbeta med att hjälpa människor förstå, acceptera och integrera sina skuggsidor.
Genom sin djupa förståelse för kropp, sinne och emotionell intelligens guidar hon sina klienter till ökad självkännedom och inre balans.

Besök Mona här

Följ oss gärna på Instagram på @biohackbalance och joina vår Telegramkanal HÄR.

Biohackpodden, i samarbete med BiohackBalance – en webbshop och plattform för livsstilsoptimering

Transkibering Shadow Work med Mona Mansour

Så, då kör vi med Mona och du sa precis att du får väldigt mycket hjärnsläpp nu på grund av att du har brist på B12. Så det kan vi ju börja avsnittet med. Varför får man hjärnsläpp när man har brist på B12? Det kan du svara på faktiskt, du kan det bättre.

Då får man lyssna på mina B12-vitamins-avsnitt istället så får man lite mer koll på det. Men vem är du? Jag heter som sagt Mona Mansor. Vem är jag? Jag är en 40-årig kvinna som kommer från Uppsala från början.

Född och uppvuxen i Uppsala. Flyttade till Stockholm för, jag tror att det är typ 15 år sedan nu. Jag flyttade till Stockholm för att börja jobba som frisör.

Och har varit frisör i ungefär 20 år, eller mer nu, typ 22 år. Och sen så har jag själv varit på en inre resa, för jag gick in i väggen för några år sedan. Och så genom att jag började jobba väldigt mycket med mig själv, jag gick i terapi många år, så kom jag in på det här, att jobba med det genom att hjälpa andra också, eftersom att jag har hjälpt mig själv.

Så vad skulle jag säga? Jag jobbar med shadow work idag, coachar människor genom olika typer av problematik. Driver en klinik som heter Casim Clinic, tillsammans med min kollega Marika, som är inriktad på hormonell hälsa, fertilitet och hypnos. Så jag är en kvinna som vandrar på världen och möter mig själv varje dag.

Och genom det så har jag fått massor med verktyg som jag själv använder när jag hjälper andra. Klinik säger du, men det är fokuserat på samtalsterapi då? Precis, samtalsterapi. Jag jobbar med en plantmedicin också, som heter Rapé.

Inte olaglig, väldigt viktigt att tillägga det. Är det den man skjuter upp i näsan? Exakt, precis. Jag har ceremonier i det.

Och sen så har min kollega samtal också, och hon har jobbat med hypnos. Och nu hyr vi in oss, för vi hade ju vår klinik på Gärdet. Så nu jobbar vi tillsammans med en akupunktör också.

Vi kommer att länka till den kliniken i avsnittetsbeskrivningen för den som vill kolla upp det mer. Vad fint, tack. Det jag tänkte på, du sa att du gick in i väggen och öppnade upp för den här världen.

Fanns den i ditt tankesätt innan också, eller var det helt nytt? Jag skulle nog säga att jag alltid har varit en person som har känt ganska mycket. Men eftersom att jag har haft ett filter av självhat, så har de känslorna och jag skulle nog säga att jag har en stark intuition. Och har alltid haft det genom hela min uppväxt. När jag har gått in i ett rum så har jag känt massa saker. Men just på grund av att min kärlek till mig själv inte har varit så stark, så har det blivit att jag jämt har beskyllt mig själv. Om jag känner någonting, det är jag som känner massa saker, eller det är jag som är konstig.

Och på det sättet kan man säga att jag nästan har stängt av den delen av mig. Och sökt bekräftelse utifrån. Så för mig har det blivit att jag har sökt bekräftelse via prestation.

Att vara duktig, att få mycket bekräftelse. Och man vet när man har gått igenom mycket saker i sitt liv och kanske inte riktigt har blivit vän med det. Eller velat nudda på det.

Det lagras ju i vårt undermedvetna och vi opererar mycket från våra skyddsmekanismer. Och man kan säga att mitt nervsystem har alltid varit i fight eller fly. Då har det blivit att jag har flytt in i, jag skulle säga att jag var en arbetsnarkoman.

För jag var så beroende av att hela tiden höra hur bra jag var. Det finns nästan inget stopp när man är i det. Det blir någon form av en kick, det blir nästan som ett beroende.

Då kanske du uttrycker dig på ett annat sätt. Men det du beskriver känns också som att det kan vara ett ganska lätt sätt att faktiskt hamna i. Att man tar mycket skit av folk. Eller förstår du vad jag menar? Att man låter folk behandla en ganska dåligt.

Nu kanske inte du har varit i en sån situation. Men det låter inte helt omöjligt när man har mått som du. Att man också hamnar i en dålig relation med en partner.

Eller med en vän eller lite sån sak. Så är det ju. När det är viktigare för mig att bli bekräftad.

Att göra någonting bra. Då är det ju såklart, jag har ju stannat i väldigt många relationer. Där jag skulle ha dragit för väldigt länge sedan.

Men för mig var det viktigare att bli bekräftad. Då blev det att jag inte satt gränser. Till exempel även på arbetsplatser som jag har varit.

Det har ju inte varit bra arbetsplatser. Men eftersom att jag har gjort någonting bra. Då har det blivit att jag har fokuserat på att.

Ja men nu ska jag få den här personen att vara nöjd med mig. Och det kan du ju göra till en viss gräns. Till exempel för mig var det ju.

Jag fick ju psykosematiska symptom. Att jag fick domningar i händerna. Hela halva ansiktet domnade bort.

Jag kunde inte klippa längre. Jag kunde inte höra ljud. Och fick återupprepade panikångestattacker.

Dagligdags typ? Ja men det var någon gång där jag fick det. Under flera dagar så var det så här varje dag. Och det var ju en sån.

Man tror ju verkligen att man ska dö. Så jag kommer ihåg en gång jag typ sprang ut med pyjamas. Och var helt så här.

Ja det är nu jag dör, jag dör. Jag tappar, jag tappar. Alltså jag var helt.

Och det blir ju nästan som att du tror att du ska tappa det. För det blir ju sån förvirring i hjärnan. Och du vet.

Inga verktyg till att hantera det. För att dom verktygen jag har tagit vid. Går inte längre. Jag kan längre inte fly från mina känslor. Och då. Så fick jag.

Jag fick ju bli sjukskriven då. Och det var typ det jobbigaste som någonsin kunnat ha hänt mig. Att inte kunna prestera.

Ja jag tänkte det. För en arbetsnarkoman som vill prestera. Det känns ju som att.

Jaja, då kan jag lika gärna skjuta mig i huvudet. Alltså typ så. Men om du så här hjälper oss med begreppet shadow work.

Vad innebär det? Ja. I din syn. Så min syn.

Det kommer ju från psykologen Carl Jung. Om man har gått i skolan och lärt sig det lite grann. Men det betyder att man pratar om delar av oss själva.

Som vi förnekar, undviker eller förtrycker. Så det kan vara så här logiskt väldigt, väldigt enkelt. Så kan det vara att när du var barn.

Så kanske du var arg. Och då blev du tillsagd att du får inte vara arg. Det är väldigt fult att vara arg.

Du måste vara tyst. Då lär man sig stänga av delar av sig själv. Så när man kanske känner sig arg ibland.

Då kanske man istället fryser till. Eller man kanske inte vågar säga att man är arg. Eller att man vågar inte uttrycka sig.

De här känslorna de försvinner ju inte. Utan de lagras ju i vårt undermedvetna. Och de påverkar oss senare i vårt liv.

Och det kan ju bli till exempel. Om jag inte har tillåtit mig själv att få vara arg. Då kommer jag bli väldigt kanske tryggad av andra som är arga.

För det finns någonting i mig där som jag behöver läka eller bli vän med. Så shadow work handlar inte om att man ska bli av med något. Utan mer att integrera sig med det som man har förnekat.

Och med hjälp av till exempel meditation. Eller kanske EFT-tapping. Eller kallbad.

Många av de här teknikerna är ju för att man ska komma i kontakt med sig själv. Och sitt undermedvetna. Och det som jag guidar människor i. Det är att lära sig att integrera sig med de känslorna.

Och när vi har känt oss väldigt rädda som barn. Till exempel när vi var arga och blev tjejmade för att vi var arga. Då blev det ju att vi blev lämnade arga själva.

Och så med mitt stöd. Så först och främst så plockar jag ju fram medvetenheten genom att säga till personen. Då att när du är arg nu så kanske du känner känslor av skam.

Och de känslorna av skam kanske sitter i bröstet. Sitter i magen. Det kanske gör att du i sociala sammanhang vill dra dig undan.

Eller kanske till och med bli jätteaggressiv. Alla de här delarna kommer ju upp i olika typer av situationer. Så genom att jag vägleder så hjälper jag människor att sitta i de känslorna utan att fly.

Och vad blir resultatet utav det? Det är ett väldigt fint resultat för att det först och främst skapar en sån extrem medvetenhet. Och man kan se att det här självhatet successivt blir en självmedkänsla. För att vi tror oftast att vi är väldigt ensamma i att känna.

För vi vet att när vi trycker ner väldigt mycket av våra problem och trauman så kan vi ju få olika typer av skyddsmekanismer. Och jag till exempel hade väldigt mycket OCD. Det blev liksom som mitt täcke över massa andra känslor.

Och det kändes ju väldigt skamsänt att säga att man har OCD. Vet ni vad, i det här sociala sammanhanget så känner jag att jag kommer tappa det. Eller nu på gatan är jag rädd att jag ska köra över någon.

Alla de här tänk om, tänk om skapar en känsla av att du är konstig. Att det bara är du som känner och tänker så. Så det har jag också sett på mina workshops.

När jag är väldigt öppen och berättar min sårbarhet, att för mig trampades jag jättemycket med OCD. Då blir folk, åh gud jag har också det. Och shit jag trodde jag var den enda som tänkte att jag håller på att bli galen nu.

Eller jag är rädd att jag håller på att bli galen. Jag sa det nej, det är väldigt vanliga OCD tankar som man har. Så jag tror normalisering tar bort det här dömandet man har gentemot sig själv.

Och väldigt mycket medkänsla. Och jag tror att det i sin tur ökar ju till exempel din emotionella intelligens väldigt mycket. För att när vi är fast i våra sår, eller vad ska man säga, ego eller sympatisk nervsystem.

Då har ju inte vi lärt oss att reglera våra känslor. Vi har ju inte lärt oss att känna in vad är det

som händer i mig. Och eftersom att man inte har empati till sig själv.

Så blir det väldigt svårt att skapa empati för andra människor. Så jag skulle säga att när man gör shadow work och när man integrerar sig med sig själv. Det i sin tur skapar en enorm empati för sig själv.

Det skapar en, man lär sig reglera sina känslor. Man lär sig självmedvetenhet. Och det i sin tur ökar ju din emotionella intelligens jättemycket.

Just det, kan du förklara lite grann vad det är för någonting också? EQQ tror jag man brukar bedöma det va? Ja, man brukar säga att till skillnad från typ IQ som är det här logiska och matematiska. Så handlar emotionell intelligens om egentligen hur vi förstår, tolkar och hanterar våra känslor. Och i den världen som vi lever i idag, då mäter man oftast IQ mest.

Liksom i arbetsplatser och egentligen hur duktig är du? Hur mycket kan du prestera? Medan det vi ser mycket på arbetsplatser det är ju att relationen med våra chefer fungerar inte. Vår relation med våra kolleger inte fungerar. Och det är ju på grund av att vi inte lärt oss att förstå oss själva.

Man pratar om att EQ är någonting som vi tränar upp. Genom att vi lär oss hantera våra känslor. Genom att vi lär oss förstå oss själva.

Det är det som också lär oss förstå andras perspektiv. Och jag tror att det begreppet kom väl på 90-talet. Av Daniel Goldman som pratade väldigt mycket om just de här fem komponenterna.

Självmedvetenhet, empati, motivation, social kompetens och självreglering. Jag kan också bara tillägga att jag tror att jag läste för några år sedan en studie, eller en sån framtidsversion. Att de personerna som kommer att vara framgångsrika i framtiden kommer att ha hög EQ.

Det är där man ska lägga fokus. De som är smarta IQ-mässigt kommer tyvärr inte kunna mäta sig med AI. Precis, och det märker man ju idag.

Jag märker det mycket med människor runt omkring mig. Som kanske inte har gjort den här inre resan som jag har gjort. Där har de kommit någonstans till en återvändsgränt.

Att jag är skitduktig på mitt jobb, men jag kan inte hantera mina känslor. Jag kan inte hantera andra människor. Jag kan inte komma i kontakt med min empati för mig själv.

Jag har presterat så mycket, men jag kan inte ha fungerande relationer med andra människor. Då är det rätt kört. Då är det rätt kört.

Jag har lite delade tankar och åsikter, privatpersonligen, just kring Shadowwork. Kan det finnas någon baksida med det? Eller att man fastnar i det lite för mycket? För jag kan ibland uppleva att vissa människor som har hittat det här och pratar om det, att de ibland fokuserar för mycket på Shadowwork och kanske är lite dåliga på att nu har jag jobbat med det. Det finns också vid en punkt där man faktiskt måste släppa att gå tillbaka i det förflutna.

Förstår du lite vad jag menar? Jag tror att det handlar mycket om att vi idag, inte idag egentligen, vi är så beroende av att identifiera oss med saker. Det är så lätt att skapa en identitet till din inre resa. Sen handlar det om att du har pratat med den personen och den har bekräftat att den är fast i något.

Jag tror att många människor tror att jag också är fast i den här grejen. Jag är marknadsförd, jag pratar mycket om det på mina sociala kanaler, jag är själv en väldigt djup kvinna, jag gillar att reflektera, analysera. Så många tror också att jag också är fast i det.

Fastän jag är extremt närvarande i nuet. Det finns inte en chans att jag är fast i saker alls. Men jag vet inte, är det en föreställning eller är det att du har pratat med den personen och den har sagt såhär, jag är verkligen fast i det här med Shadow Work.

Det är inte en person så bara, utan det är väl kanske min upplevelse kring det. Sen kan jag tycka rent allmänt att folk är jävligt sentimentala. Jag har lite svårt för sentimentalitet och hela tiden backa historiskt och leva sitt liv som man förstår att man utgår ifrån hur det var när man var för 20 år sedan.

Att man litegrann ibland missar närvarande i nuet på något sätt. Det är både folk som är spirituellt laggda, men det kan också vara helt vanliga, dödliga människor om vi säger så. För till exempel för mig, när jag lär ut i Shadow Work, det som är det absolut viktigaste, för jag tar in schematerapi, för schematerapi är väldigt lik, det är typ som Shadow Work.

Du går in i olika delar av dig själv och sen ska du med hjälp av kanske hypnos, KBT, sen har de psykodynamisk terapi där du ska integrera dig eller förändra de här känslorna du har. Så det jag brukar, när jag lär ut i Shadow Work, då brukar jag alltid vara väldigt tydlig med att när du fastnar i en känsla, eller när du fastnar i ett minne, då är det den lilla i dig som har kommit fram. Och det är väldigt viktigt att först trygga det här barnet, berätta att okej, jag vet, du är i den här situationen nu, det känns lite jobbigt, jag förstår det, jag hör det, jag ser dig.

Och om det har blivit så att man har tappat kontakten med nuet, för det gör man när man hamnar i kanske dissociation, då är man mycket mer i sin trans, i sin trauma. Och då säger jag till exempel, det jag har lärt mig i schematerapi, att du ska komma tillbaka till nuet nu. Du ska tugga på någonting starkt, du ska slå på någonting hårt, du ska räkna föremål i rummet, för att du ska försöka komma tillbaka till nuet så mycket som möjligt.

Men om du hela tiden, jag är väldigt emotionell till exempel, jag är en extremt sentimental kvinna som har väldigt lätt till tårar, jag gråter väldigt ofta, hör jag en berättelse skulle jag sitta med dig och höra något. Jag känner väldigt mycket, men jag är extremt närvarande i nuet. Men om jag inte är närvarande i nuet, det är klart att jag hela tiden kommer att säga, du vet vad min pappa gjorde sådär, min mamma gjorde sådär, eller spirituella personer som har hittat någonting, jag vet inte, någon planet, någon annanstans, de är också såhär, allt är ljus och ljus, och det är helt omöjligt, för det är inte det här på jorden.

Vi måste veta att det är bra, det är dåligt, det är vissa bra dagar, det är vissa dåliga dagar, då är vi inte heller närvarande i nuet. Då har vi inte riktigt landat i vad det är vi ska bearbeta, eller vi kanske fortfarande bearbetar, vi kanske till exempel inte har kommit tillbaka till nuet i vårt arbete med oss själva, och det tänker jag väldigt mycket på, att i mina workshops är det väldigt viktigt för mig att hela tiden grunda.

Vi tar tag i en känsla, vi går in och jobbar med den, vad händer i mig? Ser jag att någon inte är här och nu, då tar jag tag i den personen. Vad är det du känner just nu? Okej, så tar jag tillbaks. Det är därför jag tycker till exempel att det är fantastiskt att det finns breathwork.

Jag tycker det är fantastiskt att det finns, nu är inte det lagligt i Sverige, att man kan jobba till exempel med plantmediciner på olika sätt. Men, jag har också varit på breathwork i stora grupper, där jag har sett att folk inte har landat i nuet, för att de är kvar i en känsla. Och då har personen inte fångat upp den.

Så då går den här personen ut från klassen, är kvar i trans och har inte riktigt landat i nuet. Då blir det en extrem medvetenhet med att balansera de här delarna. Det hade jag velat att folk pratade mer om.

Men vet du vad jag tror? Jag tror att alla inte har den kunskapen, faktiskt. Till exempel, jag är ärlig och frågar mig själv, kan jag hantera 20 personer just nu? Kommer jag kunna ge alla de personerna i steg ett i kärlek när man börjar? Jag behöver en lite mindre grupp, för jag behöver fånga alla män. Och nu handlar det inte om att jag ska positionera mig själv som en perfekt person, för det är viktigt.

Jag har en extremt hög emotionell intelligens. Och det är på grund av att jag har jobbat med mig själv i tio år, jätteaktivt. Så att när jag är i en grupp… Sen måste jag också bara säga och intrycka, det har du gjort.

Sen har du ju faktiskt varit frisör, vad sa du, 22 år. Hundra procent. Lärt känna människor, sett människor, läst in.

Alltså, hundra procent. Det är ju det som också har hjälpt mig i allt det här. Men det spelar ingen roll om jag… För jag känner jättemånga frisörer som har jobbat som frisörer i 30 år.

Men de har inte jobbat med sig själva. Så de blir kränkta om deras kund säger att färgen inte var bra. De kanske vill göra om.

De har ingen empati för den personen. Så då blir de arga istället. Men det var en bra grundskola för dig, eller en grund att ta dem.

Och sen när du lägger på det, när du börjar jobba med dig själv, då lär ju väldigt många bitar falla på plats. Exakt. Precis.

Det jag ville komma fram till var att jag tror att man kanske inte har fångat upp alla i rätt tid. Så jag tror att man behöver fråga sig själv. Kan jag hantera så här många människor i en grupp? Kan jag göra så här mycket? För jag tror att vad vi än gör… Alltså, hur djupt vi än kommer… Du vet när folk har varit på ayahuasca-retreats och sånt.

Har de fått landa i nuet, verkligen? Har de kommit tillbaka? Eller har guiden släppt dem i alla de här känslorna? Det är klart att de kommer fastna då. Ja, när vi är inne på det måste jag också bara säga just ayahuasca. Nu vet jag inte hur trendigt det var, men det var väldigt trendigt i alla fall för fyra-fem år sedan.

Det pratades om, i alla fall i min värld, mycket. Och jag kom i kontakt med det väldigt ofta. Det gör jag inte längre, men det kan också vara så att jag har ändrat mina egna personliga algoritmer.

Det kan vara det. Men det jag tänkte just med ayahuasca är att det är lite farligt. För när det trendade så, så kunde det vara vanliga människor som precis har hittat någon liten gnutta av spiritualism.

Och det första man gör i sin resa är att man åker på ett ayahuasca-retreat i typ Spanien eller någonstans. Och så får man sådana extremt starka upplevelser. För snabbt.

Det hade kanske varit bra att sitta och meditera en, två år dagligdags. Så man är lite förberedd vad som kan hända innan man gör en så stark resa. För jag tror att det blir lite för dopat att köra på direkt.

Det första man gör är att göra en sån stark grej. Att bara meditera. Sitt en timme och meditera.

En timme av dagen, sju dagar i veckan. Så kommer du också få uppleva jävligt jobbiga saker från början innan du har kommit så pass djupt. Nu kan jag gå djupt med en ceremoni till exempel.

Jag håller med. Jag tycker det är otroligt problematiskt. Det är fortfarande väldigt stort.

Så det är inte bara för fyra år sedan. Det är människor som kanske har jobbat med den två, tre gånger. Gjort den och känt sig jätteupplyst.

Åh, det här måste jag ge till alla. Och så ska de ge det till någon person som har helt andra förutsättningar. Kommer från en helt annan plats.

Har en helt annan trauma. Och tror att den personen ska möta det på samma sätt som du har gjort. Nej, jag skulle inte rekommendera det faktiskt.

Om en person kommer till dig och du rekommenderar Shadowwork till den. Och ni sitter och jobbar med den. Hur kan det se ut rent generellt? Nu ser det olika ut till varje person till person.

Hur lång tid brukar det ta? Hur brukar personen känna sig efteråt? Vad händer när man är klar? Man kan antingen gå på mina workshops. Och då börjar man såklart med att gå tillbaka. Man går tillbaka till sin barndom.

Man går tillbaka och ser. Vad har välkomnats hemma? Vad har jag fått känna? Vad har jag inte fått känna? Vad hände när jag kanske var duktig i skolan? Vad hände när jag kanske var mindre bra? Vad sa mina föräldrar till mig? Och genom det så får man ju en tydligare bild. För oftast har man kanske inte backat bandet och vet till exempel.

För många säger såhär, men gud, ah fan. Nu kommer jag ihåg. När jag var duktig i skolan, det var då jag fick höra såhär.

Jag var jätteduktig, jag var jätteduktig. Men man har inte tänkt på att det kanske är det som har drivit en. Så det blir ju en sån här peffernis.

En aha, du vet. Oh shit, det är verkligen så det är. Och sen så går jag vidare genom att förklara vad som kan hända.

När man sitter i de här typerna av känslor. Jag förklarar nervsystemet. Så det kan ta… Jag brukar säga att man kommer till mig en till tio gånger.

Sen jobbar jag ju ganska mycket med rapén när jag gör Shadow Work. Så man kan börja gå hos mig några gånger. Rapén är ju en plantmedicin från Amazonas.

Det det gör är att det sluter ihop hjärnhalvorna. Och försätter det i ett meditativt tillstånd snabbare typ. Och då, nu vet inte jag hur flummig jag kan vara i den här podden.

Du får ju vara jätteflummig, för det här behöver de logiska personerna som lyssnar på det här också. Så jag är väldigt intuitiv då. Så jag hjälper mina klienter att plocka upp känslor.

Som är kopplade till barndomen. Så man blundar hela tiden, man mediterar. Då säger jag till exempel, nu kommer en känsla, den sitter i bröstet.

Det gör att du vill fly härifrån. Det är helt okej, jag hör dig. Och så sätter jag mig bakom.

Det här är bara en känsla, känslor är ingenting man är. Det är något vi hör. Nu ska vi tillsammans transformera den här känslan.

Och då går ju den från att vara läskig, jobbig. Jag vill fly in i mina skydd. Jag vill hitta en lösning. Till att, åh, med känsla. Åh, det var inte så farligt. Och det i sin tur skapar ju en befrielse.

När man kan frigöra sig från jobbiga känslor. Och sen så fortsätter vi under resan. Och sen ser man, när man gör AP så ser man också att det börjar lite läskigt, jobbigt.

Kontrollbehov. Det pirrar i kroppen, jag känner det i kroppen. Och helt plötsligt vill kroppen röra sig jättemycket.

För att man har inte varit i kontakt med kroppen så länge. Och då kan jag säga, antingen kan vi skaka. Vi kan mycket sitta runt höfterna, ryggen.

Man kan känna mycket saker i kroppen. Och då guidar jag, jag jobbar ju inte så mycket. Jag kan ju inte yoga på det sättet.

Så då kan jag rekommendera dem att gå till. Till exempel min kollega som heter Irissa, som jobbar med akupunktur. Där kan hon liksom fortsätta frigöra via nålar.

Hon gör så här emotional release, som akupressur typ. Och så fortsätter man gå hos mig. Till slut så har man, vad känner man? Man känner sig mer närvarande än det är nu.

Man förstår sina tankar mer, sina känslor mer. Man kan ändra sina beteenden. Sen är det så här, det tar ju tid att göra shadow work.

Och det säger jag ju också. Eftersom att vi lever i en värld idag, där det ska vara snabbt. Det är dopamin.

Så måste jag också skapa den här medvetenheten att det här kommer inte gå fort. För att idag så vill vi gärna ha den här snabba tabletten. Som ska ge det här snabba resultatet.

Och det är någonting som jag får kämpa mycket med. För jag vill heller inte att människor ska ha så höga förväntningar på mig. Så jag är ingen gud.

Jag kan inte lösa problemet så fort. Utan jag bjuder in dig till någonting. Jag ger dig verktyg.

Sen kommer du behöva jobba med dig själv. För jag har märkt att det är så här, jag vill ha det här och jag vill lösa det här. Kan du hjälpa mig? Nej, jag kommer inte kunna hjälpa dig med det.

Du kommer behöva göra jobbet själv. Jag är en katalysator som kan ge dig verktyg. Sen kan ju rapén.

Den hjälper ju till för att du möter känslor. Och oftast är det det som vi människor är väldigt rädda för att göra. Det är att möta saker som vi känner.

Vi har flytt in i prestation. Vi har flytt in i att vara roller. Alltså identiteter.

För att om du är här hela tiden, apropå när vi pratar om spiritual bypass. Då är du också i en roll. Till exempel, jag är uppvuxen från halv palestinier.

Så jag är uppvuxen i en muslimsk familj. Där det också finns kulturellt arv. Hur en kvinna ska vara.

Och det jag har jobbat väldigt starkt med. Det är att avse mig identiteter. Till exempel, jag var väldigt medberoende i relationer.

Jag var ju den här bästa frun. Den här bästa flickvännen. Och det identifierade jag mig med.

Men när det försvann, då insåg jag att jag var identitetslös. Och då kände jag mig ganska miserable. Så för mig har det handlat mycket om att ta bort de här identiteterna.

Till exempel, jag jobbar som shadow work coach också. Det är väldigt lätt att få det här bruset. När människor är så här, du är så bra på det här och du är jätteduktig.

Tack för att du har hjälpt mig. Jag måste hela tiden checka mig själv. Stopp, stopp, stopp.

För att vi har så lätt idag att vara… Vad säger man? De här rollerna som vi har. Om vi inte har en trygg anknytning till oss själva. Så är det väldigt lätt att fastna i de rollerna.

För att vi får väldigt mycket beröm. Och det där lilla barnet i oss är det som suktar så mycket. Och det kan göra att vi kan fastna i det.

Istället för att hela tiden… Många spirituella människor pratar om att egot är någonting negativt. Drop your ego. Your ego is this and that.

Det har jag sett cirkulera ganska mycket på sociala medier. Men för mig har det inte… Jag vill inte fly från mitt ego. Jag vill förstå mitt ego.

Mitt ego finns här. Jag vet att mitt ego nu gick från det här rummet och kände värsta bruset för att de tyckte jag var så duktig. Det är okej, men låt inte det identifiera mig.

Om jag kan lära mig det så tror jag att det automatiskt kan spegla sig i mitt arbete. Därför försöker jag hela tiden att avsäga det från mig själv. Men också guida människor att avsäga det från sig själva.

Och jag tycker att det har varit det svåraste som finns. För att det känns som att man är väldigt vilsen i en värld. Utan nåt.

Men det är också det som meditationen tar dig till. Det tar dig till stillheten och vara trygg och bekväm i stillheten. Sen kan jag säga att jag kämpar idag för att vi lever i en värld där vi snabbt kan få identiteter.

Jag lägger upp en bild. Jag får likes. Jag fick det där snabba dopaminet som gav mig lite härliga kickar och sen blev jag beroende av det.

Så vi är alla egentligen beroende människor. Och det är ju ett helt avsnitt i sig. Så det tänker jag inte ens fördjupa er.

Det är ett stort problem. Däremot vill jag bara benämna lite grann. Vi kan prata lite snabbt om det innan vi avslutar.

Men det var det du sa. Jag tyckte det var så passande att det kommer in folk och vill ha en quick fix till dig. Och i ungefär detsamma mening så sa du också att du inte är Gud.

Och då tyckte jag att det som kom upp i mitt huvud passade så bra. Just det där att vi vill ha det snabba hela tiden. Att vi har glömt och tappat det här med så och skörda begreppet.

Om du förstår vad jag menar. Kristendomen pratar väldigt mycket om att så och skörda

frukten. Och därför tyckte jag att det var så fint med det här att du nämnde Gud i det hela.

Att saker och ting tar tid. Vi måste jobba med det eller bearbeta eller vad man nu vill göra under en längre tid. Och sen när man har gjort det kan man skörda det.

Och det går liksom på allt. Det kan du stoppa in i relationen. Ska du ha en bra relation så måste du själv så arbeta med det.

Sen kan du skörda att din relation har varit bra. Likadant med företagande eller vad som egentligen. Att du måste få in det.

Och som du nämnde att jobba med sig själv. Okej först måste jag så, det gör man hos dig. Då sår jag under en session med dig.

Sen kanske det kommer sex månader där jag måste skörda det jag sådde hos dig. För att sex månader efteråt kunna skörda frukten. Att vi måste börja återta det tankesättet som står i många religiösa texter.

De har varit väldigt inne på detta. Men vi har tappat den kopplingen med att allting ska gå så fort. Ja och jag tänker, vad fint, jag visste inte det om kristendomen.

Eftersom jag kan inte så mycket om det. Men till exempel inom islam så pratar man väldigt mycket om något som heter sabr. Alltså tålamod.

Att tålamod är något som är så viktigt och så värdefullt. För att det är också det som skapar till slut, det utvecklar också din empati. För att när jag inte är tålamodig, då har jag ju ingen empati för mig själv.

Men så fort jag också har landat i tålamodet med mig själv. Då kommer jag också kunna ha det med andra. Sen handlar det om att vi ska acceptera allting från andra.

Men det är väldigt fint att kunna utvecklas i sitt tålamod. Och det är det mest, jag skulle säga att det är det som vi kämpar väldigt mycket med idag. På grund av att det är så snabbt för vår hjärna.

Jag menar, vad är det, en dag vi tar in är väl bara människan tog in på typ sju år. Ja, någonstans, det är extremt mycket. Samtidigt vill jag också, jag vill inte ha de förväntningarna på mig heller.

För jag har ju den här medialiteten. Jag märkte till exempel när jag hade en tjänst som hette medial vägledning. Då märkte jag vad jag fick för klienter.

De ville ha svar på, skulle de träffa den här mannen? Skulle han komma där? När kommer de få den här? Då var jag som, men gud, nu positionerar jag mig själv som jag inte, jag vet inte det. Där får man, det finns något högre än mig. Jag kan inte, vad är min roll? Min roll är att jag kan hjälpa dig så att du kanske kan lita på dig själv mer.

Så att du kanske kan attrahera den mannen. Men jag kommer inte kunna säga till dig att han kommer om tre månader. Det tycker inte jag, jag vill inte ha det ansvaret på mig.

Nej, det kan bli faktat. Men avslutningsvis då, vilka bör göra detta? Eller vilka bör besöka dig eller jobba med Shadow Work? Jag skulle faktiskt säga att alla människor gör det. Speciellt ni som är så jävla duktiga på ert jobb men så himla dåliga med relationer.

Människor. Så jag skulle säga att Shadow Work är för precis alla människor. Så, där har ni, då får man gå vidare.

Så får jag tacka för det här Mona. Tack så jättemycket för att jag fick vara med.

Tandkräm Superwhite 100 gram Biomed

Creatine 400 g NXT LVL

Methylene Blue 1% 100 ml NXT LVL

Tandkräm Charcoal 100 gram Biomed

Tandkräm Calcimax 100 gram Biomed

Liposomal NMN 60 kapslar Purovitalis Longevity

Ion Silver Ionosil

Mjölksyrabakterier 12 md 60 kapslar Pureness

Schampo för lockar och vågigt hår 250 ml Naturavit

KETO Protein Toast Bread 365g BeKeto

Shadow Work med Mona Mansour