Förfäderskost med Isak Löfquist

I veckans avsnitt av Biohackpodden pratar vi med Isak Löfquist om förfäderskost och om fridykning

Biohackpodden, I samarbete med BiohackBalance – en webbshop och plattform för livsstilsoptimering.

Transkibering Förfäderskost med Isak Löfquist

I veckans avsnitt av BIOHACK-podden pratar vi med Isaac Löfqvist om förfäderskost och om fridygkning. Men Isaac Löfqvist, hemkommen såg det precis som en hektisk tid. Jag tänker att vi kan börja lite fort där.

Jag vet att du har varit i Egypten, om jag inte säger fel, men jag tror att jag minns rätt den här gången. Ja, det stämmer. Det har varit två veckor nere i Dahab, som ligger strax norr om Sharm el-Sheikh i Egypten.

Då är det inte Suezkanalen, utan den är längre österut, in kanalen upp däremot, som gränsar mot Saudiarabien. Just det, och vad har du gjort där? Där har jag varit i fridygningsmäckat och arbetat som forskningsassistent med Mittuniversitetet. Forskningsassistent, då låter man ju ändå smart.

Ja, men det kräver sitt att göra, absolut. Men vad för forskning får man fråga där, eller är det hemligt kanske? Jag vet inte om man får prata om forskning innan man går ut med det, eller vad det handlade om, eller vilket ämne, eller vad det rörde sig om. Jo, men vi kan absolut gå in lite briefly.

Det är som sagt professor Rika Chagatai, som jobbar på Mittuniversitetet. Hon är ju pionjär och forskare inom fridygning. Hon var ju nere i de här regionerna innan det blev turistresorts, typ 30 år sedan, när det bara var bedvinbyar.

Hon har forskat på det här i väldigt många år, och kommit fram till de första studierna på fridygare. Eftersom det är en ganska ung sport fortfarande så finns det inte jättemycket forskning om man jämför med de andra, mer etablerade sporterna. Hon har forskat på fridygare? Ja, men precis.

Coolt. Ja, det är supercoolt. Egypten, hela Röda havet, är ju lite av ett fridygningsmäcka.

I och med att man har ett jättestort, rikt korallregn, precis in till kusten, så det är väldigt lättåtkomligt. Både för fridygare, men även skubadykare och snarklare. Vi kanske kommer tillbaka dit senare i samtalet, men det jag då undrar en annan sak om, då har du varit i Egypten.

Jag vet inte hur lång tid har du flygat till Egypten, fyra-fem timmar? Jag tar det. Vi flög härifrån, när man bor i norra Sverige så tar jag alltid mycket längre tid. Men jag flög faktiskt Frösören till Arlanda och sen Arlanda till Istanbul.

Och sen flygde man Istanbul ner till Kärmönets kejk, så det är längst ner södra Sina i provinsen där. Jag vet inte, sex-sju timmar kanske. Och det är då en helt annan världsstad? Ja, men det är väldigt spännande kulturarv.

Även om det är turistiskt såklart så är det väldigt annorlunda jämfört med Sverige. Jag tycker alltid att det är så häftigt att resa lite längre bort, för då får man… Det är en eye-opener på många sätt och man behöver det, tror jag, i dagens tid. Fördomar och allt som man kan tänka sig.

Få lite perspektiv på saker. Och man kan inse hur bra man har det där man själv bor. Hur rent Sverige är är ju inte heller att… Nej, verkligen.

Men innan du åkte så såg jag ju, och det här var säkert bara för att det var flygresande, men du preppade matlådor för att du skulle flyga på vår väg, ens väg. Ja. Men det som vi kommer att prata en del om i det här avsnittet är att man ska äta… Jag har en teori, och jag vet att du också kan vara lite inne på den, att man ska äta någonstans där sina gener, eller där man kommer ifrån.

Det behöver inte vara där du personligen kommer ifrån, utan jag tror att man ska backa sju generationer bakåt. Att man ska äta ungefär vad mina senaste sju generationer har ätit. Är det någonting du tänker på när du åker till andra sidan jordklotet? Men det är en annan världsdel.

Tänker du på det, eller släpper du bara tyglarna? Hur tänker du kring det? För det första är det en jätteintressant teori. Det finns inte så jättemycket forskning. Jag har inte grävt så djupt i det, men om man använder sitt common sense så låter det väldigt rimligt.

Både ur att belasta miljö- och djursynhållet, men också rent näringsmässigt vissa enzymer i kroppen och se på cellnivå vad man är bäst på att metabolisera, alltså för kroppen att ta, så tror jag absolut att det kan finnas en väldigt stor relevans att äta det som finns runt omkring dig och var dina förfärder kommer ifrån. Och tror du att det kan vara en av anledningarna till att vi blir så pass sjuka som vi blir idag när vi går till Ica, som är vår mataffär, att det blir så blandat? Att du egentligen inte vet längre, du tror att en banan är svensk, men jag vet inte hur länge vi har ätit banan i Sverige. Det kan inte vara så jättelänge.

Absolut, det kan säkert bidra till en viss typ av inflammationer och andra magproblem om man inte är en viss typ av folkgrupp som kommer från ett ställe och så har man dåligt med de här enzymerna för att ta upp ett visst ämne och så äter man jättemycket av det när man bor på ett annat ställe. Då kan det kanske säkert påverka. Men framförallt skulle jag säga att alla de här, mycket halvfabrikat och allt det som vi har pratat om så mycket tidigare.

Allt det här fanns kanske inte i sin naturliga form runt omkring än tidigare. Och den här boken, Western Price, Physical Nutrition of the Generation, den förklarar det jättebra när han åker omkring och kollar på ganska många olika stammar som inte har haft kontakt med den västra människans processade mat. Och det är jättespännande, helt klart.

Och han kör någon form av näringslärar också. Det kan man väl se på vissa kostningsgott att de har gått efter hans tankesätt, tror jag. Ja, men precis.

Jo, men han fokuserar väldigt mycket på att det ska vara rena råvaror som har väldigt hög

näringstäthet. Men försöker du äta, du har koll på att dina förfäder kommer ifrån, tänker du på det här själv? Ja, spännande. Man kan ju göra såna här my ancestral saker.

Jag vet inte vad man gör, man tar blodprov och grejer måste man väl göra. Så kan de tracka, sägs det då, sitt DNA några generationer tillbaka. Ju fler som gör det här, desto mer kan man kartlägga.

Men jag har inte gjort något sånt genetiskt. Men jag vet i alla fall att sen några generationer tillbaka så kommer min familj ifrån typ lite Norge och norra Sverige. Så förmodligen så är vi härifrån.

Och förr i tiden så hade man ju en viss typ av kost. Alltså verkligen den riktiga nordiska. Och då tror inte jag man åt bananer och dadlar och annat sånt som jag själv nu äter en del av.

Nej men det är ingenting du själv tänker på utan du kör på det du tycker känns bra för dig nu men du tänker liksom inte på att då kanske jag ska äta eldkött. Då finns det mer, kanske man fiskar det där och mycket värde. Absolut, jag kan tänka lite så.

Och därigenom tror jag som, det här som jag pratade om tidigare, typ 80-20-principen. Det här att äter man rent 80% så kanske man inte behöver vara slavisk de andra 20. Eller om man vill ha 95-5.

Men då tänker jag lite likadant att äter man mestadels lokalt, då belastar man väl naturen och djuren så minimalt man kan. Och man förser väl sig själv då igen potentiellt med det bästa genetiska eller vad man ska säga. Så jag tänker en del på, jag handlar ju väldigt mycket lokalt kött från bönderna runt omkring och det är väl det mina förfäder också antagligen har gjort tidigare.

Vet du något exempel också där man kan säga att folk har ifrångått? Det är så dumt också, då får väl folk fatta det här också. Det blir ju skevt när man flyttar omkring och äter mat som man inte ska äta. Och det handlar ju egentligen inte så mycket om, det kan ju vara lika fel.

Om jag skulle flytta till medelhavet så hade min kost helt plötsligt förmodligen blivit mycket sötare. Och då hade jag förmodligen blivit sjuk, tänker jag. Potentiellt.

Och man ser ju också, det här får man ju inte heller säga, men indianerna var också sjuka när vi, vad heter det egentligen? Det heter ju inte indianer så man ska ju säga något annat fint ord. Ja men jag vet ursprungsamerikaner, för de var ju där innan han Columbus som citatäcker upptäckte Amerika kom dit då. Men när vi då kom dit så har de blivit tjocka och så har de alkoholister och så får de diabetes och så dör de.

Och det är ju bara vårat fel för att de börjar äta. Dels så får de inte jaga på deras egna marker längre. Och den maten som finns är det som vi har kommit med.

Och det tycker jag är ganska intressant för det har man ju märkt så fort. Vad som har hänt med

dem så snabbt. Och läser man den här boken, nämligen den här Western Price, då kan man ju verkligen se att det går ju på en, två, tre generationer.

Att typ farmor och farfar har aldrig varit sjuka. Men sen barnbarnen när de har ätit processade oljor och socker och vitt mjöl och hela det köret. Då har de dåliga tänder och de blir sjuka med mycket tuberkulosis och de sjukdomarna då.

Och tappar tänder mycket för att det blir bara skit. Så det går fort att göra tyvärr. Tror du det finns något annat som kan urskilja på vad man ska äta? För det här är också så, och det var omtalat förut och det har ju också blivit, men nu kom jag inte på det.

Men det fanns en, om det här var på 80-90-talet någonstans eller om det var ännu tidigare. Men det fanns någon forskare eller läkare som påstod att man skulle äta efter sin blodgrupp. Att det också skulle skilja sig.

Och jag har också hört att folk kan vara litegrann inne på, och nu blir det också lite däråt det spirituella. Att man ska också börja fundera över sin hälsa och vad man äter och hur man lever sitt liv. Beroende på vart månen stod någonstans när du föddes.

Eller lite sådana saker. Om du är född sen eller tidig månsin kan ha inverkan på sin personlighet och vad du ska äta. Det låter som den kinesiska gamla folkläraren.

Ja, men ändå. Är det bara rappakalja eller kan det vara någonstans? Om man bara ska vara vetenskaplig så tror jag att det finns inga evidens för det, som jag vet idag. Jag vet när det här kom ut för några år sedan med att man skulle äta efter sin blodgrupp.

Då brukade vi, ett gäng biomedicinkompisar, skoja om att vadå ska man bänkpressa efter sin blodgrupp också? Vi skojade lite av det, det var rätt kul. Men absolut, nu är inte jag någon immunolog eller vad man blir när man jobbar med sådant. Men det är klart att man har ju olika typer av blodgrupper och då har man ju andra typer av celler.

Det ser helt klart olika ut. Om man har olika antikroppar, olika enzym i kroppen som gör olika saker. Det är klart att potentiellt skulle det kunna finnas någonting bakom det.

Jag prenekar inte det, men jag vet inte om det finns något bakom det. Det här med månen, det är ju jätteintressant. Det blir lite förflummigt, men det är ändå en bit av komplex när man pratar om hälsan.

Jag tror att man behöver fundera kring det här själv och sen kanske man inte behöver lägga så stor vikt vid det. Jag tror att det här i dagens samhälle på något sätt att man ska säga att alla är lika på något sätt. Jag tror att det blir farligt och man ska ha ett kostråd till en hel befolkning.

Man måste säga särskilt att alla är lika mycket värda, men vi är inte lika. Det är två olika saker. Ett människoliv, ett människoliv och det är väldigt mycket värt.

Men att jag och min fru och du och din sambollefru, vi skulle omöjligt ha exakt samma

hälsoschema. För det fungerar inte olika sätt. Absolut.

Det tror jag igen om vi bara går tillbaka till det här med vart man kommer ifrån. Man vet ju att vissa populationer, om man kommer från en viss världsdel till exempel, då kanske man hanterar laktos mycket sämre. Kontra vi nordbor, ta hela regionen från Skandinavien till Ryssland, Kazakstan och Mongoliet.

Vi har ju ätit väldigt mycket kött och mejeri. Vi tål säkert bättre på metaboliserade kontra de som bor i ekvatorn, där det är mer färskfrukt, året om och fisk. Och samma, man vet att vissa asiatiska grupper, de är sämre, de tål inte alkohol lika bra.

Och då är det ju ner på cellnivå, det här är så flashigt, men det finns ett enzym som heter acetaldehydrogenas 2. Och det är ju ett av de här stegen som spjälkar alkohol, alltså bryter ner giftet alkohol. Och då vet man att de här asiatiska grupperna har ju sämre aktivitet, de har väl förmodligen mindre av de här enzymerna. Så därför tål de inte lika mycket alkohol, för att det tar längre tid för dem att bryta ner det här giftet.

Och finns det, då finns det säkert många andra sådana saker spritt över hela världen. För att det är så otroligt många, och miljöerna som vi bor på har format oss till att bli ganska olika. Även om vår grundfysiologi, APAN, tidigare är ganska lik, men vi har ändå fått olikheter.

Vad tror du att vi är, om de asiaterna är dåliga på alkohol, vad tror du att vi har sämst? Bara om du skulle få gissa, vad tror du att vård och alkyl är särligast för någonsin? Och med vård så tänker jag att du och jag som är nordbor. Ja, men vi tål inte solen lika bra som någon som är mörk och bor närmare kvarten. Ett enkelt svar.

Och vice versa, någon som är mörk och kommer hit har ju mycket sämre kapacitet på att lagra vitamindigga till exempel. Mina barn är mulatter. Finns det risk då att man fuckar upp för dem när de blir blandade till exempel? Då får de ju väldigt konstig ihopsammansättning som kanske egentligen inte, jag vet inte, det kanske inte gör någonting.

Men jag undrar om det kan vara negativt? Jag vet inte, alltså det är klart att det kan använda min och Sambos barn. De tål ju solen bättre än mig för att hon är bosnier och jag är svensk. Men samtidigt så är de lite sämre på att lagra vitamin D än mig.

Men jag vet inte, man kan ju se det både som en svaghet och styrka. Och det här blir kanske inte så extremt fall som om någon nära ekvatorn får barn med någon typ som är eskimo, säger vi. Och så bor de då på ekvatorn eller uppe i Alaska.

Då kanske det kan bli lite teoretiskt där. Och då behöver man ha med sig det, för det vet jag också. Det var jättenoga, BVC var supernoggranna med oss att vi skulle ge mina barn D-vitamin för att mamman är mörk.

Och vi var verkligen så tvungna att få extra D-vitamin. Så man kanske behöver ändå ha med sig det på något sätt för att skapa en bra grund till dem. Absolut.

Men också på tal om det här med vad vi är skapta för. Jag fick en riktig sån aha-upplevelse faktiskt. Jag har i våras, tidig vår 2024, typ mars, så var jag och min festmurrar på Cap Verde.

Och det är ju ganska nära ekvatorn. Jag tror aldrig jag varit så långt ner mot ekvatorn tidigare. Och helt vinterbleksvensk när jag kom dit.

Och UV-strålningen är ju maxad, för det är den där kring ekvatorn hela året om. Det är ju typ 11-12 liksom. Så mycket har vi aldrig i Sverige.

Jag tror inte ens vi har det i södra Europa kanske. Och då var det som att jag alltid älskar solen och älskar att vara ute och sola och vara utomhus. Men jag ville knappt vara ute när klockan blev tio, för då blev UV så stark.

Då var det som att någonstans evolutionärt i min ryggmärkt så var det så här, det här är en citatecken av biological mismatch. Att du bör inte kanske vara här den här tiden eller vad det nu kan vara. Att du har flygit så långt i ett flygplan på så kort tid och inte hunnit anpassa dig.

Så det här är för extremt. Jag kunde nästan känna det, att solen var så himla stark. Det var nästan lite olidligt.

Och jag har aldrig känt så tidigare. Jag har ändå hängt mycket ner i Kroatien på somrarna och blivit jättesolbränd för att vara svensk. Samtidigt såg jag en kalistennisk kille, han var helt mörk, alltså svart.

Han var ute och tränade mitt på dagen klockan tolv när UV är maxad. Han var i solen och trivdes hurasomhelst. Det är så coolt att vi faktiskt, även om vi är så lika, har anpassat oss till så olika.

Det var en jättehäftig awakening jag fick i huvudet när vi var där. Den här anpassningen var jättekul. Det är fett.

Kan det här också spegla sig att man är olika uppbyggd? Ligger det också rent genetiskt eller tror du bara att det är hur man blir född? Att man är bättre på olika saker, alltså mer fysiskt. Nu är du ganska lika i kroppen och du är mer välträdande. Vi har säkert ganska grundsamma förutsättningar.

Kan det slå lite hur som helst beroende på? Jag tänker att nu är vi så många människor på jorden så såklart kan det bli lite hur som helst. Men om man tittar på populationen, vi tar hela Sverige och så jämför vi det med hela kapp världen. Det är klart att vi kommer hitta olikheter.

Teoretiskt borde vi till exempel i Norden, nu är vi ganska långa för att vara nordbor. Men egentligen i ett kallt klimat så borde man vilja vara kortare, mer kompakt. Och framförallt ha en kortare överkropp och mer fett så att man skyddar alla organ från kylan.

Medan alla som är jättemörkigare bor kring ekvatorn. De behöver inte ha något underhudsfett. De vill ju istället ha lite så att de kan ge avvärd, svettas och ge bort.

Och där istället kan man se att många har långa stora muskelbuka och vi är längre. Så det är också jättespännande. Och helt klart att man kan få, du föds med olika antropologiska kroppsmått.

Vissa föds med längre ben och kortare överkropp. Och då har man mer biomekaniken, då kommer du bli en bättre maratonlöpare. Men kanske en sämre simmare.

Och föds man då tvärtom, du har lång överkropp, korta ben och kanske stora fötter. Långt armspann och gorillaindex. Då kanske du blir en bättre simmare men du kommer aldrig kunna springa OS-finalen i maraton.

Till exempel. Det är jätteintressant. Det har jag också haft en teori.

Jag har tänkt att alla människor föds med ungefär samma förutsättningar. Det som avgör egentligen om man blir duktig på någonting, det sitter i huvudet. Men det kanske inte helt och hållet stämmer det heller.

Utan det är ju klart att det fysiska också har inverkan. Men jag är lite inne på att stor del är din inställning till att kunna utveckla dig själv. Att det är det som avgör om du blir jävligt bra på någonting eller inte.

Ja, men självklart. Absolut. Så gör väl det de sista procenten.

Men jag tänker igen, om man kollar på OS och tittar på alla olika sporter. Då ser ju de flesta ganska lika ut i de typ 20 bästa atleten i varje sport i världen. Och det säger lite att är du två meter lång då kommer du aldrig köra ringar i OS-gymnastik.

För att du har för långa hävar och det blir för jobbigt. Som exempel. Så enkelt är det.

Jag tror som du säger också såklart. Människan är ju också väldigt duktig på att anpassa sig. Vi ser att man kan springa maraton i öknen.

Man kan fridyka ner till typ 120 meters djup på ett andetag. Man kan bestiga K2 Mount Everest till och med utan syrgas. Det är ju väldigt anpassningsbart.

Även om inte det rent fysiologiskt sker på en, två, tre generationer. Utan det kanske tar väldigt många år. Men vi är ju blir ju duktiga på att utveckla någon form av adaption under livsstilen.

Så även om du och Martin flyttar till Medelhavet så kommer du säkert. Dina pigment under tid kanske faktiskt bli bättre på att tåla solen när du bor där. Likadant att din, vad heter det? Din tarmbakterierna i din mage de kanske också ändrar sig när du byter kost.

Men det tar många år. Vi vet ju att vi är väldigt anpassningsbara. Och det är ju därför också människan har förmodligen överlevt så bra i evolutionen.

För hade vi inte kunnat anpassa oss då hade vi inte suttit här idag. Så är det ju också. För vi har

ju suttit hos oss.

Så enkelt är det med. Så det kanske också bara blir ganska platt och enkelt att bara säga att man ska äta som. Generationen bakåt.

När vi faktiskt också har varit ett kringresande folkslag. Och säkert också genomgått olika kriser på olika sätt med olika mycket mat. Så vissa generationer kanske haft jättemycket mat medan andra generationer har haft jävligt kastigt mat.

Ja, absolut. Ange podcast 20 för 20% rabatt på hela sortimentet på biohackbalance.se Men det du sa från början där med fridygning. Att de forskar på fridygare är hon med namnet som jag inte alls kommer ihåg vad det var.

Ja, professor Erika. Professor Erika, ja du sa någonstans andra. Vad är det man forskar om då? Vad är det man vill veta? Vad är det som är så intressant med fridygare? Vi har också haft Tobias i podden som jag vet att ni känner.

Fridygningsgäng liksom. Mycket har väl handlat om att ta reda på vad som händer vid just fridygning och när man håller andan. Så hon forskar på, när du åker ner dit, forskar hon på dig eller forskar hon på andra folk? Nej men då forskar vi på andra folk.

Och varför vi är just i Dahab är ju för att det är ju som jag sa tidigare fridygningsmäckat. Det är mycket lättare att få tag på väldigt många fridygare och både duktiga men också nybörjare och allt däremellan. För att alla håller till där.

Det finns ju ett stort hål som heter Blue Hole i korallrevet. Då är det hundra meter djupt och det är liksom nästan vid stranden. Och då kommer hela världens elit inom fridygning.

Då kommer de dit och så simmar de ut och lägger ut bojar och rep med tyngre. Och sen så ligger de och mediterar och andningstränar och sen så tar de sitt andetag och sen dyker de väldigt djupt då helt enkelt. Just det.

Men vad har hon för ingång på det? Tror hon att det är en positiv effekt eller tror hon att det är en hälsosam effekt? Vart lutar det eller vart är hennes brinn någonstans? Det finns en intressant teori också. Det är egentligen motsatsen. Vi har ju sprungit på savannan.

Men sen finns det en annan teori som kallas vattenapa-teorin. Jag har inte läst jättemycket och grottat ner i det här än. Men det är väldigt intressant för den säger att vi har evolutionärt gått ner i vattnet och så har vi blivit bra på att dyka.

Och det finns ju många stör för vattenapsteorin just för att vi människor är faktiskt väldigt bra på att dyka. Och man kan se att vi har väldigt många andra likheter med andra marina däggdjur. Alltså typ sälar och valar.

För de behöver faktiskt också komma upp ibland och andas ta ett syre. Och då har man sett likheter med det här och så försöker hon hitta någon form av tes till att koppla ihop det. Exakt.

Och en intressant grej är ju faktiskt att fridykning potentiellt kan öka mjälten. Och mjälten lagrar ju röda blodkroppar som innehåller hemoglobin som bidrar med syresättningen till kroppen. Och dyker vi djupt och håller andan då kan mjälten kontrahera och då skickar den ut mer röda blodkroppar i kroppen.

Och det vet man ju sen tidigare också att det är så den gör på marina däggdjur. Och sen kan man även se många intressanta likheter mellan höghöjdfalok också. Att mjälten kan spela en roll där och att man potentiellt får större lungor.

Kanske för att kompensera för att man går på hög höjd och bor där det är mycket lägre syresattelation. Om du får håll när du tränar, då sitter det med mjälten den smärtan va? Det har jag faktiskt ingen aning om. Det här är något som jag har fått för mig.

Jag vet inte om det stämmer eller om jag läste eller om det ligger någon sanning i det. Men om du får håll så ska du hålla andan i 30 sekunder så ska tydligen ditt håll försvinna och inte göra så ont. Okej, då kan det ju säkert vara mjälten för håller du andan då kanske det händer något med mjälten.

Ja, det var det jag tänkte nu med mjälten. Kanske ändå ligger något i min påhittade teori kring just det. Sen är ju tecken att får man håll är man alldeles för otränad så det är kanske något annat.

Vad tar ni för prover eller vad kollar ni på när ni forskar på en fridykare? Jag får inte berätta för mycket här men man tar lite olika mått och så ser man vad som händer. Man kan ta mått före man håller andan och så efter och så ser man om det finns någon skillnad. Sen kan man ju hålla andan, det finns ju olika discipliner.

Det finns något som heter statisk apnea och det är när man bara ligger still och håller andan. Sen finns det dynamiska apnea, man simmar i bassäng och sen så finns det olika djupdykningsgrenar. Man dyker på djupet både med fenor och utan fenor med olika vikter och så vidare.

Då vill man ju se om det kanske finns skillnader, likheter och så vidare mellan de här olika sakerna. Vad har fridykning betytt för dig? Fridykning har ju varit jättehäftigt eftersom att jag tidigare har lidit av vattenfobi. För bara två år sedan så kunde jag knappt vara i en bassäng själv i ett badhus och inte ha huvudet under vatten utan att få panik.

Så nyss ändå? Ja, så nyss ändå. Det har alltid varit väldigt påtagligt. Jag har kunnat simma och bada och tycker att det är kul men det har alltid varit lite skräck i det hela.

Sen började jag lite simträna innan jag skulle ner till Egypten förra året. Jag var där hela oktober förra året också. Sen när jag var i Egypten så fick jag prova på att snorkla första gången.

Då fick jag panik och kunde knappt andas genom snorken. Det var som ett sugerö. Sen kom jag ut där det var dels jättedjupt och det var ju skräck och panik.

Inte så att jag började flaska men det var ju sjukt obehagligt. Men successivt så har jag blivit utsatt för det mer och mer. Då har jag varit med både professor Erika och Philip som jag var nere förra året med.

De båda har levt fridykning väldigt många år och jobbat som safety vid tävlingar. De har utbildat sig inom fridykning. Jag har haft världens guldtur att få åka och vara med dem.

Jag kan vara brevid och känna att vad som än händer nu så kan de rädda mig. Då har jag tagit steg för steg. Nu har jag simmat ut där det är djupt, ganska stora vågor men ändå kunnat ta det lugnt.

Ta ett djupt andetag, trycka ut jämna litegrann och simma ner 4-5 meter. Bara hålla andan och vara ganska lugn och titta på alla vackra fiskar och korallredan. Det är jättehäftigt där.

Det betyder jättemycket. Fet utveckling. Jag trodde ändå att det var något som dödde åldern. Längre att det här var ett brinn du hade sen tidet. Nej, faktiskt inte. Tvärtom.

Alla fobier man har och alla sina svagheter, det går att jobba bort oavsett hur jobbigt det är. Helt klart. Jag tror också ibland att man kan ha fobier.

Vissa saker som man tycker är extremt jobbigt kan vara något som du blir extremt duktig på.

Förfäderskost med Isak Löfquist

Transkibering Förfäderskost med Isak Löfquist

Lämna ett svar Avbryt svar